Är det rätt att abortera ett foster med Downs syndrom?
Citat från u_suck_tbh
Det är inte precis som om personen "kommer till" bara för att denne passerar någon sorts "barriär" i fittan.
It kind of is.
Innan detta så har fostret endast hört lite från omgivningen.
Jag är ingen expert inom området, men jag tror knappast att det bygger en stark identitet.
Jag skulle tro att mycket sker genom att man antropomorfiserar fostret och på så sätt skapar sig en starkare koppling till det.
Citat från Hybris
Ja, för jag tvivlar starkt på det då det inte finns någon fysisk anledning att göra det.
Modersinstinkt? Empati?
Tror du att det var känslor som bara poppade upp eller? Nej, knappast. Det har med människokroppen att göra. Sluta tala om "fyskisk" och "psykisk". De är inga motpoler.
Modersinstinkten försvinner snabbt. Empati? Kanna sig in i hur något som inte känner något känner sig är ju kört på ritbordet.
Nej, de är inte motpoler, men de är olika saker.
Jag har ett par vänner som gjort abort. Alla har mått dåligt som fan av det, även i fall där de inte ens tycker om barn och veeerkligen inte vill ha något. Jag har svårt att tro att det finns speciellt många som gör abort utan att må det minsta dåligt av det. Det är en lite väl stor grej.
Hur som helst är inte det här en tråd om huruvida kvinnor mår dåligt eller ej av att göra abort. Det är en fråga om ifall det är etiskt rätt att göra abort när det visar sig att fostret är sjukt. Jag personligen tycker det är helt rätt, och jag ser inte hur det skulle spåra ur till att folk gör abort för att det är till exempel fel kön. Jag är övertygad om att de allra, allra flesta kvinnor tycker att abort är alldeles för jobbigt att genomgå (speciellt om man räknar in det faktum att det kan skada ens chanser att bli gravid igen) för att göra på grund av att ungen är "fel" kön.
Vill man inte ha ungen så vill man inte. Det är väl ändå bättre att adoptera, än att låta barnet växa upp som en "börda" eller oälskad, vilket händer i vissa fall.
Adopti är en annan sak. Jag vet inte hur andra människor känner som adopterad, men för min del har jag med åren blivit väldigt osäker på mig själv. Jag var det även i lågstadiet och på dagis, när jag inte var som de andra.
Så för min del så är det okej att göra abort. Vill man inte ha ungen så vill man inte. Vill man inte ha ett sjukt barn så vill man inte. Dessutom är det väl tillräckligt med människor i världen.
jag anser att man får abortera om man vill
det är upp till individen som bär barnet
om man känner att man itne orkar ta hand om ett barn med downs så känns det bättre att göra abort då banret inte skulle må bra med halvaktiva föräldrar, men om man gör abort bara för att man tycker att "jag gör abort för barnets skull för det kan itne va kul att ha downs" så tänker man helt fel, för om man står mellan valet att leva med downs och att inte leva alls så tror jag de flesta väljer liv.
sen om man har downs tror jag inte man känner sig så mycket sämre än alla andra, dock känner jag ingen som har det så kan inte direkt relatera.
deras val ju :o
Det är enligt mig rena nazifasoner. Gud gör inga misstag, alla människor är lika mycket värda i Guds ögon.
Abortera är aldrig fel.
Citat från DanielCarlsson
Det är enligt mig rena nazifasoner. Gud gör inga misstag, alla människor är lika mycket värda i Guds ögon.
Troll.. ?
Varför inte? Liksom, jag skulle inte vilja eller kunna ta hand om ett barn med Downs. Absolut inte.
Sedan om det är mord eller inte med abort kan ju diskuteras.
Nej. fast det beror på tjejens ålder .
Fel. Fel. Fel. Fel. Fel.
Blir nästan arg.
Citat från Ronjahej
Fel. Fel. Fel. Fel. Fel.
Blir nästan arg.
Varför? Utveckla gärna.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet