CharmigPotatis blogg

En måndag som känns som söndag. Dubbelsegt.

Åkte hem från pojken min idag - bott där sen i torsdags. Bästa <3
Suger dock att vara hemma igen...Eller, jättemysigt att träffa familjen men lugnare att få vara hemma hos honom. Jag gillar när det är tyst.
Vi var till Ikea igår och handlade lite möbler och pryttlar. Hatar att bygga ihop möbler men så fint det blev sen. Och nu har jag äntligen en äppelskärare hemma hos honom, till när jag gör mina fruktsallader. Thank god.
Men min favorit från Ikea:



Velat haft en sån i flera år och nu står den bredvid min säng och är allmänt supermysig.
Den kommer från barnavdelningen. I regret nothing. ~Den var dessutom nedsatt med 80 riksdaler~

Denna dag har som sagt varit dubbelseg.
Gråtit en skvätt pga anledningar, haft nästan konstant huvudvärk, ångest till tusen, lätt illamående och trött.
Så idag var ju knappast dagen jag ville lämna Simon...Men han tröstade mej massa imorse. Fick ligga i hans knä medan han masserade min panna och vi tittade på en dokumentär om djur.

*

Hahaha min katt gick över mitt tangentbord så hela baren/raden upptill som man skriver in hemsidor i, laddar om sidan på, favoriserar sidor etc försvann och jag kan inte sånt för 5 öre. Kände att "happ, bara att köpa ny dator då" :-)
Skrev till en kompis - man ska trycka på f11 - jag behöver inte köpa en ny dator. Thaaaaaank you!

I'll just leave this here



För övrigt: bästa instagramkontot

Eminem kommer till Sverige och jag har ingen att gå med </3
Biljetterna släpps dessutom imorgon och att försöka ge sej på att köpa biljetter senare om nån människa skulle dyka upp lär knappast gå. Räknar med att det kommer sälja slut rätt fort...

Känns segt, det är en människa jag velat se live i sååååå många år.
Och nu kommer han äntligen hit och jag är mest "ne juste, jag har inga vänner" :-)

Min lillasyster lyssnar på Eminem och skulle säkert vela gå men:
1. hon har inga pengar
2. hon vill ha med sin pojkvän överallt men jag blir liksom alltid utanför då, de glömmer bort att jag existerar och så får jag ändå klara mej själv...Kan ju heller inte förbjuda hennes pojkvän att följa med, då även han gillar Eminem.

Helst av allt vill jag såklart gå på hans konsert med Simon. Vi går på alla konserter ihop och det är så förbannat kul men han mer eller mindre avskyr Eminem. Så fort nån av hans låtar dyker upp på min mobil när vi lyssnar på musik; "byyyyyyyyyyt"

Ett alternativ är såklart att gå själv men jag har alldeles för mycket social fobi för att klara av det :))

Gråter inombords. Och lite utanpå

Från 7:00 idag till 12:00 bodde jag i min säng pga noll motivation till livet :-)
Roade mej med att läsa min bok och sträck kolla serien End of the F*cking World. Lämnade endast sängen för att kissa och hämta frukost. Frukost som självfallet åts i sängen. Lyxigt lyxigt.

Serien var bra. Inte såhär WOOOW bra som jag hade fått intrycket av. Den var mysig, på ett udda sätt, och ganska roande men finns serier jag gillat mer.
Men nu har jag i alla fall sett den och det känns trevligt! Nästa serie blir nog Atypical. Någon som sett den??

Pappa gjorde en vegetarisk gryta till middag idag <3
"Tänkte på dej och kände att en vegetariskt gryta blir bra!"
Mamma: *drar fram kassler ur kylen* "Jag vill toppa min gryta med lite tärnad kassler" :))))))

Jag tvingar inte folk att äta vegetariskt, men alltså...
Jag vet inte, det bara kändes tråkigt att hon inte kunde prova att INTE äta kött en enda måltid...
Speciellt när pappa ändå ansträngt sej. Det var verkligen supergott och vill ha mer (!) men det är slut </3

Vill även ha macka och min säng. Samt ha tillbaka livsmotivationen. Var länge sen jag såg den.

Varit konstant seg idag och ändå gjort massor med saker?!?

* Promenerat ute i minusgraderna
* Kört lite yoga plus styrka med fokus på mage och rygg
* Gjorde smoothie till lunch

* Sökt jobb
* Lämnat grejer till second hand
* Handlat en ny påse broccolibollar <3
* Köpt almanacka

Fick äntligen hem mina böcker också:



Drunkna inte i dina känslor ser jag mest framemot! En del av det som står på baksidan av boken:
"Ena dagen stark och kraftfull, en entusiastisk visionär som står längst upp på barrikaderna. Nästa dag känslig intill hudlöshetens gräns, en bräcklig skugga som helst vill dra täcket över huvudet och aldrig mer visa sig för omvärlden igen. Och visst...alla människor har ju olika lägen eller hur? Men kanske är du extra känslomässigt begåvad? Kanske är du en HSP - en Highly Sensitive Person

*Vinkar och viskar lite tyst* "Jag är HSP" :)))

Så detta blir min överlevnadshandbok! Lite som en bibel.
Jag är taggad på att vända dessa känslostormar till något bra istället för att bli uppäten av det...

Idag blev jag slagen, sparkad på och nästan skallad. Det är kul att jobba på skola :)))))

Nä men var 2 killar i årskurs 2 som rök ihop ute på rasten och jag var enda vuxna ute (!?!?) så spenderade 10 min av rasten att hålla fast ena killen...Han ålade sej mest bara medan jag försökte lugna ner honom. När skulle vi in på lektion så var jag tvungen att hålla kille nr 2 istället som flippade ur totalt på mej pga det så fick mej några smällar. För att vara 8 bast är de fan starka när de är arga?!

Men lyckades på något vänster behålla lugnet ~för blir knappast bättre om jag också flippar~ och allting löste sej sen. Vi pratade efteråt och de var inte arga på varandra längre och inte på mej utan förstod varför jag hållit fast dem. Så det kändes bra. Jag kände att jag växte lite idag av denna händelse.
Inte för att det var första gången detta hände och knappast sista heller...

Förståeligt var jag ganska slut när jag kom hem och kraschade i sängen med mat och Netflix.
Ska snart krascha i sängen igen och fortsätta nörda Netflix.

Är det fredag snart??

Haft en så himla mysig helg.
Min far fyller idag så kom folk hit igår på mat och idag har vi tryckt fika. Har sådan matkoma...
Pojkvännen bjöd dessutom mej och min syster på frozen yoghurt tidigare idag. Så himla gullig <3

Vi 3 var iväg och shoppade lite idag för Simon skulle förhandsboka nya God of War.
De reade ut massa Pokémonkort på BR leksaker med 50%!?!? Var helt exalterad och ville ha allt men bestämde mej för ett Primal Kyogre set med 4 booster packs och en Primal Kyogre figur. Men sen bytte jag till Mega Latias - också figur - men tänkte att "ne, jag tar bara en liten förpackning istället så blir det billigare". Slutade med att jag inte köpte något alls...
Har börjat tappa intresset för det där. ~Varför ska jag lägga massa pengar på kort och samlarfigurer som bara står i bokhyllan och samlar damm??~ Vet ej om det beror på att jag faktiskt tappat intresset en aning eller för att hela min inställning till typ allt varit så nere senaste tiden???
Känns tråkigt i alla fall. Detta har liksom varit min stora passion i 5 år och jag har lagt så mycket pengar och tid på det och nu bara nee.

Hur som -> nu kom den traditionella söndagsångesten pga hatar att aldrig veta om jag kommer få jobba eller ej.
Kommer jag få jobba och tjäna pengar eller gå hemma och slöa och kosta pengar? Frustrerande. Måste göra något åt detta.

Haha älskar hur glatt detta inlägg började och sen bara tokdök ner i depression :')

Det jag är taggad på under kommande veckan: köpa ordentliga yogabyxor.
Finns det något som rensar tankarna och stärker kropp och sinne så bra som yoga?? Och så ett par snygga yogabyxor på det liksom.

Haha fick ett sånt jäkla ryck imorse?!? Var på superbt humör imorse och ba "det är dags! Idag är dagen jag ska komma ut, jag ska skriva på Facebook och slippa hålla detta inom mej!!"
2 minuter senare: "verkligen inte". Och så återgick jag till mitt vanliga och icke så händelserika liv.

Kom hem till pojken min för ungefär 1 timme sen. Hann knappt kliva innanför dörren innan jag bytte om till pyjamasbyxor, drog av mej bh-n och satte mej framför Netflix med en skål med glass :')
Glass med smak av créme brulée. Udda, men himla gott faktiskt.

Nu är jag taggad på att sova.
Spännande fredagkväll.

Har köpt mej en beauty styler från Veet. Ni vet, en sån här lattjo pryl:



Jag är tamefan livrädd för den :)))

Köpte den mostly till mina ögonbryn då jag är oförmögen att noppa dem. Det gör så förbannat jäkla skitont och jag fattar inte hur folk klarar av det??? Noppade dem för en 2-3 år sen; det var första och sista gången. Jag grät inombords konstant.
Nu tycker jag i och för sej att mina bryn är ganska fina så som de är men då jag är mörkhårig så syns minsta lilla strå som sticker iväg...

Dock så är jag så himla rädd för vassa saker. Alltså på riktigt, jag klarar inte av det.
Nålar - sprutor - taggar - knivar - rakblad - papper. Paperscuts är ju mardrömmen.
Allt som jag kan få sticksår och/eller skärsår av = döden.
Det ger mej rysningar, illamående, kallsvettningar, yrsel, panik och jag har svimmat x antal gånger pga skadat mej på något vasst. Stabilt much.

Hur som, därför är jag rädd för min nya rakapparat becuase den är vass. Obviously.
Provade den lite vid ögonbrynen och pulsen låg på typ 300. Jag klickade igång den och stängde av den igen så många gånger för att jag inte vågade :') "Jag är så jävla rädd nu kör vi!!!" *Drar igång den, närmar mej ögonbrynet, stänger av* "Fan"

Måste träna på detta känner jag.

Big plus är att det inte alls kändes. De få strån jag rakade bort bara föll av utan problem och ingen smärta.
Jag älskar denna pryl samtidigt som den skrämmer skiten ur mej. 10 av 10

Såg en sån himla bra video av Therese Lindgren häromdagen och bara måste få dela den här till alla er med snippor. Ni andra också för den delen; alltid bra med lite extra kunskap och förståelse!

Underliv, och speciellt tjejers underliv, känns så himla tabu att prata om? Det är en freaking kroppsdel you people!?!
Man typ traskar runt där med en kliande, illaluktande fiffi som det väller ut flytningar ur för man vågar liksom inte ta upp det med någon och hör mest hela tiden "men det är normalt med lukt och flytningar". Ja, absolut, men till vilken gräns liksom??



Skillnaden från när jag var tonåring mot nu liksom.
Då: rakade konstant, bodde i spetstrosor och tajta jean
Nu: kommer inte ens ihåg när jag rakade mej där nere sist, bor i bomullstrosor (kan lyxa till det ibland) och ser till att byta om till mjukisbyxor när jag kommit hem

Både för att då hade jag inte samma kunskaper som jag har idag samt alla dessa förväntningar och "krav" att leva upp till.
Idag vet jag bättre ~man ska inte skämmas för fiffi~ och så känner jag mest fuck it - mina bomullstrosor är fan så mycket skönare än spets som skär in och affro är bättre än irriterad hud.
Idag delger jag, mer eller mindre, all information om min undre region till pojken min, vare sej han vill det eller inte :')
Men med honom kan jag faktiskt snacka med det om utan att han bara viftar bort allt, och vise versa. Och det är så det borde vara, hos alla överallt.

Nu har jag rantat klart.
Va stolt över och ta hand om era snippor/fiffis/fittor/vaginor/blommor/möss och allt vad den nu kallas.
Kärt barn har många namn <3