Rädd men lycklig

Är så jävla rädd.....
Har seriöst varje natt i över två veckor nu haft mardrömmar. Mardrömmar om sånt som hänt mig när jag var yngre.
Det har resulterat i att jag knappt vågar sova längre, vilket leder till att jag är extremt trött. Utan OneSingleFuck som är världens bästa pojkvän skulle jag bli tokig. Dock håller jag på att bli det.
Vet fan inte vad jag ska göra för att få mardrömmarna att upphöra.
Jag vaknar upp mitt i natten av att jag gråter, eller vaknar upp till panikattacker. Jag orkar inte mer snart.
Dessutom har jag börjat gå i sömnen. Natten mellan söndag och måndag vaknade jag att jag var på väg ut ur porten. Då hade jag alltså i sömnen gått upp ur sängen, klätt på mig, öppnat sovrumsdörren, låst upp ytterdörren, gått ner för 3 trappor. När jag vaknade där i trapphuset fattade jag först inte vad som hade hänt, men när jag insåg det kom paniken. Jag rusade upp till lägenheten och hann precis lägga mig i sängen innan panikattacken kom.
Samma sak hände inatt.
Håller jag på att bli tokig? Det känns som det.....
Jag är seriöst livrädd för att somna och jag måste ha alla lamporna tända när jag lägger mig.
Jag orkar snart inte mer, men jag vet inte vad jag ska göra....

Dock är jag extremt lycklig.
Jag har seriöst världens bästa pojkvän, han finns alltid där för mig och stöttar mig. Jag vet inte vad jag skulle göra utan honom. Han är mitt allt. Utan honom är jag bara ett tomt skal. Han har gjort mig lyckligare än vad jag någonsin varit under hela mitt liv.

Jag älskar dig mest av allt OneSingleFuck <333333333333