CharmigPotatis blogg

Fick tid hos kuratorn på vårdcentralen imorse, så åkte dit och grät en stund :))

Ne men det var väldigt givande. Men jobbigt såklart. Alltid jobbigt att prata om jobbiga saker...
Idag var det dock mest lite skrap på ytan typ, så hon fick lite insikt i mitt mående och saker som ger mej min ångest och oro.
Och så fick jag lite övningar och så ska vi ses om 3 veckor igen ~hon är helt brutalt fullbokad och kunde inte förrän om 3 veckor igen~ och då ska jag bland annat få andningsövningar, det ska bli intressant faktiskt.

Dagens större diskussion handlade om min jobb och boende situation. 2 stora saker som äter upp mej inifrån.
22 år gammal, bor fortfarande hemma och har ej en fast tjänst. Har inte ens ett ordentligt schema utan får oftast veta från dag till dag om jag ska jobba eller ej. Känns ej som jag kommit speciellt långt i livet med andra ord.
Samtidigt som jag ser hur andra i min ålder har sina egna lägenheter, de har ordentliga jobb, de pluggar på högskola eller har utbildat sej till något redan, bor och pluggar utomlands PLUS att de på detta reser hit och dit med sina kompisar?!?
Och så sitter lilla jag här och får inte ihop ett jävla skit.

När folk frågar mej om jag fortfarande bor hemma -> "mmhm" *blicken sänkt*
Det är jobbigt faktiskt. För jag skulle vela flytta såklart men min jobbsituation tillåter inte det för nuvarande och det känns som att folk dömer mej pga det. För vid 22 års ålder borde man väl ha flyttat? Right? Det känns som de tänker "hon är lat och lever på sina föräldrar"
Men så är det ju verkligen inte.

Men vi diskuterade alla fördelar med att fortfarande bo hemma:
* Nära till min familj
* Behöver inte vara ensam en massa om jag ej vill
* Kan spara undan mycket
* Behöver inte göra allting själv, så som laga mat etc

Och egentligen tycker jag att det för det mesta är ganska mysigt att bo hemma för jag står väldigt nära min familj.
Känner bara så extremt mycket press från alla runt om, vilket är så jäkla dumt, för det har ju faktiskt ingen annan att göra med.
Men jag är lättpåverkad rent känslomässigt...

Dags att ändra inställning: fuck alla andra!
För tillfället är jag okej med att bo hemma, jag är inte alla andra, jag är jag och just nu ser mitt liv ut såhär och det är okej

Hur mycket känslor kan det rymma i en liten människa egentligen?

Var så jäkla förbannat skitarg igår att jag hade svårt att koppla av när jag skulle sova - vilket resulterade i inte så mycket sömn.
När jag väl lyckades somna drömde jag om att några små bakterier åt min handled, efter ett tag hade jag ingen hud kvar utan man såg muskler och skelett. Vaknade i panik.

Under morgonen tittade jag på Moa Murderess youtubevideo där hon berättade att hennes katt gått bort. Hon satt och grät, jag satt och grät.
Sen kom brorsan hem och var superledsen och grät och då grät jag ännu mer.
~Jag är som en tvättsvamp och suger åt mej av andras känslor~


På jobbet sen var det kaos, ingen visste riktigt vart jag skulle vara??
De behövde en vikarie men visste ej vilken/vilka klasser de behövde mej i? :))
Så blev lite runtkastad samtidigt som jag mycket fick klara mej själv och lista ut dagen vartefter tiden gick. Hade så sinnes mycket ångest och ville bara få åka hem...

Väl hemma sen blev allting lite bättre i alla fall:
*Gjorde vegetarisk köttfärssås till middag -> jag har aldrig tidigare lyckats göra en god köttfärssås men denna blev jag fan riktigt stolt över
*Tog en varm dusch och smörjde in mej med body butter som luktar clementin
*Bäddat rent i sängen -> att få lägga sej med en nyduschad kropp i nya, rena lakan är fantastiskt avslappnande

Gårdagen:

* Första och sista jobbdagen denna vecka. För jag är ju inte i behov av pengar.
Fick massa kramar av barnen, så himla söta. De gör en så glad, de uppskattar en så himla mycket.
Fick fruktsallad till mellis!! ~Haha älskar att jag får mellis på mitt jobb. Jag får betalt för att sitta och äta mellis~
^Bland barnen vid mitt mellisbord kunde en lite finska, en spanska och en arabiska. Väldigt intressanta diskussioner.
Stod en stor burk med godis i personalrummet, ville äta allt men som vikarie vågar man inte riktigt ta så bidde bara en liten bit innan jag slank hem.

* Åt 4 mackor till lunch - 3 mackor till middag.
Mackor byggde denna vackra kropp :')

* Invigde vår nya dusch i vårt nyrenoverade badrum. Vi ha nu en stor, fyrkantig platta i taket som duschhuvud och det är som att duscha i ett vattenfall. Ville aldrig komma ut därifrån <3

* Var på min brors musikal -> Robin Hood
Amatörteater för visso men alltså åh vad duktiga de var! Satt och skrattade så mycket, höll på att ramla ur min stol.
Så stolt över min bror. Han sjöng superbra och är duktig på att agera samt improvisera. Bara dansen som var lite stel, men det är okej.

* Åt lussebullar i natt


Snart åka till Ikea. Blir nog mysigt.
Känner mej lite off idag men det vänder förhoppningsvis snart.
Kanske...

JAG ÄR FÄRDIG!
Började sticka ett pannband i måndags och blev klar med det idag. Finally.


Nej, jag är oförmögen att ta seriösa bilder

Den blev nog helt okej. Precis lärt mej att virka liksom.
Men nu har jag något att hålla öronen varma med när jag ej kan ha mössa pga toffs. *Klapp på axeln till mej*

Mamma frågade vart jag lärt mej att virka -> Yotube! Youtube har allt.
Denna video in fact, om ni vill bli lika varma och gosiga om huvet:



^ Hennes blev finare, obviously då hon gjort ett x antal, men min nästa, då jäklar! ~Alltid bra att ha i fler färger. Typ svart. Det funkar med allt~

Nästa grej blir nog en liten korg, hittade en till bra video på youtube.
Men målet är att lära mej att göra små figurer, så jag kan brodera massa söta Pokémon.

Idag är jag på ett vill-bara-sova-bort-hela-dagen-för-allting-är-ändå-värdelöst humör.

Försök i att få humöret att vända:

* Kanske kan baka äppelmuffins - kom på att jag hatar att baka och antagligen bara kommer bli frustrerad. Vore gott tho, men då lär jag även trycka i mej alla muffins på en gång becasue "jag är sad och får" och kommer få ångest över det istället...

* Kan sitta vid datorn en stund och försöka roa mej med något - den är så jävla seg att jag istället blir arg och börjar gråta

* Kan lägga pärlplatta - inser att jag inte kommer in på mitt rum pga byggmännen som renoverar vårt badrum har ockuperat hela området utanför min dörr så kommer inte åt mina pärlplattegrejer. Vill bara att de ska åka, är så himla jobbigt att ha främmande människor här som gör att jag ej kan röra mej fritt.
Fint. En av männen kom precis upp till övervåningen för behövde låna toaletten och där sitter jag med tårarna sprutandes...

Skriver detta inlägg mellan gråtattackerna för så stabil är jag idag

Ingenting känns kul. Ingenting känns bra.
Jag.Orkar.Inte

jag hade denna inställning

Varför är det så sinnes svårt att spara pengar?? Help.

Får en ganska mesig lön snart och behöver spara så mycket som möjligt pga snart överger min mobil mej och jag kommer behöva en ny...
Men hur står man emot materialismens frestelser?!? Jag förstår inte.

Brukar typ försöka "behöver jag verkligen denna, kommer det ge mej glädje även längre fram, vill jag ha en ny, fungerande mobil eller denna?".
Funkar ibland men jag är fantastiskt duktig på att komma med ursäkter och slinka runt allting.
"Eh, det kostar ju inte så mycket och jag får ju faktiskt lite pengar snart, jag kan snåla då istället".
Och så har jag satt mej i en ond cirkel....

Min bror är likadan, fast snäppet värre, men har börjat med att göra en budget för varje månad.
Han ser över hur mycket han får in och så skriver han upp hur mycket som ska sparas undan och hur mycket han får spendera i olika kategorier såsom mat, alkohol osv. Samt räknar in räkningar och bensin och så.
Ska nog fan göra samma sak.
Det verkar ha funkat bra för honom so far så ska fan haka på. Verkar som en bra metod!

Det rika livet: here I come!
^Om ett tag i alla fall, ska försöka leva strikt ett tag först.

Är så himla sugen på att gå på Vegovision. Aldrig varit där men känns som det skulle vara en himla trevlig upplevelse men framförallt intressant och inspirerande. Sen att det är knökmycket folk är såklart en annan sak...Jag är inte jätteförtjust i stora folksamlingar, även mindre folksamlingar är jobbigt, men kanske är värt det? Att få testa och ta del av veganska produkter kanske väger upp ångest och panikattacker??

Någon som varit där någon gång?

Fick hem min tidning från Djurens Rätt idag där jag fick med en entrébiljett att ge bort till någon. Då jag är medlem i Djurens Rätt får jag gå in gratis och så har jag denna biljett så jag kan ta med mej någon. Vill någon följa med mej till Stockholm (typ sen höst/tidig vinter) och äta veganskt med mej medan vi trängs med folk??

Vill dit så mycket men klarar inte av att åka själv...
Ska flörta lite extra med pojkvännen, men känns inte som en grej han skulle vara supersugen på. Eller?

Inge jobb idag så har bara strosat runt här hemma.

Har:

Virkat medan jag kollat en massa på youube
Varit ute och gått med podden Regnbågsliv som sällskap ~trodde det skulle bli supermys pga soligt, klarblå himmel och plusgrader men blåste ballekallt~
Ätit plättar till lunch med goda toppings på
Lyssnat på musik och sjungit för mej själv
Virkat ännu mer framför ett avsnitt av Grace and Frankie ~Ni måste se den, så himla bra~

Men nu börjar det bli väldigt tråkigt...

Ska väl svara på lite panelundersökningar tänkte jag - blir i alla fall en liten extraslant.
Sen jag började med det i höstas (?) har jag tjänat cirka 500-600kr. Inte helt fel. Man kan säkert tjäna mer om man är mer dedicated
Och fortsätta virka. Går sakta men säkert framåt.

Såg att 4:e säsongen av Bates Motel kommit ut på Netlix så kommer probably spana på den senare. Äntligen

Var in till ungdomsmottagningen idag för att rådfråga om mina kramper som troligtvis sker i äggstockarna och/eller livmodern. Har som mensvärk 2-3 gånger i veckan mellan 5-40 minuter varje gång i olika "ont-skala".

Byggt upp helt sjuka scenarion inför detta besök.
Nu ska de rota upp i fiffi med helt brutala instrument - ta en triljon blodprov - det är de största cystorna de någonsin sett som måste opereras bort - jag har en rejäl infektion och de måste operera bort mina kvinnliga organ - jag har cancer och har 3 månader kvar att leva

^ Så aa, ni kan ju förstå att jag var lite lätt nervös inför mitt besök :))

Kom dit och förklarade min situation. Hon ställde en massa frågor och sa efter ett tag "jag vet inte alls vad det är men baserat på dina svar och att du mår bra i övrigt så är det inget att oroa sej för". Blev helt ställd. Var inte alls beredd på det svaret??
Hon var inte "eh, det går över, ta en alvedon och vila" utan hon tog mej seriöst men ansåg inte att det är något farligt helt enkelt. Hon sa att jag såklart kan vända mej till en gynekologmottagning om jag trots allt känner oro, men hon trodde att de skulle säga samma sak och inte hitta något.

Lite blandade känslor.
Känns konstigt att fortfarande inte ha ett svar på mina kramper samtidigt som det känns skönt att jag inte behöver oroa mej. Eller?
Jag kommer släppa det för tillfället i alla fall, det är trots allt något jag kan leva med. Men kanske att jag vänder mej till en gynekolog i framtiden om detta skulle bli värre eller så.
Det hela kanske beror just på mina p-piller?? Bytt x antal gånger så detta kanske kom i samma veva som jag bytte sist? Minns ej. Men vore intressant att skippa dem under en period och se vad som sker...

Den mänskliga kroppen är en gåta