bananacakes gästbok



Tjej, 23 år. Bor i Skåne län. Är offline och var senast aktiv: 41 minuter sedan

bananacake

Fakta

Civilstatus: Inte valt
Läggning: Inte valt
Intresse: Nörda
Bor: Kartong
Politik: Inte valt
Dricker: Slush
Musikstil: Rock
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2012-10-26

Event

bananacake har inte lagt till några event än.

Gästbok - Sida 2

Logga in för att skriva.

FireFox13 Kille, 21 år

Men det är vackert och charmigt med det naturliga :D Det som ger en person karaktär eller så.

Koffeinmissbrukare Tjej, 23 år

Tack antar jag ^^''''

Angående ett inlägg
somethingcrazy Tjej, 19 år

Ayyy nice :D Jag borde verkligen ta tag och läsa mangan, för jag har bara sätt animen lol

Angående ett inlägg
molly Tjej, 28 år

Det är en översättningsplattform! De är nog egentligen bättre men accepterar inte nya översättare mellan svenska-engelska (och vice versa) just nu. Men om du talar fler språk så testa dem!! Den andra jag känner till/använder heter Fairlingo och där finns verkligen aldrig några uppdrag typ, men återigen kan det nog vara annorlunda mellan andra språk?

Angående ett inlägg
Sanella Tjej, 21 år

Ja! när jag var typ 10 så var jag emo :-) som alla andra på ec. Men efter det, när jag var typ 13, så var jag (samtigt som jag gillade kfashion) väldigt intresserad av japanskt mode. Gillade söta stilar med mycket rosa vilket jag gjorde upp till några år sen haha

Angående ett inlägg
missmatchesmalone Tjej, 26 år

HAHAHAH men jesus on a bicycle, vilket rövhål!!

Yeah tog mig typ 10 år innan jag ens vågade prata om det pga att det var så jävla hemskt att uppleva. Han var så jävla nära att paja hela min ungdom för att han inte kunde hålla kuken i byxorna liksom. Ja, hemskt, men skönt att kunna känna gemenskap snarare än skam ^_^

Jaaa! Hahah nej precis, åker hellre nu när jag är ekonomiskt stabil och har någon som verkligen vill åka med mig ^_^ Tokyo främst men vi tänkte försöka åka runt lite och se landet också. Det blir förmodligen jag, min sambo och hans bästa vän som ska åka :)

Hahhaha tur det!! Ja men det är typ så vi bor nu. Dock är jag en samlare OCH har en stor hobby så vi får inte plats alls hahaha :// Jag förstår!! Vad har han för hobby? :)

Hahhaha! Stackare :((( jag har en allergi mot kyla så att, jag kan relatera till det lite. Jag får svullen tunga och låter som jag har munnen full av bomull och sen blir jag svimfärdig. Är så synd för att jag älskar vintern!! Men tål inte den.

Jadå, finns ju alltid någon oftast!! Nej alltså det är det hemskaste, att inte ens då kunde de finnas där. :( Ja, men precis. Det är inte blodet som binder oss liksom :')

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Hahaha oh my GOD what drama!!! Skicka brev också, lol, vilken lirare. Jag hade ett sånt snack med en tjej som var på den festen då han beslutade att tro att jag var okej med honom och hennes blick gjorde verkligen hela min vecka; hon hade suttit i hans famn, du vet, typisk festflört utan att de höll på, och jag bara kände att jag var tvungen att berätta. Vad jag vet så hjälpte det :-) Gud vad fint att ni håller kontakten!!! Sister-love is the beeeeest. Har en vän som jag blev vän med på det sättet haha. När jag var 13 år var jag kär i en snubbe som var, hemsk. Han är skälet varför jag förlorade oskulden när jag var 18 för att i 5 år var jag LIVRÄDD för att vara nära män för att han tryckte ned mig en dag när vi låg och hånglade i hans säng, och för att du ska förstå allvaret så var han 18 år, 2 meter lång och jag var en spinkig trettonåring utan minsta armstyrka. Han drog av mig mina kläder med en arm och höll fast BÅDA mina händer med andra :----) jag hann skrika nej till slut innan det hemska kunde ha skett, men fy sjutton vad jag mådde dåligt efteråt. Speciellt när jag fick reda på att han hade flickvän för att hennes kompisar kallade mig hora och äcklig, OCH att en tjej jag precis lärt känna hade råkat ut för samma sak!! Så vi enade krafter och kastade ut honom från vårt liv och blev vänner istället and still are, 12 år senare ^_^

Hahah låter EXAKT som min sambo!! Jag är dock ännu mer av en pratkvarn men när han sätter igång tar jag ett steg bakåt pga att jag tycker det är asbra att han tar över rodret så att jag slipper vara det hela tiden. Ja men precis!

Jag har velat åka dit sen jag var liten hehe, så är så peppad!!! Var tanken att vi skulle åka nu i vår men eftersom jag fick nytt jobb i höstas så sköt vi på det :) Will do!!

GUD, vi har typ dubbla?! Hur överlever ni? x) Ja, vi ska skaffa en trea är tanken så att jag kan ha ett hobbyrum *____*

Åh vad kul! Där bodde min moster förut :) Har släkt i Norge, de är bosatta i Alta nu dock! Åh nice, ja, där finns det ju fantastisk natur att ge sig in i!

Ja precis. Jag har alltid haft förutom mina föräldrar, hemsk relation med min släkt. De är antingen alkisar, galet religiösa/gammaldags, helt ointresserade av oss eller tycker att de är för fina för oss. Har varit en upplevelse att verkligen se hur mycket eller hur lite de brytt sig nu när pappa gick bort. Men, min pojkvän har en enorm släkt som alla är jättefina mot oss, så allt jag inte fick av min släkt får jag garanterat av dem :) Och jag har vänner som jag ser som mitt eget kött och blod, så!

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Ja! De är och var underbara vänner. Samma sak med mitt ex, jag har alltid kunnat lita på att de tog min sida vilket har varit så skönt med tanke på hur lite tillit jag har haft för andra människor så har jag alltid kunnat räkna med dem. Jag har träffat mitt ex, den värsta 2 gånger sen vi gjorde slut; första gången fick jag förbereda mig men fick reda på det en vecka innan lol, det gick bra men det var första gången sen vår breakup så alla var beredda på apeshit-crazy hahahaha, andra gången var han på en fest som jag var på och DÅ var det nära att det besannades eftersom han verkade helt ha glömt att jag avskydde honom och försökte hålla konversationer med mig - slutade med att han försökte göra samma sak mot en tjej på festen som han lurade in mig med när vi började dejta och jag pratade HÖGT och TYDLIGT om det inom höravstånd såatteh, efter det tror jag att han fattade vinken :-) nej alltså jag kanske är en eldig personlighet men det är ytterst få gånger jag faktiskt skulle agera på den ilskan. Då jävlar ska man göra mig arg, riktigt arg, men det kräver otroligt mycket. Han förtjänade inte det, insåg jag, skulle jag träffa honom idag skulle jag förmodligen vara lugn, men det fanns tillfällen då jag KOKADE av bara tanken. Har en annan expojkvän som var 1000 gånger värre i beteende dock, men det är en annan historia för en annan gång pga blir trött av att bara tänka på honom hahahahaha.

HAHAHAAH jag VET! Alltså, hon var verkligen typen som drog på sig offerkoftan för ingenting och tog aldrig, aldrig ansvar för sitt beteende och skyllde det på allting förutom sig själv, så när jag blev vän med henne så tog hon varje chans hon kunde att utnyttja mitt tålamod, min snällhet och min förståelse, tills jag fick nog. Och när jag fick nog så ville hon nog inte inse varför, varför ännu en person "övergav" henne, och vägrade acceptera det. Jävligt hemskt men samtidigt så är det inte mitt problem att hennes liv såg ut som det gjorde. Jag hade mitt eget liv att leva, och jag tror att hon aldrig kunde förstå det för att hon var en parasit till person som bara levde på att folk tyckte synd om henne. Och jag antar att jag var hennes sista hopp, och därför ville hon inte släppa taget pga att jag var den enda som hade varit så pass snäll mot henne. Jätteledsamt, tyvärr.

Jag är likadan, jag är extrovert men kan bli otroligt less på att vara det för mycket, älskar att bara vara för mig själv ibland utan att prata med en själ. x) kommer nog från att jag har jobbat 6 år i butik med människor varje dag, och att min sambo och de flesta av mina bästa vänner är introverta. Har en hel del extroverta också men vi har typ smält till en hybrid av båda när vi umgås. :')
Ja alltså livet kommer ju i vägen ibland. Jag har väldigt svårt ibland för hur min sambo är, han är väldigt introvert så han vill inte hitta på saker så ofta medan jag gärna skulle vilja gå ut och hitta på saker mer medan han hellre sitter hemma och spelar.

Jag förstår. Det tär fruktansvärt på en, jag var också deprimerad i många år tack vare dåliga relationer dock, och trodde verkligen aldrig jag skulle få lära känna nya människor utan spendera mitt vuxna liv ogillad för att alla verkade ju försvinna när man kom förbi ny-fasen. Jag träffade verkligen bara giftiga, energislukande as som fördärvade min syn på människor helt ett tag. Men, jag slutade försöka vara den som gjorde något i ensidiga relationer, sa ifrån när jag blev dåligt behandlad och tog hand om mig själv och försökte älska mig själv igen. Gud vad skönt att du hittade tillbaka! Depression, och OCD är ingen rolig kombination.

Åh vad kul!! Japan vill jag SÅ gärna åka till, ska göra det i år eller nästa år är planen!!! Innan dess blir dock min miljöomväxling att flytta till en större lägenhet pga att jag är inträngd i en etta med min sambo och det gör mig GALEN. Och gud vad kul att flytta iväg över sommaren! Var i Norge ska ni bo? :)

Ouch, du behöver inte säga mer, that sucks. Fint att du höll ihop med din pappa tho! Blod är inte något man behöver vara bunden med för att ha familj ^_^

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Åh yay!!! Jag har haft såna triggers också. Jag har mer triggers av ordkombinationer och hur folk säger dem. Jag brukade få panikattacker ifall man sa vissa saker, på ett visst sätt. Kan inte ge exempel men kunde vara allt ifrån att min partner sa "OK" på ett visst sätt eller om de var tysta för länge hahaha. Men nu för tiden kan jag tänka att det bara är ord!! Så himla skönt att man kan komma förbi det :')

Alltså det är det bästa. Jag tycker inte att man ska vara värsta dramaqueen om det, situationen är ju awkward som den är ändå. Jag träffade min abuser, förberedd dock, på ett konvent en gång och trodde på riktigt att jag skulle go all rage för att jag avskydde honom och mina vänner gjorde en pakt att om de märkte att jag började bli arg, skulle de ta honom och springa lol, that was bad, men jag tog det lugnt för att jag ville inte lägga den energin på honom mer.

Yeah alltså det var GALET hur hon inte fattade varför?? Jag sa liksom rakt på sak att jag inte ville vara vän med henne och att hon stalkade mig var sjukt - hon bara sa att JAG var konstig som inte ville vara vän med henne för att vi hade varit så bra vänner och att jag borde uppskatta det lol.

Jo, precis, man måste våga men inte låta dem trampa över en och att lära sig det den hårda vägen är fan inte lätt. Ja, jag litar otroligt mycket på den nowadays. Ja, det är ju bra! Jag brukar dra mig till lika extroverta personligheter som mig haha, vilket oftast leder till kortslutning i relationen pga att båda slår ut varandra x)

Oj, jag beklagar. Får man fråga om det var för personliga skäl eller att hon gick bort?
Jag spenderade det sista året, likaså min mamma, med att vakna omedvetet mitt i natten för att kolla om han behövde något eller om han var döende, så hemskt men jag förstår vad du menar. <3

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Hahha ingen fara ^_^

Yeah I know that feeling. Jo, absolut, jag menar bara att som person är jag tyvärr en spiteful one, och det kommer jag nog aldrig sluta vara haha, för att mina känslor definierar mig så sjukt mycket. Jag är en passionerad person och även om jag släppt det så har jag en firm belief att använda mina dåliga minnen och erfarenheter som sköld, för att om jag är medveten om dem kan ingen använda det emot mig, om du förstår. Jag har sedan länge släppt men samtidigt så talar jag mycket om det, in a non-toxic way för att jag är över det sedan länge. Jag blev triggad i över 5 år av allting så det tog mig sån tid att släppa det, att jag tror att jag aldrig kommer kunna reagera annorlunda hahahah.

De visste om det och respekterade båda våras sida. Främst min obviously eftersom hon gick över så många gränser och började stalka mig, men de frös inte ut henne direkt pga det och jag umgicks, motvilligt, med henne emellanåt när hon kunde sköta sig för att hon kände en nära vän till mig. Jag var fortfarande del och är del av den kretsen fortfarande, för att till skillnad från henne betedde jag mig vuxet om det och bara frös ut henne när jag var tvungen att ha henne i samma rum som mig. Jag var tvungen att blockera henne på typ, alla sociala plattformar dock och byta nummer innan hon iallafall blev decent om det, men hon har inte varit i närheten av mig på säkert 2 år nu, thank god. Men det tog många otrevliga samtal, sms och meddelanden och prat mellan vänner innan hon ÄNTLIGEN förstod, men jag tror aldrig hon kommer förstå helt för att, ja, simple as it is, så går det bara inte in i hennes huvud.

Alltså både och. Jag är en extrovert personlighet och brukade alltid vara väldigt naiv om personer och trodde alltid det bästa och förlät folk för lätt, släppte in dem för tidigt och tog ingen hänsyn till mig själv, jag var självdestruktiv i kärleks-relationer men jag tror bara att jag var gullible när det kommer till vänner pga att jag trodde inte att folk EGENTLIGEN var assholes, but they were, such, fucking dickbags. Men ja, jag har haft questionable förhållanden som utan tvekan var för att jag inte trodde jag förtjänade bättre, och jag tog skit från "vänner" för att jag trodde verkligen att det var så, vänskap funkade, såsom relationer ett tag, innan jag vaknade upp från min barnsliga, naiva personlighet and grew some balls.

Yeah, känns fortfarande inte verkligt. Han gick bort i November så det är fortfarande väldigt färskt men det går bättre och bättre. Ja, jag var enda barnet och pappa och jag var alltid nära. Han lärde mig om allt jag kan idag i intresseväg. Så det var jävligt tufft att behöva mista honom på det viset. :/ Men, det är som det är, jag kämpar varje dag med det. <3

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Oj skickade halva bara duh.

Nej, precis. Det går inte att avsluta på samma sätt för att man är nära på ett annat sätt, och hon var del av min vänskapskrets, så det blev sjukt komplicerat. Men funkar det inte så funkar det inte, hon var straight up psykotisk mot slutet och efteråt, och det var inte kul när man inte riktigt kunde komma bort från det heller.

Precis. Jag tyckte det var tråkigt också för att jag var inte alls sån innan och som jag skrev i inlägget så fick han mig att tro att allt som definierade mig var fel, och jag träffade tyvärr fler personer efter det som fick mig att tro det med. Jag drog mig undan sjukt mycket ända fram tills förra året faktiskt, då släppte det. Var nog för att jag behövde så sjukt mycket mer stöd då att jag var tvungen att våga mig förbi det. Min pappa fick cancer nämligen och gick bort i höstas.

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Jag är en väldigt känslosam person och jag investar sjukt mycket mig själv i relationer, vilket gör att jag kan hysa agg lång tid efteråt för att, ja, jag är en extrovert person vars ilska fortfarande brinner varmt liksom. Men samtidigt så har jag förlåtit dem alla men inte glömt vad de gjort för att annars skulle nog hatet få mig att ruttna in ifrån om jag bar runt på det varje dag.

Precis!!! Och det utnyttjade de, för att de visste att man skulle stanna för att man brydde sig. So fucked up.

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Bra att du kunde vända det så! Gud vad härligt det lät, lät som Mig när jag dumpade min första kille och kunde ta bilen och köra mot horisonten :D För mig kom ilskan långt efteråt, när mina vänner äntligen fick höra vad han utsatte mig för och de sa rakt till mig att det var psykisk misshandel.

Sen har jag haft vänner som varit minst lika illa, men jag är den typen av person som alltid försöker förstå en persons motiv och sätta mig in i hur de tänker, vilket leder till att jag förlät folks beteende alldeles för ofta för länge och blev arg när jag insåg att de utnyttjade det.

YEP. Har blivit trakasserad på de flesta sociala sätten, medier såsom skola såsom nära relationer :-) vissa ja, men mest att de snokar och jag blockar dem. Den värsta har äntligen fått ett bättre liv och har slutat tro att jag var den som skulle ge henne det - lång historia - men hon var min bästa vän och hon var psykiskt sjuk och när jag bröt efter att hon bara utnyttjat att jag var den enda som såg förbi det och tog allt jag hade, så var hon....besatt av att få mig att komma tillbaks. Det var sjukt obehagligt.

Jaaaa!! Jag har länge tänkt att jag är en lonewolf pga att jag inte kunde lita på någon, men insåg snabbt att man behöver kärlek ändå fast man är självständig. Behöver inte vara the Love of your life, bara någon som man kan räkna med! Vilket i mitt fall inkluderar det hehe, But still ^_^

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Yeah, tyvärr så står man ut alldeles för länge med det också, tills man når den där punkten då det rinner över och man blir så arg att man lät det gå så pass långt.

Bra!! Jag har råkat ut för samma faktiskt, de har inte vågat ta kontakten dock men har mage att stalka min blogg och tro att det är okej. Har haft en föredetta vän som Stalkade mig och bad om mitt nummer från alla mina vänner och dök upp utanför mitt hus och grejer, det var intressant, men annars är de flesta för fega för att ta kontakt med mig nu när jag är my good ol' fiery self igen.

Åh vad fint! Man behöver såna personer i sitt liv som bygger upp en, inte river ned en ^_^

missmatchesmalone Tjej, 26 år

Ja gud ja. Man blir ju så tveksam på sig själv när personer bara förgiftar en med att man inte duger. Har haft alldeles för många såna i mitt liv tyvärr. Hoppas att du också har tagit dig från dem!!

Angående ett inlägg
panique Tjej, 29 år

tack!

Angående ett inlägg
HiT0Mi Kille, 28 år

Ja verkligen! *___*

Angående ett inlägg
Slyna 22 år

thanks!!! <3

Angående ett inlägg
Tonfisk Tjej, 16 år

En av dem lämnade Kasper när han å hans föräldrar flyttade. De andra 4 fick jag av grannen då han inte ville slänga dem efter att hans barn flyttat hemifrån xD
I övrigt har jag en egen som jag inte räknade in då jag inte vet exakt vart den är xD

Angående ett inlägg
vardelos Tjej, 24 år

mer online