singel och sökande.

Fast inte då. Jag trivs jävligt bra med att vara singel, och varje dag vaknar jag och tackar mig själv för att jag slipper nån som skriver 15 sms om dagen, och som bara pratar om sin kärlek till mig och att jag slipper prata känslor.

Nej. Jag trivs såhär. Bäst såhär. Slipper nån som drar ner mig i massa skitkänslor. Känslor är för svaga människor.

Fyfan vad skönt det är att slippa nån jobbig snubbe som vill öppna varenda burk åt en, och som köper allt man pekar på.

Jag klarar mig utan människor som klänger. Jag klarar mig bättre själv, än med Dig.