Anarkister på Emocore
Citat från Stringburka
Citat från Orks
Mhm, så jag kan tex inte "äga" en egen bostad, då majoriteten beslutat sig för att införa kollektivt ägande? Även om jag kanske lider av social fobi och inte kan sova om nätterna, om jag har folk omkring mig?
Jag kan inte äga en bostad just nu då jag inte har en halv miljon på fickan. Hur är situationen annorlunda? Förutom det faktum då att jag fortfarande lägger majoriteten av min inkomst på att bo.
Hur är situationen annorlunda? Ja, det beror väl på vilka principer som råder i ditt imaginära låtsasland där alla lever i harmoni.
Har man rätt att själv uppta yta och hålla den för sig själv är inte det långt ifrån vad ägande innebär, enligt dess praktiska definition.
Citat från Orks
Citat från Stringburka
Citat från Orks
Mhm, så jag kan tex inte "äga" en egen bostad, då majoriteten beslutat sig för att införa kollektivt ägande? Även om jag kanske lider av social fobi och inte kan sova om nätterna, om jag har folk omkring mig?
Jag kan inte äga en bostad just nu då jag inte har en halv miljon på fickan. Hur är situationen annorlunda? Förutom det faktum då att jag fortfarande lägger majoriteten av min inkomst på att bo.
Hur är situationen annorlunda? Ja, det beror väl på vilka principer som råder i ditt imaginära låtsasland där alla lever i harmoni.
Har man rätt att själv uppta yta och hålla den för sig själv är inte det långt ifrån vad ägande innebär, enligt dess praktiska definition.
Sålänge du fortsätter att argumentera mot saker jag uttryckligen sagt att jag inte argumenterar för, såsom att "alla lever i harmoni" eller dylikt, så tänker jag då inte föra någon vidare diskussion med dig. Om du vill fortsätta diskussionen får du börja lära dig att läsa vad jag skriver och inte använda halmdockor och dylikt.
Citat från u_suck_tbh
Citat från Stringburka
Tja, om du nu vägrar göra något när du kan göra något, och om det nu öht behöver göras, och allmänt bara lever på alla andra när du behövs, då blir du väl helt enkelt utkastad.
-Förutsatt att han sitter och kräver orimliga mängder grejer.
Ja, det är ju upp till gruppen att bestämma vad som är orimligt. Men det är ju även upp till varje person; är du ett rövhål mot mig har jag inga skäl att vara trevlig och hjälpsam mot dig.
Citat från BloodBath
Det monetära systemets primära uppgift, för mig i alla fall, är att se till att ett föremål är lika värt för alla. Dvs så att man inte betalar, säg, två kor för en get, men en annan betalar en säck potatis för en get.
If you get my point.
Fast det stämmer ju inte eftersom det inte rör en av de mest grundläggande värdena i samhället, arbetskraft. En arbetsköpare kan betala väldigt olika mycket för en timma av mitt liv.
I ett samhälle där man tillämpar någon form av privat ägande tycker jag det är en bra idé med ett monetärt system, men det ska ju vara demokratiskt uppbyggt och på lika villkor. Ett monetärt system baserat på arbetsinsats där priser i övrigt sätts på demokratiskt sätt kan ju fungera, även om jag föredrar samhällen med mindre fokus på det privata.
Citat från Stringburka
Citat från Orks
Citat från Stringburka
Citat från Orks
Mhm, så jag kan tex inte "äga" en egen bostad, då majoriteten beslutat sig för att införa kollektivt ägande? Även om jag kanske lider av social fobi och inte kan sova om nätterna, om jag har folk omkring mig?
Jag kan inte äga en bostad just nu då jag inte har en halv miljon på fickan. Hur är situationen annorlunda? Förutom det faktum då att jag fortfarande lägger majoriteten av min inkomst på att bo.
Hur är situationen annorlunda? Ja, det beror väl på vilka principer som råder i ditt imaginära låtsasland där alla lever i harmoni.
Har man rätt att själv uppta yta och hålla den för sig själv är inte det långt ifrån vad ägande innebär, enligt dess praktiska definition.
Sålänge du fortsätter att argumentera mot saker jag uttryckligen sagt att jag inte argumenterar för, såsom att "alla lever i harmoni" eller dylikt, så tänker jag då inte föra någon vidare diskussion med dig. Om du vill fortsätta diskussionen får du börja lära dig att läsa vad jag skriver och inte använda halmdockor och dylikt.
Okej, vi gör såhär istället:
"Har man rätt att själv uppta yta och hålla den för sig själv är inte det långt ifrån vad ägande innebär, enligt dess praktiska definition."
Jag förstår inte vad ditt argument går ut på. Det är alltså inte rimligt att man har ett exakt och likvärdigt system för att bestämma uppehälle eller innehav? Tycker du att man ska få innha privat yta, och isf, ska allt bestämmas genom förhandlingar?
Citat från Orks
"Har man rätt att själv uppta yta och hålla den för sig själv är inte det långt ifrån vad ägande innebär, enligt dess praktiska definition."
Jag förstår inte vad ditt argument går ut på. Det är alltså inte rimligt att man har ett exakt och likvärdigt system för att bestämma uppehälle eller innehav? Tycker du att man ska få innha privat yta, och isf, ska allt bestämmas genom förhandlingar?
Det är väldigt långt ifrån. Ägande involverar ensamrätt på ytan som sträcker sig utanför bruket av den, inklusive t.ex. rätten att sälja den, att bara ha den stående eller att hyra ut den. Jag äger inte luften, fastän jag kan andas den och ingen får förhindra mig att bruka den hur jag vill.
Vet inte riktigt vad "argumentet" rör heller. Jag försöker förklara hur en anarkistisk syn på ägande kan se ut. Men nej, jag är emot all form av ägande av mark, utan undantag. Naturligtvis ska du ha rätt att bo och ha ett privatliv - det är dock nyttjande, inte ägande. Se skillnaden ovan. Om du inte använder marken personligen har vem som helst fritt fram att använda den.
Så länge folk kan äga produktionsmedlen så är vi inte likvärdiga, det blir en enorm skillnad i makten hos olika individer och därför kan man inte räkna med att få fram jämlika och bra avtal.
När "nyttjar" jag inte min egendom, då? När jag ger mig ut för att bringa ordning ur samhällets självkollaps, har vem som helst då rätten att "nyttja" min egendom när jag är borta, och sedan fortsätta att "nyttja" den, när jag kommer tillbaka? Det var väl mitt fel att jag inte nyttjade den då, för jag har väl ingen möjlighet att låta den stå, då det hade antydit ägandeform, eller hur?
Det kan omöjigt existera både rättvisa och ordning, i ett sådant system du talar för.
Citat från Orks
Det kan omöjigt existera både rättvisa och ordning, i ett sådant system du talar för.
Till skillnad från dagens system, som är rättvist? Ordning ser jag inte som ett självändamål och det är dessutom ett väldigt löst begrepp.
Ordning - motsatsen till oordning, eller kaos. Du kanske inser varför kaos inte är något bra i ett samhälle?
Jag anser att samhället är rättvist, då det kräver samma sak av alla. Problemet ligger inte i samhället, utan i att livet inte är rättvist. Samhället är i allra högsta grad rättvist.
Jag anser dock att det borde existera en möjlighet att stå utanför samhället, något som i princip inte är möjligt, så länge du vill leva på bebolig mark.
Citat från Orks
Ordning - motsatsen till oordning, eller kaos. Du kanske inser varför kaos inte är något bra i ett samhälle?
Jag anser att samhället är rättvist, då det kräver samma sak av alla. Problemet ligger inte i samhället, utan i att livet inte är rättvist. Samhället är i allra högsta grad rättvist.
Jag anser dock att det borde existera en möjlighet att stå utanför samhället, något som inte är, och förmodligen aldrig kommer att vara möjligt, så länge människor existerar i närheten.
Ja, men jag ser inte ordning som ett självändamål utan enbart som ett redskap bland andra. Finns gott om samhällen som varit väldigt välordnade men helt fruktansvärda, och för hög grad av "ordning" tenderar att leda till likformning och att alla som inte passar in trycks undan. Vidare tenderar de flesta jag stött på som propagerar för mer "ordning" egentligen förespråka striktare hierarkier, mer disciplin och ett aggressivt våldsmonopol. Ordet "ordning" är väldigt politiskt laddat och kan innebära massa olika saker för olika människor, från strikta, militäriska hierarkier till demokratiska riktlinjer framtagna av ett fritt arbetarråd.
Total avsaknad av ordning kommer aldrig existera i ett samhälle, och total ordning hoppas jag aldrig kommer existera, så det handlar bara om exakt var man vill lägga vikten för att balansera mellan frihet och strukturer.
Därför ville jag inte uttala mig om "ordning".
Kräver samhället samma sak av alla? Skämtar du med mig? Och vadå livet är inte rättvist? Någon som föds i etiopien och tvingas slava på ett kakaofält för att du ska få marabouchoklad är bara ett problem med att "livet inte är rättvist" och har inget med samhälleliga strukturer att göra? Om du nu bara ska hänvisa alla dagens samhällsproblem på att "livet inte är rättvist", varför kan inte då jag göra det för ett anarkistiskt samhälle?
För ett anarkistiskt samhälle är med största sannolikhet inte rättvist, då specialbedömning och särfall kommer att bli allt vanligare, när man utgår från att "ägande" inte existerar. Det ligger i människans natur att idenitifera föremål som egna, och oavsett vilken struktur du lever i, kommer denna känsla av tillhörighet alltid att existera med det vi håller kärt.
Jag kan tänka mig att ett litet, statiskt anarkistiskt samhälle kan existera, där alla känner alla, och alla vet vem som gör vad och vem som bor var. Problemen uppstår när samhället växer, och nya, och osäkra faktorer inkluderas i det hela. Utan någon officiell metod för att dela upp resurser kommer ingen hållbarhet att kunna kännas vid, och därav kommer en metod att bli tvungen.
Kalla det vad du vill, men en viss grad av "ägande" är en nödvändighet för att vi ska kunna ordna vardagen adekvat, och leva lyckliga liv.
När européerna kom till amerika hade indianerna inget privat ägande av mark; de tyckte själva tanken var totalt främmande. Det är inte något som "ligger i människans natur" utan något som är socialt skapat.
Men varför är inte "vissa människor kan genom sina maktpositioner bestämma över hundratals andras liv för egen vinning" ett samhällsproblem medan de problem som kan uppstå i ett anarkistiskt samhälle är samhällsproblem? Känns som om du bara vrider på orden för att försöka få dagens samhälle att framstå som rättvist. Om livet är rättvist eller inte beror till stor del på samhället, då vår omgivning är mer definierande för oss än något annat. Ett orättvist liv ÄR ett orättvist samhälle.
Citat från Stringburka
När européerna kom till amerika hade indianerna inget privat ägande av mark; de tyckte själva tanken var totalt främmande. Det är inte något som "ligger i människans natur" utan något som är socialt skapat.
Men varför är inte "vissa människor kan genom sina maktpositioner bestämma över hundratals andras liv för egen vinning" ett samhällsproblem medan de problem som kan uppstå i ett anarkistiskt samhälle är samhällsproblem? Känns som om du bara vrider på orden för att försöka få dagens samhälle att framstå som rättvist. Om livet är rättvist eller inte beror till stor del på samhället, då vår omgivning är mer definierande för oss än något annat. Ett orättvist liv ÄR ett orättvist samhälle.
Indianerna delade upp sig i stammar, och ägde avskilda territorium. Ibland gav de sig ut i strid mot varandra. Inom deras samhällen är det troligt att individer hade egna tält, vapen, och i vilken mån, prydnader. En riktig krigare äger sin egna yxa eller båge, som han eller hon (men oftast han), känner bäst.
Jag förvränger inte orden. Faktum är att demokatiskt samhälle är ett bra samhälle, och bäst i liten skala. Problemet är när samhällen växer, att det alltid måste vila tyngre på några att ta beslut, för effektivitetens eller nödvändighetens skull. Vad skiljer ett växande anarkistiskt samhälle så mycket från ett modernt samhälle, om vi utesluter den ekonomiska modellen?
Såklart det uppstår problem med större anarkistiska samhällen, det skulle inte vara praktiskt genomförbart, de skulle automatiskt bli mindre för att kunna behålla skicket.
Men ja, det kan tänkas som en svårighet rent praktiskt, hur man vet vilka som tillhör vilket samhälle, vilka områden det infattar och vilka regler som gäller inom dem. Fast alla problem har en lösning.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet