Ingen inspiration till nånting.

TJÄÄÄNA!
Sitter och lyssnar på Caliban på Spotify, har just ätit äggmacka och ett glas juice till frukost. Gött!
Är lite stressad.
Kl 15 ska vi träffa Kim igen, eftersom mamma och syrran inte har hunnit träffa honom och han drar ju i morgon. Hoppas jag inte måste gå igenom samma plågsamma skit som jag gick igenom sist vi sa hejdå. Kunde inte sluta gråta på hela dagen och jag mår tillräckligt dåligt som det är (massa strul med C) så jag orkar inte sitta och gråta en hel dag till. Men men, får jag en sista chans att träffa Kim innan han åker så säger jag ja. Funderade dock på att stanna hemma bara för att slippa skiten, men mamma och syrran bad så snällt...

Känns så konstigt att må dåligt. Det är sällan jag gör det. Känns konstigt att inte vara mitt vanliga positiva jag. Men men, NÅN gång måste man ju må lite piss också! Bara att kämpa på. Tänker iaf inte "försöka se ljuset" för jag ser inget jävla ljus och jag tänker inte heller lura mig själv att jag gör det. Nu är det mörkt som in i helvete, och då är det det jag ser. Jag VET att det går över och jag VET att ljuset KOMMER, men jag ser det inte just nu och så är det bara. Vet inte hur det ska bli nu. Han bor i skogen, är för gammal och tycker förmodligen inte om mig på samma sätt. Tycker bara att förvirring och ovisshet är GALET jobbig, det är det som trycker i mig. Det jobbiga är att jag JÄVLIGT sällan börjar gilla nån, och när jag väl gör det har jag dundersvårt att erkänna det för mig själv, så när jag väl erkänner det är det en stor grej för mig. Jobbigt att jag är så rakt på sak, vet vad jag vill och är bestämd, det verkar inte han vara i den här situationen, nu när jag som mest behöver att han är bestämd och konkret. Det skulle göra det så mycket lättare för mig, ifall han bara förklarade hur han kände/ville ha det. Tänker inte sitta och vänta här i 988767 år liksom? Aja, fuck it. Messar honom idag så får vi se hur det blir.

Trivium, As I Lay Dying, Caliban och Upon A Burning Body nu i oktober! Vilka ska dit? Kan inte beskriva hur mycket jag ser fram emot det, ska komma hem med världens nackspärr, och träningsverk i diverse kroppsdelar, hes röst, plus massa annat. Vi ses den 31:a! Glöm inte hardcoren hemma den kvällen, just sayin'.

Nu orkar jag inte sitta och gnälla mer, icke tycka synd om sig själv! :)

Ska nog fixa mig nu iaf. Åtminstone NÅT jag klarar av.

Ni får en liten länk idag, bara för att den påminner om honom.


Carrion, in a moment I'm lost
Dying from the inside
His eyes take me away
Tear me apart from the inside out

Orkar inte. Nu vart det bara värre igen.

Hejdå.