Det är läskigt att vara lång och handla på tradera, speciellt när det gäller plagg som verkligen kan sitta förjävligt om en längen inte stämmer. Som exempelvis hängselbyxor i den kryptiska storleken M-L.
Men jag blev väldigt nöjd!
Och lite lät euforisk när jag upptäckte att de hade vad jag så innerligt saknat på andra par: En gylf.
Tiden är över att sitta nästan näck på krogtoaletten och försöka gardera allt tyg från urinstänket på de slita, bruna kakelplattorna. Har däremot etablerat en ny form utav respekt gentemot kvinnor som går ut på krogen med overaller, jumpsuits och liknande. Jag har tidigare inte förstått det mindre trauma ni gått genom varje gång ni behövt tömma ut ölen. Hatten av.
Funderat på det här ett bra tag. Är det snyggt med hängeslbyxor på män? Spontant vill jag väldigt säkert säga ja, självklart. Men har en subtil oro inom mig att det kan vara min inre 30+are som försöker lura på mig funktion och komfort.
Så min goa chef som jag haft det senaste halvåret har varit fenomenal. En kvinna med krut och avsevärt större testiklar än vad jag har. Var jävla blödigt att tacka av henne idag. Då jag nyligen börjat en ny tjänst har det varit lite tjöt om lönförhandling. Jag gillar inte pengar. Hon gav mig ett bud idag som jag tyckte lät bra, men hon bara skakade på huvudet och sa att det chefer erbjuder först är alltid det lägsta de kan ge. Så får hon mig att argumentera för att jag ska ha mer, men hon fyller i åt mig och påminner mig om saker jag missar att nämna. Tillslut så tycker hon att jag sagt en bra summa, så blinkar hon åt mig och säger att hon ska skriva "mitt" anspråk till områdeschefen samt att jag var en väldigt hård förhandlare. Tack, mor. Usch vad jag kommer sakna dig.
Grejen med att ha grova mommyissues är rätt lukrativt inom vård- och omsorgsbranschen. De tycker synd om det empatiska men förvuxna emot. Äldre kvinnor ser på något sätt genom den fasad man finslipat under så många år, får mig att ifrågasätta huruvida den faktiskt är så optimerad som jag trott. Men samtidigt, på något sätt, är det faktiskt väldigt förlösande att bara bli sedd genom de små sprickorna som ibland råkar uppstå.
Utan att ens bjuda på middag först, inte ens lite saliv för att minska friktionen mot min stackars ringmuskelära infart hon dönar rakt genom.
Satt helt slut efter att ha arbetat hemma och läste, varpå jag börjar ana ett pipande ljud. Väldigt dovt och svår lokaliserat, vilket senare fann sin förklaring när jag öppnade kylskåpet och ljudet glatt hälsade mig välkommen.
Min frys har lagt av. Troligtvis någon gång under morgonen, med tanke på mängden vatten som forsade ut.
Det var de matlådorna jag plikttroget hade gjort för veckan. Nästan så jag äter de små bakterieodlingarna nu för att bara få slippa skiten och ligga som det förvuxna emo jag är i min säng. Härlig måndag.
Så jag gick ut på AW och vågade ha på mig min tjusiga overall. Men jag har aldrig för mitt liv förstått de omständigheter kvinnor går igenom som har byxdressen och jumpsuits på sig. Det är så otroligt utsatt att sitta o princip näck på en krogtoalett, byxorna och överdel nere vid anklarna. Fick liksom rulla ihop allt tyg för att det inte skulle hamna på golvet.
Men varför öppnade jag barainte gylfen? Den slutar för högt upp tyvärr, så hade behövt dra över kuk och pung, haft dem pressade mot dragkedjan. Det var inte så härligt.
Jag undrar om det är mer omständigheter folk pysslar med som jag aldrig bara tänkt på?
Nackdelen med att köpa en overall i vuxen ålder som "man" är, förutom att jag bor i Majorna och smeker en lite halväcklig stereotyp, att det lätt ser ut som om man är en unge på fritids. Tidigare overaller som köpts, tyvärr plural ja, har varit av kastrerande grenlängd. Men nu äntligen så fick jag en som passade. Så då är det bara att våga gå ut med den på sig också. Det blir en form av expedition där den pockande friheten i att ha på sig något knepigt man gillar kolliderar med den sociala ångesten att alla stirrar på en, mer än de redan gör på någon med uttöjda öronsnibbar och massa tatueringar. Fast samtidigt så tror jag om jag kokar ner alla dessa knepigheter jag håller på med att det kan mynna ut i någon osund relation med att ge mig själv ångest och gå igång lite på det. Min ångest är överlägset min största motivator. Jag hade inte arbetat på vuxenpsyk i 11 år om det inte var det enda jag hade i mitt liv som gjorde att jag kände mig som en bra människa. Jag hade inte tränat på gym i några år om jag inte började bli fet och hatade mitt utseende, ännu mer.
Vissa säger att man ska lära sig avbetinga ångesten, finna roten och därigenom kunna arbeta bort den. Jag vågar påstå, baserat på egen erfarenhet, att det är mycket bättre att ta ett rejält tag om ångestens testisklar, nafsa lite i dess öronsnibb och med en röst likt Harald Treutiger väsa "Nu ska du få smaka".
Ha en osund kärleksrelation med er ångest. Det är nyckeln till frihet.
Men vad bra IF att det än en gång är omöjligt att nå kundservice för era försäkringstjänster. Kan jag bara få ta bort mitt ex från hemförsäkringen tack?
Bara för att göra det hela mer besvärligt så blir det ett glas röd á 10:e minut. Samtalen spelas ändå in i utbildande syfte, så tänker att det är givande samt bidragande att prata med er i redlöst tillstånd.
Har vi hållt vårt bmss boende Corona fritt, men nu var det tydligen våran tur. Att ha gått från att ha munskydd man tyckte var jobbiga, till dessa nya Rolls-Royce av munskydd, har lärt mig omdefiniera vad man bör klaga om. Fördelen är att de behövs så mycket mer personal, övertid OB flödar in. Ser fram emot att vara ledig om vad som verkar vara ca 1 vecka. Då ska jag ut i skogen.
Har nu loggat in. Hen som spelat på det har varit flitig och låst upp hur mycket som helst som jag inte hade innan. Tagit mig högt i ranked, levlat mig från 30 - 203, massa mer skins och grejer. Har nog lagts några hundra timmars speltid och en hel del pengar. Får nästan dåligt samvete, över hur brutalt jag njuter av detta.
Återtar härmed officellt tron på vår allsmäktiga moder uppe bland molnen.
