CharmigPotatis blogg

Så, Thomas Sekelius släppte sin bok förra veckan och nu ligger den fint hemma hos mej.
Nu är inte jag alls en människa som sminkar sej en massa. Nästan inget alls faktiskt. MEN jag skulle vela lära mej för det är ändå lite kul. Jag är så fantastiskt dålig på det bara.

Det här med vad som är till vad och hur man bäst applicerar det och färger och anpassa det till sin egna hudtyp ~torr hy/oljig hy/blandhy~
Det är en förvirrande djungel.....Jag är bättre på att specialsmink, göra sår och grejer :')



En väldigt fin bok, inspirerande.
Men framförallt älskar jag att den bryter "normen". Smink är till för alla.
Denna bok ska köras upp i alla fördomsfulla människors ansikten. Smack!



Sen är den lite av en självbiografi också. Man får läsa om hans musik, adhd och psykiska ohälsa. 2 i 1 bok liksom.

Ja, det är hans autograf #nörd

Fisen...
Jag har fått tid för tandläkarundersökning.

Vad jag kan minnas har jag aldrig gått dit själv. När jag va yngre och upp i tonåren tvingade jag med mej mina föräldrar, och sen jag träffade Simon har jag tvingat med honom. Jag tycker inte om att gå till tandläkaren. Det är obehagligt och påfrestande. Och gör ont ibland och min smärttröskel är lika med minus 7.
Hatar nog mest de där jävla grejerna man ska bita på för att röntga - fan vad ont det gör. Hörnen riktigt skär in i kinderna och så får jag panik av att inte kunna svälja. Jag kan inte öppna munnen så stort plus har hög salivproduktion så hela besöket blir en pers

Men verkar som jag blir själv den här gången.
Om jag behåller min tid. Det är lätt hänt att den råkar avbokas :)))

Drömde om att jag ej hade några armar?
Bara 2 små stumpar med en jäkla massa överflödshud?!?
Och jag var fett chill med det, och mest "fan va häftigt????

Brukar drömma relativt ofta om att jag tappar tänder (definitivt en av dem mest stressframkallande drömmarna någonsin) men att drömma om att inte ha några armar? ~Handlingslös, handfallen, känner att jag inte kan göra/påverka något?~ Men jag kände mej ju okej med? ~Dum i huvudet?~

Jag ska bli forskare inom drömmar så jag får veta vad som försiggår inom mej.
Mina drömmar, och drömmar överlag, är häpnadsväckande och fascinerande och jag har så många återkommande drömmar? Speciellt platser.

I morse for mor och far iväg till Smögen på minisemester och i morgon far syrran iväg till Stockholm för hennes pojkvän ska bjuda henne på en spahelg.

Själv har jag sån jävla träningsvärk att jag knappt kommer upp och ner för trappen...
Livet är bra gött ibland :))

Okej, ska förvisso äta på Pinchos i morgon så det är trevligt!
Minus den detaljen att jag inte tål så mycket av deras mat samt är en kräsen människa. Men de har goda halloumi fries och goda drinkar.
Jag ser mest fram emot att krypa ner i soffan i morgon kväll iförd pyjamas bredvid pojken min och öppna en påse chips framför Netflix.

Nu vill jag dock krypa ner i sängen och lyssna på regnet som smattrar mot rutan.
Detta väder är hemskt och underbart på samma gång. Lite beroende på om man är inne eller utomhus

När hann det bli vinter? Sov i långbyxor, på en filt, under en annan filt och täcket mitt. OCH skrapade vindrutan på bilen i morse.

Var till min kurator i morse och pratade. Är alltid snäppet klokare när jag åker därifrån.
I slutet av "sessionen" frågade hon om vi ska boka in nå mer möte men jag kände mest "jag vet faktiskt inte vad vi skulle prata om nästa gång i så fall". Och hon höll med och sa "du har verkligen utvecklats sen vi började prata". Och jag kan nog inte annat än att hålla med. När jag tänker tillbaka och jämför med hur jag hade det för 6 månader sen när jag började gå hos henne så har jag kommit ganska långt.

Förr var panikattacker en del av min vardag, nu kan jag knappt komma ihåg när jag hade det senast.
När ångesten kommer krypandes vet jag hur jag kan hantera den bättre och inte låta den ta över.
Jag oroar mej inte för allting hela tiden längre.
Jag kan slappna av mer och känna "det är okej att jag inte orkade med allt idag, men jag är bra ändå, det kommer en ny dag i morgon".

Så aa, vi bokade inte in nått nytt möte. Jag har fått så mycket verktyg, tips och råd och mår generellt bättre idag så jag ska nog klara av att stå på egna ben nu. Vilket var målet. ~Men jag har hennes nummer om det är så~
Känns superkonstigt och lite tråkigt men samtidigt jäkligt häftigt. Vilken resa det har varit! Den är inte över än men hon har hjälpt mej en jäkla bra bit på vägen.

Hela dagen har jag gått runt och haft en "onsdag/torsdag" feeling och sen kom jag på att det är måndag och hjärtat brast lite.

Dagens bra: När jag satt i lekparken med fritidsbarnen kom en random katt och la sej i mitt knä. Gosen.
Såg att jag kommer få mer i lön än väntat. Ja tack.
Funnit lite motivation till att styrketräna mer. Saknar mina magmuskler, de är där under någonstans

Var ute 2,5 timme på fritids idag, fryser fortfarande...Varit ballekallt denna dag. Och blåsigt.
Vill sitta invirad i 12 filtar och dricka 4 liter te. Känns som jag aldrig kommer få upp kroppstemperaturen igen.
Och så vill jag få sova till fredag eftermiddag.

Ska fara iväg till Örebro i morgon till bästa M. Vi träffas typ aldrig längre för att ehm, han bor i Örebro...Det är långt bort från mej </3

Och då jag inte är så förtjust att åka kollektivt, i alla fall inte själv till ställen jag inte är van vid och verkligen inte om en behöver byta längst vägen (det triggar igång min ångest) så hämtar M upp mej i Hallsberg så jag slipper byta tåg där. Han är världens goaste som ställer upp på att både hämta och skjutsa mej till Hallsberg så jag ska kunna ta mej lite lättare till honom.
Han förstår mej, han hjälper mej så gott han kan i mitt kaotiska liv.

Jag tippar på att vi kommer äta massa god mat, dricka lite för mycket, snacka fantastiskt mycket skit och somna alldeles för sent.

Men nu: fylla fejjan med oatly chokladglass. Mmhm <3

När man måste ta ut sina snakebites för man tuggar konstant på dem vilket ger en huvudvärk och man behöver en paus :))

Ska även ta en halvlång promenad och få lite frisk luft i hopp om att slippa denna dunkande smärta...

Jag tror inte på värktabletter.
Jag tror på motion och te. Mest te.

Te är svaret på alla världens frågor.



Titeln skulle föreställa en tekopp. För den som inte förstod det. Tycker den blev fin faktiskt.

Tackade nej till jobb igår och följde med pappa till Stockholm istället. Prioriteringar.

Min far jobbar som busschaufför och skjutsade ett fotbollslag så jag följde med honom till jobbet liksom.
Efter att ha släppt av alla gick vi på restaurang ~åt en jättegod kikärtsbiff med spenatsås, vill äta det resten av mitt liv~ och sen åkte vi upp i Kaknästornet och fikade. Hade aldrig varit där innan, så nu kan jag bocka av det också.
I väntan sen på att matchen va slut traskade jag runt i skogen vid Kaknästornet, hittade 5743984 stigar och chansade lite hit och dit. Extremt mysigt ställe att promenera på. Vill åka tillbaka dit bara för att få gå runt mer bland stigarna :')



Snurrade en triljon pokéstops också, passade på för där jag bor finns det 0 pokéstops :)))
Så nu är jag påfylld och redo för Chikorita eventet på lördag!

Suuuuuuuuuck.

Kärleken till kroppen är inte megahög just nu. Känner mej som en ful liten knölpotatis.
Var megaduktig förut, var ute och sprang och gick långa promenader och yogade. Men sen fick jag feber, haft halsont och flyttat in i nån jävla ångestbubbla utan dörr...Inte tränat ordentligt på 2 veckor.

Och nu med mens också; *poff* uppsvälld ballong med dålig självkänsla.

Måste ta och vända detta.
Hitta lite motivation!