Ångeeessssstttt

Var satt att prata på bup och blev bästa vän me min psykolog (forever alone i know), men sen (typ några månader sen) fick ja veta att hon skulle byta kommun "nästa månad" och att dom inte kunde ge mig nån ny att prata med pga personalbrist, och att det skulle ta ända till i höst att hitta nån ny.
Gråt.
Jag hade känt mig mycket bättre på senaste så ja ba ja ja jag kan nog klara mig till i höst :)
En vecka och två panikattacker senare kommer jag till the conclution att jag kanske behöver nån att prata me.
Nån proffesionell.
Jag och mamma letar runt... Det enda vi hittar är gruppterapi.
Fuck no.
T slut bokar ja in mig på "samtal" på ungdomsmottagningen. Hon jag pratar me nu verkar bra. Tror jag har glömt gå till henne nån gång nu på lovet, och skäms jättemycket. Har inte koll på datumet, har dom uppskrivna hos pappa... Som tur är ska jag dit nu så hoppas det inte var igår eller nåt vi hade tid...