angående honom

har tagit upp situationen med flera personer nu. mor, boendestöd och saga/bubblegumbitch (axel lär hålla med saga) och alla säger olika saker.

liksom den logiska hjärnan vet och säger att han kommer ta livet av mig en dag. det spelar ingen roll hur mycket parterapi vi går i och hur mycket terapi han skulle gå i privat. i know this. samtidigt känner jag mig rent utsagt förlöjligad av meddelandena jag får. they are completely valid. men att få höra det sagt av en utomstående får mig att känna så otroligt mycket skam och skuld bara.

mor stöttar det helt. säger att hon saknat honom osv. hon har själv varit i många abusive relationer utan någon form av terapi. så vet inte riktigt om jag kan lita på hennes omdöme tbh.

renée är on the fence. men när jag nämnde att jag fort som fan vill berätta om mina "ultimatum" så tyckte hon att det lät som en rimlig lösning.

behöver fråga mija och bobski också men är nästan 99,99% säker på vad de kommer säga.

nu till något helt annat:

mitt blåmärke på magen har blivit större. this is the sign i was looking for. ska dra till tyskland och tatuera in mitt succubus mark asap.

det är mycket större och mörkare nu än vad det var på bilden lolol