sigh, varje gång

nu händer det igen, planer som gick i stöpet. Känns som att varje gång jag planerar något så går det alltid åt helvette. Ibland får jag inte vara glad helt enkelt. Eller ibland och ibland, hela tiden. Varje gång jag är glad och känner att jag vill förbli lycklig ett tag framöver, så ska något gå åt helvette.

Fel tågbiljetter så jag kommer inte åka tillsammans med min pojkvän. Och nu verkar det som att jag inte kommer få träffa honom under hela lovet, så nu är alltså att jag ska sitta här helt forever alone. Det gör mig ganska ledsen men vad ska man gör när ens pojke är så sjuk att han har problem att andas för att han inte tog förkyld i 3 månader seriöst.

Jag vet jag är gnällig men det är så surt.. Jag hade planerat jättemycket..