Hejdå.

Åker hem på onsdag! Två dagar kvar, med andra ord. Därav min otroligt glada titel!
Nemen, saknar familjen och vännerna galet nu. Har insett att det är nog ganska bra med ca 6 veckor per år med min släkt, mer skulle jag inte orka. De tar på krafterna! Haha, älskar dem obeskrivligt mycket, men juggar är ansträngande (ska komma från en brutal en). :D Myehehehes.

Igår var vi på en endagstripp till Zaton, Kroatien. SÅ JÄVLA LYCKAT! Vi kom dit vid typ halv tio, parkerade och släpade alla prylarna till stranden (solstolar, luftmadrasser, etc.) sen hoppade vi i badkläderna och slängde oss i vattnet! Parkerade våra handdukar precis vid vattenbrynet så låg vi och stekte hela dagen. Hatar att smörja in mig med solkräm, men pappa tvingade mig, vilket egentligen var jävligt bra. Haha, men över faktor 10 går jag inte! :Y Efter några timmars solande och badande gick vi en promenad längsmed stranden, mötte några killar som ville bada med oss, de lockade oss med en liten badboll (vi hade ingen egen och vi ville jättegärna kasta boll i vattnet) så vi sprang ikapp med dom till havet. Askul hade vi! :')

Vi har börjat bråka en del, jag Meli och Nerma. Tror det är för att vi är för många här, vi vill aldrig samma. Skitjobbigt. De två bråkar mest, de fattar inte att de sätter mig i en jobbig situation, de tvingar mig liksom omedvetet att välja sida. Hnngh! Inte för att jag nånsin väljer men ändå. Själva känslan av press är det som stressar mig. Är aldrig i ett lugnt sinnesläge längre.Har liksom ännu kortare stubin än vanligt, och det är seriöst INTE bra. Haha. Det är delvis därför jag vill hem. Tror det kommer lätta upp stämningen lite mellan de två när vi drar. Man kan ju hoppas. Har fett ont i huvudet nu också så pallar inte skriva mer. I'm stayin' positive though!

Orkar inte länka nåt just nu :D

Fred, kärlek och fred, och ännu mer kärlek! <3