Grattis till mig!

Kom in på skolan jag sökte, så nu blir jag fattig student i 2,5 år istället för sån cool frilansare när man ska skriva in sin occupation i olika sammanhang.
Ändå lite oväntat? Alltså att jag ens sökte. Olikt mig att samla ihop mig själv, kasta mig ut i en ny riktning och anstränga mig såpass att jag fick ihop arbetsprover och hela baletten... Men jag kom in och tackade ja.
No lies, är i extremt behov av en omvändning och ser verkligen fram emot lite mer struktur i vardagen. Det är två argument. Det tredje är att jag genuint vill göra något där jag tänker på mig själv främst, utan att ha någon annan i åtanke när jag gör ett val som färgar min framtid. Låter främmande att säga det, men det är ändå hur jag har levt mitt liv i över tio år, om inte mer... Alltid haft andra individer in mind på något sätt och känt ett ansvar för att få ihop något som vi åtagit oss tillsammans. Nu gör jag något för mig själv, och enbart mig.
Me, myself and I.
Ok, inte helt. Tänker på Bea också och att det här kommer att förbättra mina kunskaper inom min profession som gör att jag får en starkare position på alla plan i framtiden - som såklart gynnar oss båda. Men det var inte med henne in mind som jag sökte, och det är vad jag syftar på. Det här är en säkerhet för mig, och det första steget jag gör för att få någon typ av säkerhet i livet istället för de konstanta risker som jag har utsatt mig för tidigare.
Nu vet ni det!

Mår folk ok på EC eller hur går det?
Hade migrän hela dagen igår och känner mig som en friterad räka nu. Är förjävla varmt?? Har två fläktar på konstant hemma nu för att överleva.
Midsommar i helgen också. Kommer att spendera tillsammans med familj på hennes sida, norr om Stockholm. Blir nog rätt lugnt som vanligt med god mat och brädspel. Ingen alkohol. Tänk om jag sagt det till mig själv för ett par år sedan. Hade jag trott på mig själv?