Olyckligt kär

Alltså jag mår såå dåligt nu. Det är en lång historia.

För 6 år sedan träffade jag en människa som jag föll handlöst för. Av olika anledningar valde jag att avsluta INNAN det blev seriöst på grund av att jag kände mig så extremt osäker på både mig själv och den här människan. Mitt dåliga självförtroende övertygade mig om att denne personen egentligen inte gillade mig typ eller att jag inte var värd det där.
Men till och från har vi haft kontakt under dessa år.
Vi hade inte pratat på över ett år, kanske upp till 2 år när personen hör av sig för några veckor sedan. VI har haft koll på varandra på sociala medier men aldrig liksom pratat eller träffats.

Jag trodde mina känslor hade svalnat, tills jag står och ser in i de där ögonen igen. Alltså jag är så jävla kär så jag håller på att fucking dö. Nu VILL JAG SATSA. Jag känner att jag är redo. Men jag vet inte om denna personen bara tycker det är kul att vi ses lite och har sex/fikar ibland eller om denne faktiskt vill börja om från början och typ ta det seriöst.
Jag känner mig så jävla vilsen och det känns för tidigt att ta upp detta och liksom, kolla hur denne personen tänker om vår relation.
Jag sitter bara o drömmer hela dagarna om att få vara i dennes sällskap, jag blir fan galen.
Jag hatar hur jag blir. Helt plötsligt har jag en stark känsla av att jag inte räcker till och att jag inte duger. Jag känner mig klängig och extremt uppmärksamhetsberoende av den här personen.
Blä.