CharmigPotatis blogg

This freaking day tho.

Då alla skolor jag jobbar på hade påsklov förra veckan hade jag automatiskt också det. Så att behöva kliva upp 6 imorse var mindre kul...
Trött och tyngd av ångest. Allt jag kände va "fyfan va skönt att gå och lägga sej och bara tokgråta". Att få gråta ur sej allting och bli helt utmattad efteråt och få sova mer och sedan fortsätta dagen nerbäddad och varva serier och filmer.

Men icke, mot jobbet jag begav mej och grät i bilen istället. Började dagen som rastvakt och stod på skolgården och kämpade mot tårarna, ville bara springa och gömma mej. Inte alls pinsamt att stå med tårade ögon bland alla barn på jobbet. Ush.
Hälsade på en ny kollega när jag kom dit men kom på efteråt att "hälsade jag tillbaka och sa mitt namn? Eller tog jag henne bara i hand i tystnad? Jag vet inte, jag kommer inte ihåg?" Men har en känsla av att jag tog henne i hand i tystnad. Stelt. Varför glömmer jag saker? Simpla, vardagliga saker bara försvinner.


Åt lite plättar när jag kom hem sen i alla fall, tog en varm dusch och satte mej i sängen framför youtube.
Men sen dog kroppen helt; huvudvärk, stel i nacken, ser suddigt, frusen och lyckades bara peta i mej nästan 1 vegokorv och 1 potatis till middag. Jag vet inte ens hur det kommer sej att jag fortfarande är vaken? Eller vid liv typ.

Så extremt skönt väder idag.
Pojken min och jag tog en prommis till en restaurang och lunchade och hemma igen satt vi ute på balkongen och junade. Visade 18,5 grad ute. Sinnes. Må detta hålla i sej, pallar ej mer snö.



Men innan lunch och ballehäng låg jag på soffan med magont och grät...Jävla mage som bara krånglar.
Simon gick till affären och köpte lite yoghurt till mej och så fick jag ligga i hans knä och så tittade vi på några avsnitt av Pokémon Sun and Moon.

*

Fick värsta blackouten när jag klev av tåget när jag var på väg hem...
"Vart ska jag någonstans?? Har jag bilen här? Vart har jag ställt den? Eller ska jag bli hämtad? Ne juste, jag ska åka buss sista biten, mot bussen". Var superobehagligt att bara tappa allting. Även om det bara var några sekunder, men att inte veta vart jag skulle. Har liksom åkt tåg och buss där i flera år, men nu la hela hjärnan av??
Men jag kom hem ordentligt!

Hemkommen från Tyskland. Efter att ha åkt bil i en sisådär 18-19 timmar är rumpa, rygg och knän lite lagom möra </3
Shoppade för hela 155:- där nere -> små sure lime (håller tummarna att den är god) och godis. Lagom.

Lyckades väl sova cirka 20 minuter inatt, lutandes mot pojkvännen bak i bilen, innan det var min tur att köra.
Så klockan 4 inatt susade jag genom ett kolsvart Danmark i 120km/h utan att vara helt hundra på vart jag skulle köra. Safe.
Men vi hamnade rätt och överlevde.

Nu klarar jag mej utan en sån här resa ett tag. Det är kul och mysigt men tar så jäkla mycket på kroppen.
Inte sovit ordentligt och hela kroppen känns förstörd. Lyckades dessutom gå in i någons dragkrok och slog sönder mitt knä, för uppenbarligen är jag tillräckligt kort för det....

Nu vill jag fylla mitt ansikte med mat och sen lägga mej raklång i sängen och sova några dagar.

Far iväg till Tyskland ikväll lite spontant. För att göra sånt man ofta gör i Tyskland -> handla billig alkohol.

Vilket egentligen är en stor ironi becasue jag dricker knappt alkohol alls.
Vill med pga fullkomligt älskar att åka bil. Lite lagom roadtrip sådär.

Vi håller på att knåpa ihop en gemensam lista på Spotify som vi kan lyssna på.
Det kommer bli genom tidernas mest udda jäkla lista.
Metal, klassisk rock, hiphop, pop, rap, country, ballader, en skvätt opera och några låtar på finska till pappa.

^Inte lätt när man är 5 pers som lyssnar på olika saker...
Några kommer sjunga med medan de andra tjurar/sitter i förvirring och så kommer vi hoppa så för varje ny låt som kommer på.
Jag hade gärna slängt in allt vad Slipknot heter men då får jag stryk av övriga resenärer. -Förutom pojkvännen- Går lite mjukt med dem och väljer deras lugnare låtar; typ Snuff för den gillar till och med min far. Jag har uppfostrat honom väl <3 Haha va?

Jag har fått den stora äran att köra genom Danmark ner. Jag är livrädd. Jag saknar lokalsinne. De andra lär ju sova då liksom. Vem vet vart vi kommer hamna. Inte Tyskland i alla fall.


Blir första gången pojkvännen följer med på en sån här resa.
Själv har jag bilat ner dit med min familj sen jag var typ 13/14 år #erfaren
Har stressat hela dagen med detta tho; sätta saker på laddning, handla färdkost och frukost, packa. Ska inte åka förrän 21:00. Kan jag andas eller?? Varit uppe sen 7 och stressat runt. Det är freaking 5 timmar och 40 minuter kvar :)))
Behöver stress/ångest/nervösbajsa och ta en avkopplande dusch...

Invigde min nya regnjacka idag. Min illgula regnjacka.
Kände mej lite som Georgie från filmen IT eller som Six från spelet Little Nightmares.



^ Egentligen inget större fan av remaken på IT men fick bli bild från den då omslaget från 1990 ser annorlunda ut - är Pennywise som fyller hela den omslagsbilden och fanns inga bra bilder på Georgie i sin gula regnjacka från 1990.
Remaken av IT verkar tyvärr ha tagit över.

Hade tokregnat hela dagen men just när jag skulle ut på promenad föll det inte en endaste liten droppe </3
Men strosade runt stolt i min regnjacka för det. Och i mina alldeles för stora "kängstövlar". ~Är ett par gummistövlar som ser ut som kängor~
Inte ens att fylla ut dem med raggsockor hjälpte och de är ändå bara storlek 37/38. Hur små fötter har jag egentligen?!?
Storlek 36, bebisfötter

Lyssnade förövrigt på ett avsnitt av Regnbågspodden under promenaden, avsnittet där Clara Henry gästade, gos.

Så. Mycket. Påskmat.
Åt till och med påskmat igår till frukost liksom. Och påsktårta till middag :')

Fredagens påskfirande hos svärföräldrarna gav nästan panikattack pga mycket folk på liten yta.
Ville springa där ifrån men ville samtidigt inte att alla skulle fråga vart jag skulle. Dilemmat.
Tack och lov för pojkvännens brors sambo som frågade om jag ville med ut på en promenad med henne efter maten. Hade dött utan den.
Efter det blev tillvaron bättre och jag kunde faktiskt njuta av påskfirandet!

Lördagen bjöd på mer påskfirande men med min familj denna gång. Det gick bättre. Det är hemma. Det är tryggt.
Behövde bara gå ifrån en gång för att fylla på energin en aning. ~Livet som introvert~

I söndags slapp vi alla fall all påskmat; var till pojkvännens bror med familj och grillade hamburgare, fastän det var svinkallt ute, och lekte med deras barn. Vi var där i 5 timmar, var mysigt. Minus att jag såklart skulle få kramper i magen...
Åt dock påsktårta hemma under kvällen, den tog aldrig slut!?!

Och igår fyndade jag detta. Hur fint?!?!



Så fort jag fick syn på tröjan så bara "jag måste ha den, jag kan inte gå vidare i mitt liv utan den".
Den ska bäras stolt under årets prideparader.

Har faktiskt aldrig ägt en makeup sponge tidigare. Intressant.
Så himla fin förpackning dessutom.

Nu skulle jag dock behöva sova en sisådär 12 timmar efter att ha varit igång så mycket och varit omgiven av en massa folk.
Är. Så. Trött.

På tal om ingenting så köpte jag ett par jeans för nån vecka sen lite i farten sådär. Orkade ej prova dem men tänkte att de säkert passade?Hm.
"Det här var lite trångt"

Absolut första tanken: "jag får gå ner lite i vikt helt enkelt"
Tankesättet från min tid som ätstörd verkar tyvärr fortfarande leva kvar en smula, fastän det gått nästan 4 år sedan jag började "slåss" mot den.

Nästkommande tanke: "nej, så ska det inte vara. Jag lämnar tillbaka dem och köper ett par nya jeans i en större storlek"
Bästa jag gjort!

Jag är inte längre 16-19 åriga jag i en ätstörd kropp på 42kg.
Jag är 22 åriga jag som äter som jag ska och har gått upp till en hälsosam vikt. Embrace that shit för det är så ändå så jävla starkt jobbat av mej och jag är så glad över att jag ej lever som jag gjorde för bara några år sen.

~Sitter i skrivandets stund i mina nya jeans i en storlek större och jag känner mej sånförbannat fin i dem~

Du är fin och bra som du är - meddelande till mej själv och alla ni som läser detta

Har suttit i 1 timme och bläddrat runt bland alla möbler på Ikeas hemsida och drömt en skvätt <3

I'm a dork. I'm aware.
Men alltså hur mysigt att få köpa alla möbler en vill och ställa i ordning och inreda sin egna lilla trygga oas?

Snubblade över denna bilden och dog en skvätt inombords:



Jag hade aldrig lämnat det där stället.
Suttit där i fönstret hela livet och läst alla böcker jag kan komma över.

Visat min syster typ allt jag vill ha och ba "kolla på min framtida soffa i min ickeexisterande lägenhet. Och det här är mitt framtida soffbord som jag ska ha framför min framtida soffa i min ickeexisterande lägenhet". Jag tror hon hatar mej lite, men det är okej :')

Som vanligt är måendet en bergochdalbana. 8 dagar i veckan. ~Jag kan inte vara den enda som började sjunga på The Beatles låt Eight Days a Week!?!~

Men lyckades sätta mej ner och klistra in ett gäng fotografier i en stor bok. Bok...Scrapbooking ni vet.

Favoritsidor 2017:



Bara massa sommarbilder - men mådde himla bra den sommaren. Kan vara därför.
Jo, även bilden där vi står bland massa snö är från sommaren - Norge - cirka 2500 möh
Och Stockholm pride - det var guld

Fotoalbumet går tillbaka ända till 2007. Då var en inte så stor :')
Jag älskar bilder. Att ta dem och att titta tillbaka på dem. Beroende? Terapi kanske