Att vänta på sin förvandling

15 september 2013 kl. 13:02

---

Ditt sanna jag kommer alltid att vara den du är nästkommande timme.

---

Mycket har hänt på sistone, i form av vad jag gärna skulle kalla för en förvandling, men snart kommer mycket att ändras igen. Det är inte bakåt vi ska gå dock – i alla fall inte än på länge – utan framåt mot ett mål jag inte vet om jag är modig nog att nå. Precis som processen jag har genomgått på sistone kommer även den här att synas tydligt på utsidan, men precis som tidigare kommer nog den största skillnaden att vara vart jag är inombords.

För länge sedan hade jag brunt hår, på tiden då mitt liv var outforskat. Det blev svart när jag för första gången hittade någon att lyda, och sedan rött när jag vågade ta initiativet för att försöka bli mer nöjd med mig själv. Min läpp blev besmyckad med ringar när jag var lämnad ensam och inte visste vem jag ville vara eller vart jag var. Nu ska både håret och läpparna förändras igen, men jag hoppas att det är för att jag kommer hitta något vackert igen. Änglarna måste förbli änglar; den här gången vill jag träffa en människa igen. Jag vill hitta någon att bara vara mänsklig med – den mystiska, okända personen och mitt nya, förvandlade jag.

---

”Röd är gryningen, blå är dagen.”
”Och vad kommer efter det?”
Han var för ung för att höra om mörkret; bristen på svar var hans oskyldighet.

---

Jag kommer inte bita dig för att du kommenterar.

---