Civilstatus:
Inte valt
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Inte valt
Bor:
Inte valt
Politik:
Inte valt
Dricker:
Inte valt
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2021-07-22
Beror ju också på vilken typ av asexuell man är. För mig men beror det helt hållet på personen jag är med. Men skulle lika väl kunna leva utan sex helt och hållet. Jag tror man måste hitta nån som förstår läget. För kan man inte va sig själv för sin partner vad är de då för mening va i ett förhållande?
Okej men det verkar vara normalt att det är lite olika för alla. Jag kan tänka mig att alla som bara sitter och googlar på asexualitet och läser om det blir nog ganska ensamma (och tolkar fel, eller gillar att vara själv). Men jag är lite så att jag inte tar upp det så ofta då jag tycker om att ha ett förhållande med rätt person, men kan avstå samlag.
nästan alla mina vänner är asexuella eller singel men alla vet vad min sexualitet är yk, jag vill ändå inte ha vänner som inte stöttar hbtq så jag har inget problem att berätta för dem :) jag kom ut till mina nyaste vänner typ en vecka efter jag lärde känna de och det var inget märkligt alls.
Ibland har jag attraktion för förhållanden men det beror på personen jag är med. Men jag är lite privat av mig men jag hade kunnat leva ett liv utan sex, ja.
Det som är jobbigt med sex i en relation är väl det typiska att det ska hålla på länge. Men jag hade heller aldrig kunnat varit med någon bara för en stund heller. Så jag vet egentligen inte vad jag ska kalla mig. Jag kan nog relatera mest till asexuell mest.
Hmmm... Håller du inte med om att ämnet är lite konstigt? Vad gör du på ditt håll? Är du asexuell?
Jaha du menar så. Jag hade några liknande tankegångar när jag var yngre att sex/förhållanden var något jag kunde fundera kring "sen". Men när 25, 30 passerades så har det bara blivit svårare att skjuta fram och man konfronteras liksom med hur ens liv ser ut. Andra börjar undra också (speciellt då dom själva har eller tänker få barn).
Jag har inte en jävla aning hur jag ska organisera mitt liv tack vare asexualiteten.
men åh.
Det är sällan men problem kan blir bättre med tiden. Jag har tänkt mig att skaffa en partner en vacker dag och barn. Antar att jag är lätt oattraherad av män. :(
Det är helt okej, hade svårigheter med att acceptera mig själv innan jag hittade en beskrivning av läggningen, när jag väl hittade den och det finns fler som var lika som mig så blev det enklare och jag förstod att jag bara hade en annorlunda läggning. Ett bristande intresse men efter att jag insett att det inte är något fel på mig och att jag inte kan förändra det, så har jag bara accepterat det hela.
Hjälper också att jag har en väldigt förstående partner och helt enkelt är tydlig med folk om min läggning och att om dessa har förväntningar som jag inte kan eller är intresserad av att uppfylla, så säger jag nej och att inget kommer hända.. Ja folk blir irriterade och har förutfattade meningar men har slutat bry mig om det.
Det är tråkigt att du känner så, jag hoppas att du kan acceptera denna del av dig själv.
Allt är ifrån ett Råddjur. Jag skulle aldrig bevara mänskliga ben hemma. Sånt får stanna på kyrkogården. Jag gör hängen av de, samt sätter fast på tavlor och dylikt. Men tycker även det gör sig bra som dem är.
