CharmigPotatis blogg

Har ni sett filmen Exorcisten? Den som kom 1973. Lite av en klassiker.

Jag såg den filmen för första gången när jag var typ 8. Den skadade mej ganska fint. Barn är lättpåverkade
Av alla skräckfilmer jag såg som liten och sett framåt till idag så har ingen film skrämt mej så mycket som den.

Har, sen 8 års ålder, ogillat skarpt att se bilder av hon som blir besatt i filmen.
Vet ej varför men jag får panik.

Detta utnyttjar min bror en hel del. Han har skrämt mej genom åren med att ta fram bilder på henne men idag tog han nog priset.
Plaskade runt i poolen och har det allmänt mysigt, tittar upp mot vår lilla stuga och möts av detta:



Jag höll på att drunkna.
Ropade till och med på mamma </3
Kommer aldrig mer våga gå själv till stugan...

Har stora planer på g - här ska hämnas - nu är det krig!


Det här är sånt där man tar upp i terapi typ;
"Hände det något i din barndom som kan ha påverkat detta?"
"Jo, det var ju den där filmen..."

Föreställ er att Leif GW Persson jobbar på Ica och allting går segt och man undrade bara vart halloumiburgarna fanns och nu kommer man inte där ifrån -> mitt besök på Ica idag :)

Han var supertrevligt men såååå långsam och segpratad och så hade de inte ens fått in halloumiburgare </3
Köpte massa frukt istället.

~

På tal om ingenting alls så har jag premiärbadat idag!
I poolen. I sjön bor det läskiga ting.

Tog mej alltför lång tid att komma i pga ballekallt.
Och kanske inte ens borde bada då jag är förkyld...? Men blev badsugen såatteh.
Plaskade runt en ganska bra stund när jag väl kom i och kroppen vant sej vid temperaturen.
Sprang runt x antal varv (träning deluxe) för att skapa en "virvelvind" för jag är fortfarande 5 i huvudet.
Det gick faktiskt, trots storlek på poolen och helt själv. Så efter ett tag kunde jag guppa med strömmen. Lättroad.



Ser en gnutta osäker ut...Men har solen mer eller mindre i ansiktet.

Min bror sa en ganska fin grej till mej igår när han satt och spelade gitarr: "jag skulle vela höra dej sjunga Dear God, jag tror det skulle låta fint, jag tror jag skulle gråta faktiskt".
Nu är jag dock genom-jävla-förkyld och snuvar och hostar :)))
Men den underbara dag jag äntligen blir frisk får jag kanske ge mej på den låten. Den ligger ganska bra i rösten.



Det är en väldigt fin men sorglig låt.

~

Alltså den dagen jag slipper denna brutala förkylning:

* Sjunga igen
* Ut och promenera och springa igen
* Sova igen bättre än nu i alla fall
* Slippa ha ont i bihålorna av allt snor
* Andas ordentligt igen

Mamma och jag har fått för oss att springa Tjejmilen. Lite spontant sådär hemma i soffan framför tv'n :')

Fast nästa år. Tjejmilen 2019.
För då ska vi börja med Vårruset i Norrköping nästa vår. Som ligger på 5 km.
En bra början liksom, då ingen av oss är vana springare precis.

Jag sprang fan ganska mycket för 5 år sen.
Var ute och sprang en hel vinter - i 20 minusgrader och djup snö.
Nu har jag tappat det mesta...Jag är mer för mysiga promenader nu för tiden.

Men detta ska nog kunna gå!
Ska bara bli frisk (varit sjuk i 1 vecka nu) sen jäklar blir det springa av.

Jag fick sova inatt. Victory!
Den läskiga nässprayen hjälpte. Hade lite knök att somna och vaknade vid 5 imorse av att nässprayens effekt slutat verka och jag var täppt igen, men där emellan fick jag tamefan sova ostört. Bästa nattens sömn på nästan en vecka.

Skrivit 4 inlägg på rad om min förkylning. 4. På rad. Spännande liv.
Är väl något sånär på bättringsvägen. Jobbar massa istället för att låta kroppen vila. Prioriteringar :))

Är ledig imorgon i alla fall, men då ska jag till Ikea och shoppa loss.
Och pussa massa på pojken min så han också blir sjuk. Kan vi sitta hemma tillsammans och vara sjuka<3
Tycker han borde få vara hemma från jobbet för vård av flickvän.
Inte för att jag ens själv är hemma från jobbet, men ändå.

Har förövrigt svinont i bihålorna. Snor är kul.

Den jädrans förkylningen fortsätter rasera mitt liv. Sov på riktigt sittandes inatt för att kunna andas någorlunda genom näsan. Är så extremt svårt och jobbigt att andas genom munnen, klarar ej det...Fick väl en sisådär 3-4 timmars sömn inatt. Sammanlagt dårå, mellan alla uppvaknanden.
Inte sovit ordentligt på flera nätter nu. Somnade nästan på jobbet. Nu har jag tröttnat på detta :)))

Mamma köpte nässpray till mej idag så hoppas på lite mer sömn inatt. Please
Ogillar egentligen nässpray -> tycker det är fruktansvärt obehagligt och läskigt att spruta upp det i näsan </3
Men jag är desperat, jag behöver sömn, så jag trotsar min rädsla och sprayar på.

^Och som tidigare dagar har jag jobbat även idag, och ska jobba imorgon. Kommer aldrig bli frisk.
Skulle behöva en heldag med vila. Men sånt har jag inte tid för. Eller ro i kroppen för

*Kollar almanackan*
På söndag kan jag nog klämma in lite extra vila

Fortfarande balleförkyld.
Natten var kaos. Så fort jag lägger mej ner blir jag täppt i näsan och får ingen luft - och att andas munnen torkar ut allt i sin väg :))

Klev upp och snöt mej vid 1 inatt och fick nån jävla feberfrossa?!? Frös så mycket att kroppen krampade ihop. Hade så jäkla ont och det var myrornas krig i hela huden. Drog på mej fetaste filten och lyckades, efter massa om och men och en ångestattack, somna om bara för att knappt 1 timme senare vakna upp helt genomsvettig...
Sov för övrigt halvsittandes för att kunna andas en aning. Bunkrade upp 4 kuddar ovanpå varann.
Plus hosta på allt det där. Såklart. När vi ändå håller på liksom.

Trots det har jag både varit hos min kurator/terapeut samt jobbat idag. Och handlat, städat mitt rum och gjort maränger.
Vila är inte min starka sida. Kan inte sitta still

Skämde bort mej själv med detta idag:



Första gången jag ätit Mifu - var helt okej. Behöver hitta på nå roligare med den dock känner jag.
Och våtservetter till min stackars bil som alla fåglar verkar dras till och bajsar ner hela tiden...
Och har blivit lite av en tradition att köpa nytt te efter varje kuratorbesök, så vill ju en bryta den liksom!

Nu ska jag gå och snyt mej. Igen.
Och igen och igen och igen.

Är så brutalt förkyld att jag sätter en kula i huvudet snart.

Haft ont i halsen sen i fredags med tillhörande slem. Det utvecklades sen till en hosta och imorse hade jag ingen röst.
Det var inte lätt att ge information till min klass imorse utan röst :')

~Rösten har kommit tillbaka nu i alla fall~

Utöver det så är ena näsborren så igentäppt att jag inte får nån luft och den andra rinner konstant.
Har snutit mej en sisådär 845835 gånger snart. Kommer tappa min näsa.

Detta resulterade i inte så mycket sömn inatt.
Det plus att familjemedlemmar tittade på gårdagens hockeymatch så vaknade av att de satt och tokskrek i vardagsrummet. Respekt för dem som försöker sova och så vidare...Jag som har sömnproblem så det räcker liksom. Och så toppar vi det med förkylning gånger 10 plus skrikande människor. Fyfan för det

Har ett myggbett mellan lilltån och tån bredvid lilltån.
Vad heter ens tårna mellan lilltån och stortån?? De två är ju verkligen de enda en inte kan.

Brb ska googla.

*5 minuter senare*

De verkar inte riktigt ha nå fasta namn?
Tårna har lite olika namn i olika barnvisor bland annat: lilltåa, tåtilla, tillrosa, kroknosa och stortompen. Men asså...typ "aj fan, jag slog i tillrosa i bordsbenet" :')

Hittade dessa namn också: stortå, tvåtå, melltå, fyrtå, lilltå
De verkade ish typ lite mer "officiella" (??) enligt nån människa på flashback så man får väl ta det med en nypa salt. Eller ett badkar typ :)))

Ytterst oklart detta här. Ska döpa mina tår mellan lill- och stortå till typ Lotta, Kalle och Olle.

Har ett myggbett mellan lilltån och Lotta - problem solved.

Dagen vände tack vare kvällspromenad med Pokémon Go och musik i lurarna.
Promenader brukar göra gott för själen. Och då jag bor på en mindre halvö är jag mer eller mindre omgiven av vatten och bryggor och det är massor av fin natur överallt. Strosade ut på en av bryggorna och bara tog in allting. Nästan lite spirituellt.

~I bara några sekunder susade tanken "tänk att falla ner i det mörka vattnet och inte komma upp igen"~
Inte att jag vill dö. Bara få sluta existera för en stund.
Ta en paus från livet ungefär.

Den här månaden har varit en ganska emotionell månad. En tung månad.
Ska till min terapeut nästa vecka. Må hon giva mej lite nytt ljus på saker. Gillar henne, hon säger kloka saker.

Vill inte hamna där jag var för 6 år sen när, jag kom in i min depression, och skrev 632428 självmordsbrev dagligen och hade gett upp på allt.
Känns som jag sakta krälar mej tillbaka dit, men jag vill inte, men vet inte riktigt hur jag ska vända? Det är som någon annan retpetar (bra påhittat ord ändå) på gasen och har kopplat ur både broms och back. Sicken metafor
Jag vet inte. Känns som jag svamlar massor. Är trött.

Men känner mej i alla fall lite lugnare nu efter promenaden.
Borde ut och gå oftare.
Borde ha tagit en bild på hur fint det var ute på bryggan. Sorry.
Filmade en kort snutt och la upp på min story i alla fall, som alla mina 11 vänner där kan se. Populär