:-)))))

är hemma för första gången på två månader, klarade inte att ta mig hem själv för vill verkligen undvika att åka förbi skanstull pga anledningar lmao så mamma och hennes pojkvän hämtade upp mig och körde mig hem i och med att mamma ändå skulle hämta min smutstvätt (bortskämd och sönder curlad snorungeTM)

såklart så kommer jag hem till massa post från huddinge kommun och självklart så har min ansökan för den här månadens ekonomiskt bistånd blivit avslagen :-)
för att jag vaf inlagd på psyk och inte hade något läkarintyg som kunde styrka att jag varit inlagd :-)) vilket jag inte ens visste att jag skulle behöva iom att jag varit inlagd förut utan problem och aldrig behövt göra det förut :-)

så bröt ihop totalt, jag fick panikångest och tårarna bara forsade. hur ska jag ha råd att betala för min inläggning? hur ska jag kunna hämta ut mina mediciner? hur ska jag kunna betala min hyra?

allt bara rann över och för första gången någonsin så anförtrodde jag mig till personalen och bad om hjälp. eftersom jag uttryckte precis hur jag mår så ringde hon 112 och nu väntar jag på att bli hämtad och bli körd till psyk.

så jävla dålig tajming, har så mycket saker jag behöver ta tag i under veckan.

why am i like this?