Ett löfte!

Måste dela med mej om något som jag är stolt över, lovade en av mina närmsta vänner att jag inte skulle skära mej något mer och vet ni vad? idag är det 60 dagar sedan jag skar mej för en sista gång!
Jag har använt det som självmedicinering mot min depression, nu idag må jag dubbelt så bra som jag gjort på allt för länge och de är sen jag slutade skära mej. Är otroligt glad över detta beslut och jag är evigt tacksam till världens bästa vänn som satte ner en fot och visade att det inte var okej. Han var tvungen att vända mej ryggen och gå iväg, nu idag är han tbx som vänn vid min sida. Men han stanna bara kvar om jag inte leker med rakbladen igen, det är den bästa sporren någonsin.
Önskar er alla en så fin vänn som jag har, för utan honom skulle jag va kvar i min egen onda cirkel. Har även efter 5 år lärt mej att inte skämmas över mina ärr. Dom är en del av mej och min historia genom åren. Känns som jag tagit 10 steg framåt och jag tänker inte gå tbx :')