Dagarna bara jävlas med mej.

Detta börjar gå överstyr på skolan, vill nästan hoppa av nu redan efter ett halvår. Jag måste ha en utbildning jag vill ha ett jobb i framtiden men är så jävla less på att va ensam tjej i klassen. Nu lär ju andra tjejen (som i övrigt aldrig ändå är på skolan) hoppa av, jag känner mej nästan lite ensam då killarna i min klass knappt snackar med mej om jag inte gjort något fel så dem har en anledning att hacka på mej lite extra. Usch bli fan less.
Tog och sov det första jag gjorde när jag kom hem känns inte alls så effektivt, jag vill ju vara det, effektiv.

På måndag bli jag ledig tack och lov, behöver verkligen en extra lång helg och återhämta mej efter denna helvetes vecka. Ska in på sjukhuset och prata med läkarna, psykologen och hela skaran en sista gång!! Helt underbart, äntligen börja medicineringen gå mot sitt slut och man får börja med nästa steg efter närmare ett halv år av illamående och psykiska sammanbrott. Nu ska jag läggas in på Umeå i några dagar i februari sen invänta vi ännu nästa steg, men nu ska allt troligen ske ganska fort och allt lär va klar i april.