Ibland vill jag också bara slå sönder allt.

Alla runt omkring mig säger ja och aldrig nej
Alla står med hatt i hand och alla tillber mig
Publiken, journalister, folket på mitt skivbolag
Visst finns det några kättare - vem bryr sig? Inte jag

Det blåser upp mitt ego likt en jättestor ballong
Jag svävar upp i rymden, och vid månen tappar jag kontroll


Jag skojar inte längre, nu är det seriöst.
Svik mig inte, låt mig inte ha rätt.
Som så många gånger förut som jag upplevt.
Jag vet du är annorlunda, du måste inte.


Visst gick vi in i detta tillsammans som ett lag
Men världen den förändras, och världen den är jag
Nu är det jag mot alla, förr var det vi mot dom
Och att kättarna blir flera bryr jag mig inte om

När jag snurrar fortare snurrar inte alla med
För jag är allt och centrum, och gårdagen lämnar jag breve’



Jag mår illa när jag tänker på det.
Allt bara snurrar och tårarna på mina kindar bränner, bränner som eldens varmaste mitt.
Det ska inte behöva vara såhär.
Gud måste ha haft ett sinne för humör, dödstyst.



Främsta plats på altaret ska för alltid vara min
Jag ristar in ordet slav i skinnet på min kind
Min stjärna lyste upp er när allt var trist och grått
Jag blev vad ni gjort mig till, det borde ni förstått




Jag hoppas jag kan lita på dig ..
Jag har gjort det så många gånger, till så många och varje gång harj ag haft fel.
De kanske är jag som borde sluta hoppas.
Realist my ass.
Jag vet att du kan de, <3


Ibland vill jag också bara slå sönder allt ..