Är det rätt att abortera ett foster med Downs syndrom?
holdyourhorses
Tjej, 30 år
Helt rätt. Mest för att ett barn med down syndrom inte "passar in" i samhället.
De blir på nå vis isolerade ifrån samhället då de ska gå skola anpassat endast för "sådana" som dom själva och sedan att de lär behöva väldigt mycket hjälp och många föräldrar är inte lämpliga för det.
Men har man en förälder som vet vad som gäller och kan ta ett sådant ansvar så ser jag inte felet.
jillal
Kille, 31 år
Foster har inte medvetande.
Då fostret inte har något medvetande är det rätt att göra val åt det, och om man nu inte vill behålla det så får man göra så.
Och även om dom har downs-syndrom så är dom människor också, men som foster kvittar det överhuvudtaget.
Erken
Kille, 37 år
Abort är alltid okej.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från u_suck_tbh
Känns som något folk kommer med som ursäkt.
Jag tror nog mer att det är en form av felriktad empati.
"Jag skulle aldrig må bra av att leva och se ut som en person med Downs Syndrom, alltså så borde de som gör det inte heller må bra".
BUBBL3
Kille, 33 år
Citat från ErikSchwartz
Jag tror nog mer att det är en form av felriktad empati.
"Jag skulle aldrig må bra av att leva och se ut som en person med Downs Syndrom, alltså så borde de som gör det inte heller må bra".
This.
Många verkar som sagt inte ha någon som helst riktig erfarenhet eller koll över huvud taget på personer med t.ex. downs syndrom.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från MANGlNA
Citat från ErikSchwartz
Jag tror nog mer att det är en form av felriktad empati.
"Jag skulle aldrig må bra av att leva och se ut som en person med Downs Syndrom, alltså så borde de som gör det inte heller må bra".
This.
Många verkar som sagt inte ha någon som helst riktig erfarenhet eller koll över huvud taget på personer med t.ex. downs syndrom.
Dock så skulle jag vilja säga att jag fortfarande är för att abortera ett foster som visar sig ha Downs Syndrom.
Det är bättre att ett barn föds som är kapabel att integreras i samhället på ett ordentligt sätt och som kan utföra ett ordentligt jobb.
Och ja, jag vet att det finns olika nivåer av Downs Syndrom och att vissa kan vara helt klara i huvudet (grannens dotter har det och hon är i princip helt klar i klotet), men vad jag vet så är det något som inte kan bedömas i förväg.
Så jag ser det som ett onödigt kast med tärningen att låta ett foster utvecklas klart som har blivit diagnostiserat med DS.
u_suck_tbh
34 år
Citat från ErikSchwartz
Jag tror nog mer att det är en form av felriktad empati.
"Jag skulle aldrig må bra av att leva och se ut som en person med Downs Syndrom, alltså så borde de som gör det inte heller må bra".
Vilket är ett självklart påstående för dom om dom inte själva har Downs Syndrom, eftersom dom vet hur det är att ha ett "vanligt" liv - en erfarenhet någon med DS inte nödvändigtvis hade haft att jämföra med.
Citat från ErikSchwartz
Så jag ser det som ett onödigt kast med tärningen att låta ett foster utvecklas klart som har blivit diagnostiserat med DS.
That's your perogative liksom. Om du väntar barn med någon och barnet diagnoseras med DS så kör hårt, men hade slagit dig om du uppmuntrat mig (t ex) att yrka för abort baserat på din subjektiva åsikt om vad som är "onödigt".
Inget riktat mot dig specifikt, Erik, vill bara förmedla en poäng generellt!
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från u_suck_tbh
Citat från ErikSchwartz
Jag tror nog mer att det är en form av felriktad empati.
"Jag skulle aldrig må bra av att leva och se ut som en person med Downs Syndrom, alltså så borde de som gör det inte heller må bra".
Vilket är ett självklart påstående för dom om dom inte själva har Downs Syndrom, eftersom dom vet hur det är att ha ett "vanligt" liv - en erfarenhet någon med DS inte nödvändigtvis hade haft att jämföra med.
That's your perogative liksom. Om du väntar barn med någon och barnet diagnoseras med DS så kör hårt, men hade slagit dig om du uppmuntrat mig (t ex) att yrka för abort baserat på din subjektiva åsikt om vad som är "onödigt".
Inget riktat mot dig specifikt, Erik, vill bara förmedla en poäng generellt!
Jag skulle vilja höra en person med DS prata om sitt liv.
Jadå, jag skulle aldrig säga till någon vad de skulle göra, bara vad jag skulle göra.
BUBBL3
Kille, 33 år
Citat från ErikSchwartz
Jag skulle vilja höra en person med DS prata om sitt liv.
Jadå, jag skulle aldrig säga till någon vad de skulle göra, bara vad jag skulle göra.
Jag har chansen varje dag på jobbet. Saken är den att om du skulle fråga henom om hens liv så skulle svaret oftast kretsa omkring vad hen brukar göra, vad hen gillar att göra och vilka i hens liv som betyder något för henom. Jag antar att du hade förväntat dig något djupare i form av hur henom känner sig i sitt handikapp, men de reflekterar inte över det då det är världsligt för dem. Jag gillar egentligen inte att jämföra personer med utvecklingsstörningar med barn, men om du frågar ett barn om hur hen känner angående hur det är att vara ett barn så kommer du inte få ångestladdade svar kring hur jobbig vardagen är för att de har lägre intelligens eller inte har lika mycket kapacitet som vuxna.
På sin höjd får du ett svar om att de vill få lov att göra och bestämma mer, men i det här fallet är det inget problem då vi t.ex. på mitt jobb absolut inte behandlar de som bor där som barn. De får bestämma ganska fritt runt sitt liv, så länge det är realistiskt. Vi har som policy att t.ex. i princip aldrig säga "nej", utan snarare komma fram till en alternativ lösning om något inte skulle gå.
Som u_suck_tbh skriver så kan du inte utgå ifrån ditt egna perspektiv, då en normalstörd person inte delar samma livsprioriteringar med någon som har downs syndrom.
Angående ett "ordentligt jobb" så tycker jag att du är fördomsfull. Daglig verksamhet som de håller på med genererar kapital precis som vilket annat jobb som helst och grundar sig absolut inte bara i någon form av välgörenhet. Hur de integreras i samhället beror mer på samhället än på hen med downs syndrom.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från MANGlNA
Citat från ErikSchwartz
Jag skulle vilja höra en person med DS prata om sitt liv.
Jadå, jag skulle aldrig säga till någon vad de skulle göra, bara vad jag skulle göra.
Jag har chansen varje dag på jobbet. Saken är den att om du skulle fråga henom om hens liv så skulle svaret oftast kretsa omkring vad hen brukar göra, vad hen gillar att göra och vilka i hens liv som betyder något för henom. Jag antar att du hade förväntat dig något djupare i form av hur henom känner sig i sitt handikapp, men de reflekterar inte över det då det är världsligt för dem. Jag gillar egentligen inte att jämföra personer med utvecklingsstörningar med barn, men om du frågar ett barn om hur hen känner angående hur det är att vara ett barn så kommer du inte få ångestladdade svar kring hur jobbig vardagen är för att de har lägre intelligens eller inte har lika mycket kapacitet som vuxna.
På sin höjd får du ett svar om att de vill få lov att göra och bestämma mer, men i det här fallet är det inget problem då vi t.ex. på mitt jobb absolut inte behandlar de som bor där som barn. De får bestämma ganska fritt runt sitt liv, så länge det är realistiskt. Vi har som policy att t.ex. i princip aldrig säga "nej", utan snarare komma fram till en alternativ lösning om något inte skulle gå.
Som u_suck_tbh skriver så kan du inte utgå ifrån ditt egna perspektiv, då en normalstörd person inte delar samma livsprioriteringar med någon som har downs syndrom.
Angående ett "ordentligt jobb" så tycker jag att du är fördomsfull. Daglig verksamhet som de håller på med genererar kapital precis som vilket annat jobb som helst och grundar sig absolut inte bara i någon form av välgörenhet. Hur de integreras i samhället beror mer på samhället än på hen med downs syndrom.
Interesting, vad jobbar du med? :)
Jag tror nog att jag själv också skrev en mening som i princip kan tolkas som att man inte kan utgå från sitt eget perspektiv, så det skulle jag inte vilja säga att jag gör.
Jag skulle vilja säg att jag är pragmatisk.
Alptraum
Kille, 30 år
"Alla har rätt att leva blablabla"
abortera skiten för helvete, då minskar ju antalet mongon i Sverige iaf
unicrn
Tjej, 28 år
Nej,då är man en dålig förälder!
Man ska älska sitt barn oavsett om det har en sjukdom eller inte,annars borde man skämmas.
Sen är det en annan sak om man inte skulle klara av att ta hand om ett sjukt barn förstås..då ska man göra abort istället för att föda ett barn som man inte klarar av.
quireboys
40 år
Det är inte så att ungen eller fostret kommer äta upp en eller bli sårad så who cares
quireboys
40 år
edit: Den hade ändå inte fått ett underbart normalt liv
Siamsa
Kille, 28 år
Skulle inte ha orken någonstans osv som alla redan skrivit.. Och så håller det ju på något sätt populariteten nere lite.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet