Så jävla klantigt av mig. Vet inte ens vad jag egentligen förväntade mig för utgång. Tror jag knappt tänkt så långt för en gångs skull. Men jag tror hon blev ledsen. Det är de värsta jag vet när en av mina handlingar har fått henne att må så. Var väl inte allt för stor grej egentligen men ändå. Vill inte att det skall vara eller bli så. Oh well. Kan inte hjälpa mina hjärnas inkompetens ibland antar jag.
Egentligen, är det hela väldigt simpelt. Jag har efter en lång tid helt enkelt vant mig vid att spela den här typen utav spelet. Jag vet precis hur jag bör föra mig, både fysiskt och psykiskt. Mitt kroppsspråk, mina ansiktsuttryck och mina val av ord. Det är en social kodex som vanligtvis tes komma från en god uppfostran. Det är i alla fall så vi bör se på det hela, enligt den sociala kodexen. Om jag följer spelet, den roll som av dem förväntas, så kommer interaktionen ha den utgång som de tror är rätt samt fått mig att inse är rätt. När egentligen det är jag som vet precis hur de tänker, vad de tror om mig då det är en roll baserad på vad jag tillåter dem att förstå. Det finns så mycket mer, så mycket mer jag egentligen skulle vilja berätta för dem, om hur jag egentligen är. Vem jag egentligen är. Men det går bara inte. Våra verkligheter är för olika. Tråkigt, men det är sant. Om de baserat på sina perspektiv såg mina handlingar skulle det hela inte proceseras till något positivt. Inte för någon. Jag är fiktiv. Jag är fokalisatorn. Ur mitt perspektiv är jag någon helt annan än den som de skulle som mig som. Om de visste allting om mig.
Förr var jag trött på denna process. Att gång efter gång binda förtroende och försöka övertyga. Att jag inte var misslyckad, att jag hade någon form av livsglädje, att jag var motiverad och på väg mot den person de ville att jag skulle bli. Jag är nära nu. Det är så mycket lättare än mot hur det har varit innan. Det kan till och med ibland kännas genuint bra. Efter många år kan jag kontrollera min vardag kontra mitt dumma huvud. Jag jobbar, skall snart utbilda mig och är socialt kompetent. Det är ungefär det de vil att jag skall åstadkomma. Saknas bara Villa, volvo och vovve. Några bortskämda ungar också antagligen.
Det känns som jag utan några större svårigheter kan åstadkomma det här. Den egentliga utmaningen blir att tygla min inre idiot. den som gör att det där dåliga md mig yttras. Hade varit betydligt lättare utan den jäveln. Men jag är envis, i slutändan skall det inte vara någon annan än jag som står upp. Jag ska vinna. Får helt enkelt ta och motbevisa det jag ansett om min kompetens.
På något sätt är det en form av rus, att få bekräftelse från en förälder som haft samt har tvivel om en. Bar skönt att det börjar bli bättre. Han har inte alls haft det lätt genom åren. Inte kunnat koppla riktigt varför saker blev som de blev. Helt enkelt varit säker på att hans synsätt var de bästa, att han hade insett det andra inte. Jag har gjort det bättre nu känner jag, han är alltid glad när jag kommer hit. Helt enkelt visar att jag bryr mig om honom. Ger en bit bekräftelse. Ofta känner jag att det sker alldeles för sällan. Att jag borde göra det här så mycket oftare. Bara hälsa på, se om de mår bra. Är ändå en av mina familjer. Har en sjukt ball lillasyster som dyrkar mig.
Hatar att jag tar den tid jag tar, för mig själv. Det får helt enkelt ta och bli bättre. Vilket det säkert kommer bli förr eller senare. Måste bara orka. Det mesta är ändå bra nu, finner mig inte i en position att klaga. Många andra har det mycket värre, jag har ingen rätt att gnöälla.
Har nu under min tågresa tråkat runt här väldigt mycket på ec. Märkte då till min förtvivlade förtjusning att ganska många användare har blockerat lilla mig. Inte för att jag finner det störande eller något, snarare tvärt om. Mest nyfiken hur jag fick dessa att få så himla ont i stjärten. Då ingen av dem är någon jag kan finna att jag bråkat med eller argumenterat med etc. Knepigt. Men knepigt summerar hela ec rätt perfekt. Antar att dessa barn helt enkelt är ledsna.
Inte lätt att va liten och så, det kan jag allt förstå. Men har jag seriöst gjort någon sne vill jag gärna veta varför så jag kan utveckla detta beteendet.
Jaaaaag blir så sneee. Idag mina vänner och ovänner började jag min resa hem från bonne brukar landet Skåne. Jag var längst ner i skiten med min brud hos hennes far. Var super mysigt och han verkar gilla mig, vilket tydligen var konstigt då han inte brukar gilla folk. Hur nu det går ihop. Han var soft med att jag pundade, vilket var ännu mer förvånande. Men han har kirrat alla poäng han kan kirra hos mig, helt klart en go man att hänga med var han.
Men ja, idag måste jag ta mig till mina hemtrakter i Stenungsund. Det är en liten bit att åka kan man lugnt säga. Självklart är tåget från Malmö försenat, så får se när jag kommer upp till far. Det är försenat pga att polisen kollar id på alla som kommer från Köpenhamn. Sverige är så efterblivet. Det enda som dessa id kontroller gör är att få alla asylsökande flyktingar att framstå som terrorister. Men vår avlånga land är en känd brukare av idiotin i sin renaste form.
Så inför denna tre timmar tåg resa hade jag varit smart och köpt en powerbank, en såndär liten dildo typ man kan ladda mobilen i utan vägg uttag. De första som händer när jag kopplar i skiten är att min ihponesladd går av. Jaha? Tack för det anala antastandet Gud.
Underhåll mig gärna under denna tid, så mitt sinne får någon frid. Där inne är det krig.
Så är hos min flickas fader på landet här i Skåne. Österlen hette det tydligen. De var förvånade när jag sa att jag aldrig hade hört om det :(. Men men, jag och hennes farsa klickade tydligen riktigt bra, vilket var rolig. Han är faktiskt en riktigt soft snubbe, förstår inte hur man inte skulle kunna klicka med honom. Än mindre att socialt inkompetenta jag klickade med honom, men det är väl ingen idé att överanalysera. Ska nog bara gilla läget.
Idag ska vi till malmö för sista minuten julshopping. Ska bli kul och se hur malmö är, bara varit där snabbisar innan.
Så sitter här i en bil med min dam och hennes moder. De har en dansande allsång, mycket sätt osv men. Genret av musiken kanske kunde ha varit bättre. Svensk autotune och sådana där låtar man önskar att man inte behövt utsätta sina trumhinnor för men. Det är mysigt och jag är pepp, de är förjävla söta faktiskt. Lite nervös bara att jag snart ska träffa så många i hennes släkt och så många av hennes vänner. Inte direkt gjort det innan så, ska väl bli erhm.. Intressant haha. Får bara finslipa rollen så lär de gå vägen.
Kan för övrigt inte med ord beskriva hur skönt det ska bli att vara ledig i tre hela dagar. Sådant händer typ aldrig mig. Hade ni en bra helg? Min är bra nu. Så jävla röksugen bara, ska åka bil i 3 timmar till. :(
Så jag fick precis en random dick pic av en random dude på kik. Själv är jag nöjd med det paket jag skapats med, men jävlar vilken mamba denna killen var utrustad med. Ber till Gud att den var redigt redigerad innan.
Varför skickade han den till mig? Ser jag ut som en brud på kik? Iofs är de en rätt gay bild. Har lite "kom och ta mig looken". Fan måste byta innan jag får fler svartakobror i mitt face.
Så jag har bråkat med min kära moder ännu en gång. Jävla tråkigt då det faktiskt hade varit en lång och lugn period. Men nu blev hon förbannad på mig för att jag inte kunde rakt av säga att jag skulle vara barnvakt varje kväll i 2 veckor. Jag har ett jobb och pluggar, hur tänker hon? Jag måste jobba mycket, för till att börja med betalar jag henne 4000 för ett mikroskopiskt jävla rum och mat jag aldrig äter. Sen så blir hon alltid verkligen arg när jag säger nej till att hjälpa henne. Hon gör det personligt genom att lägga så charmiga kommentarer som att "trodde du var vuxen" och dylikt. Det är fan inte mitt fel att hon levt med en missbrukare i flera år, har ett hus hon inte kan finansiera utan mig och så fucking vidare. Men jag har bara svalt all jävla skit i alla jävla år. För jag älskar henne samt anser att man skall hjälpa varandra i en familj så gott man kan. Men jag orkar inte mer. Hon vet inte ens om hur det är i mitt huvud för har bara, precis som med allt annat, hållt käften angående det för jag vet hur det hade fått henne att må. Dock är detta knappast ett argument jag kan använda mot henne, av uppenbara skäl. Jag får bara sådan panik att hon inte kan se och förstå att alla inte tänker som henne. Som jag exempelvis. Blir bara arg, ledsen och förvirrad. Vad ska jag göra för att hon ska förstå? Skiter jag i henne skiter jag i mina bröder som bor där, så det är inte heller ett alternativ. Det allra värsta är att hon är sjukt intelligent, hennes karriär är seriöst galen. Så var är empatin? Varför kan hon inte lyssna på mig istället för att direkt anta att mitt åsikt är fel. Att jag är lat. Att jag också har problem. Att jag försöker ha ett eget liv. Istället ska hon gång på gång poängtera hur svårt de har det. Hur synd det är om dem och henne. ALLT som hänt är och den nuvarande situationen är resultatet av hennes val och hennes anledningar. Varför blir jag en jävla scapegoat? Förstår inte.
Verkligen ingen aning nu hur detta ska gå. För vi började bråka när jag redan mådde skit idag, så jag sa rakt ut att jag fann att det är hon som inte tänker så vuxet. Att alla inte tänker och tycker som hon gör. Om jag känner henne rätt kommer hon få världens jävla frispel när hon läser det jag skrivit. Eller så väntar hon då hon vet att jag ska förbi hemma en sväng efter jobbet. Det ska bli intressant hur detta nu kommer urarta sig.
Äntligen slutat jobbet nu. 14h till i timlistan. Jobbar 42h på tre dagar, ha de. bara imorn kvar nu så obeskrivligt jävla gött. Varit helt sönder speedad av kaffe hela dagen. Mina strumpor är helt dyngsura, av svett. Ser att folk kollar snett på mig på vagnen nu. Jävla as låt mig stinka bäst jag behagar. Inte mitt fel att jag försov mig och jobbat 14h i yllestrumpor då jag i min försovna förtvivlan i morse tog fel par. Lär döda min flickvän när skorna åker av.
Tänkt på hur sjukt det egentligen är med vissa personer, hur de kan vara mer motiverande för en än något annat. Är en underbar känsla verkligen.
Så de har infört en ny inte speciellt rolig regel här på min arbetsplats. Totalt mobilförbud. Askul, verkligen. Jag menar, jag sitter absolut inte med min mobil typ hela tiden ehe. Klart jag kan förstå principen, är verkligen inte det som är problemet. Men jag går på schema på s.k "boende pass". Detta innebär att jag endast har hand om en enda patient, istället för ca 4-6. Detta pga att denna patient är så sjuk att hen behöver ha en personal på sig hela tiden. 90% av tiden av dessa pass sitter hen. Helt stilla. Utan att göra någonting alls. Så när jag har mina 14h pass, ska jag då sitta stilla bredvid i en soffa och stirra i 14h? Jag skulle bara;
Ja, få ett jävla psykbryt. Sen så vet jag att andra utav mina kollegor går in till patienter för att sätta sig där med sina telefoner, det rör inte alls alla i mitt arbetslag men, dem som det rör är också dem som har klagat på oss andra. Blir så jävla lack.