Om detaljerna

Åka med N i hans fina bil på kvällen när det är mörkt är nåt av det bästa jag vet. Luta sig tillbaka i framsätet, metal som stömmar högt ur högtalarna, hans ena hand på ratten med sleeven vars motiv man bara kan urskilja i ljuset från gatlyktorna, andra handen på mitt lår. Så sitter vi tysta och bara är. Älskar att bara åka med och låta han köra.

Och så kommer det nån annan söndagstrafikant som gör nåt idiotiskt, och så ropar han nåt om klappträ och dra åt helvete, och jag skrattar högt för han säger det så jävla roligt.


Aaahh shit, nu mår man fan ändå.