Snälla, det är 3 timmar kvar här nu. Alla livlinor till världen utanför dessa låsta dörrar börjar så sakta tyna bort, eller ja lägga sig. Är inte folk tillrcäkligt hc för att va uppe om nätterna längre? Inte bra. Behöver social stimulans när jag sitter och har tråkigt på jobbet. Därför uppmanar jag samtliga att lägga till mig på snapchat & kik, heter samma där som här. Så kan vi ha roligt.
Ja hej osv.
Idag "vaknade" jag 20:20, börjar jobbet 21. Så det sög lite. Fattar inte hur en människa ens är kapabel till att uppnå sådan nivå av idioti. Jag vaknade typ 10 gånger minst innan till och från, men tanken att sätta på ett jävla larm på telefon fanskapet var tydligen för komplex.
Blev sen, finns inget kaffe, inte ätit. Men jag har gräs så är ändå glad. Är jag dålig?
Är sjukt trött på vad folk ser hiphop och rap för generellt idag. Nästan all, gud vad jag kommer låta hipster nu skjut mig, "mainstream" hiphop är skit. Enligt mig då. Så dåligt i princip att det gör ont i öronen. Sure, finns väl undantag men det gör de alltid. Jag tycker bara det är tragiskt att det genrens ikoner är sådana stolpskott. Må mycket väl vara en smaksak men nä, not my thaaang.
Min thang är mer,
Där har ni en soft låt, var så goda.
Det ska vara ett soft beat med go bas. Gärna piano. Och sen då, texten. Den är allt. Då menar jag inte på ett sätt som "omg so wow much emo I can relate" utan mer estetiskt. En välbyggd text som förs fram med ett nice flow är det bästa som finns.
Lite där det skär sig för mig med "modern hiphop", det känns mest som det är repetiva meningar/fraser/ord till ett trapbeat. Visst, det kan med vara soft om man är nerknarkad eller bara är på ett allmänt mellow mode. Men jag vill att låten ska säga något annat till mig än att jag borde tjäna pengar och knulla horor, för det gör jag redan så det räcker. Men det finns så många sjukt bra band och artister som är indie och underground. Att de inte blir kända men att stolpskott som plastäcklet Minaj blir det svider något offantligt. Jag vill ha det soft, old school.
Atmosphere är väl bra exempel på den typen av genre. Samt att han är ett litterärt geni.
Blueshiphop är med riktigt gött. Lite annorlunda genre kanske och säkerligen inte för alla, men finns riktigt bra artister här. Det mesta kända exemplet, som börjat bli rätt känd äntligen, är nog Grieves.
Så sjukt jävla go röst har den lilla spinkiga vita killen. Vill med kunna sjunga så.
Finns för många bra band.
Finns för många bra band inom hiphop som inte får sin attention de förtjänar. Det gör mig arg.
God middag vänner, hoppas ni har det härligt i solen. Det har jag nu, tillsist. Det tog en del apelsinjuice, banan likör, grenadine och vodka. Samt lite deppig hiphop med go bas. Känns dock mindre bra när jag börjar reflektera lite över vad fan jag håller på med egentligen. Det är vardag, jag ska ta hand om min lillebror, städa, laga middag och sen åka iväg klockan 8 ikväll till mitt natt pass. Ändå står jag här i min minnas kök, på god väg att bli redlös och bloggar på emocore.
Den skar sig. Den femte groggen skar sig, känner mig sjukt noob just nu.
Det säger att våra handlingar reflekterar den vi är. Om man lyfter upp tidigare stycke emot den teorin så ser det inte så bra ut. Men ändå, jag har garanterat någonting att skylla på? Har säkert en god anledning lagrad någonstans i skallen. Säkert något deprimerande och självkritiskt så att jag även kan mjölka empati från andra. Men tänkte skippa det för den här gången. Hatar verkligheten, vad jag ser den som och hur jag upplever den. Det ger mig ändå ingen ursäkt att konstant försöka fly ifrån den med diverse substanser. Hur mycket jag än försöker. Jag är egentligen så löjligt medveten med vad jag håller på med och den riktiga anledningen till varför. Samt det faktum att jag är den enda som är i position att göra något åt det. Allt har bara raserats de senaste dagarna, allt verkligen. Men det är ingen ursäkt utan snarare en uppmaning till att jag skall börja bygga upp allting. Men jag är för klen nu, för omotiverad. Det kommer när de kommer, intalar jag mig själv gömd under naivitetens och förnekelsens trygga täcke. Så ingen anledning att snea, borde nog blanda en till grogg.
Ja så nu har min polare jag är hos däckat. Så vad jag ska göra nu vet jag inte riktigt. Tänkte ta någon buss hem tidigt på morgonen för måste ut med den lilla hunden. Jobbigt att behöva göra saker, hade behövt ett par dagar att bar få vara oproduktiv och tjocka mig. Hade varit väldigt skönt. Längesedan jag spelade nu också så måste försöka få till ett night Gibb med lite skönt folk.
Allt är skumt nu också. Morsan har tydligen blivit av med vårt hus, det var väl tråkigt. Har troligtvis fått tag i en lägenhet iaf men den kan jag i så fall få till hösten. Känns för långt borta i nuläget. Vill bara kunna ha tystnad.
Behöver en ny kran också, den jag använt de sista var sjukt skev, till och med för att vara kran, sist jag träffade honom.
Jobbet går iaf bra. Känns lite som knark på ett sätt. Lönen är substansen som ger ruset. Att välja bort i stort sätt allt av sin fritid för att tjäna pengar som sedan bränns på onödiga objektiva ting... Jag vet inte det låter som någon form av missbruk bara när det läggs fram så. Bara att den här formen av missbruk är accepterad av i stort sätt alla. Även om den kan orsaka psykiska och fysiska skador av samma kaliber som tyngre knark kan. Konstiga tankar, men egentligen; vad är inte konstigt?
Hej ec,
Ugg vaknade precis. Det var lite knasigt. Hade tänkt att hälsa på min babe på sjukhuset idag men han blev flyttat till en annan stad så det sket sig tyvärr. Istället drack jag och rökte massa igår i en mops dräckt.
Förlåt att jag är så ohyggligt attraktiv.
Skulle gjort massa idag, så lite synd att idag redan är över. Men ska nog rulla en nu och tycka synd om mig. Puss.
Coffecus @ kik & snapchat. Kan vara rolig jag lovar, speciellt när jag är onykter. Ni kommer inte ångra er, men inga dick pics pls. Har redan fått min fair share av sådana.
Universum verkar ha utvecklat en thing för att antasta mig. Verkar som det verkligen ansträngt sig till det yttersta för att göra min tillvaro här så förjävlig som det bara går. Ologiskt, jag är faktiskt konfirmerad. Trodde man då hade lite förtur i lyckokön uppe hos snubben i molnen. Jag somnade 13 idag, skönt att äntligen lyckas få några timmars sömn. Så nu är vi på jobbet igen och taggar.
Dock har jag fått tag i en telefon, äntligen. Höll fan på att bli galen där ett tag. Går nu att nå mig på facebook till och från, för er nu som ville veta.
Imorgon blir bra, för då ska jag bli full. Orkar inte med att ha det så här i skallen längre, blir i princip rädd för mig själv. Kan inte fokusera, inte tänka och ja knappt fungera. Så hoppas verkligen inte jag fuckar upp något på jobbet inatt, annars kan jag inte bli redlös med gott samvete imorgon. Mina gubbar här får helt enkelt gilla läget och uppföra sig inatt. Jävla skalle, fokusera nu.
Jag saknar honom som fan också. Förstår inte riktigt hur jag kan hata och älska någon på det sättet. Men jag antar att det är pga det simpla faktum att jag visste att han alltid var där, vad det än skulle vara. Att han aldrig skulle döma mig, vad det än skulle vara. Det är väldigt unika karaktärsdrag som verkar vara helt utrotade nowadays. Har inte prata med honom på månader. Försökte lite försiktigt men blev bara nekad. Så nu kommer jag inte våga försöka igen innan han hör av sig. Våga kanske är fel ord, tror jag bara är för "stolt". För fast i mitt egna trånga jävla tänkande. Alltid sett mig själv som väldigt empatisk men jag börjar tvivla på det nu de senaste. Tror inte det alls är en fråga om empati, bara ren empirisk kunskap kombinerat med överanalysering. Bläh. Vill fly från allt det här nu på en gång. Men det får bli imorgon med flaskan i handen och holken i käften. Om någon vill träffa en full mig imorgon så hojta till, lär vara lite överallt.
Ja nu var det rätt exakt 30h sedan jag gick upp. Börjar bli rätt snurrig. Hatar när det är såhär. Huvudet blir så knepigt, tankarna bara far omkring som ett geting bo. Men måste sova snart för ska jobba i natt igen. Kanske skall köra på lite mer gammeldags metoder som att knocka mig själv med en fet träbit. Det verkar iaf ha effekt, något som behövs i nuläget.
För övrigt är det fortfarande ett helvete att inte ha min älskade telefon. Jag pallar inte hur beroende jag är utav ett vanligt objekt som alla levde utan för bara 15 år sedan. Är väl, precis som den genrerelle idag, helt hooked på diverse social media. Som en junkie behöver sin fix behöver jag min mobil. Lite obehagligt nästan, att känna i princip abstinens gentemot ett jävla objekt.
Nu ska jag äta glass, dra täcket över huvudet och ge det här med sömn ett sista ärligt försökt. God natt kompisar.