Emcisquares blogg

Jag är verkligen trasig. Mitt liv är trasigt. Jag känner mig verkligen inte hemma någonstans, jag har aldrig fått stanna tillräckligt länge på ett ställe eller i en livssituation för att kunna kalla något för hemma på riktigt. Alltid har något rivits upp, familjen eller flytter hit och dit eller både och. Nu passar jag inte ens in längre, i allt det nya. Det blev så tydligt ikväll. Att jag är en utomstående gäst i min egen familj, för det är en ny familj nu, och även om jag har blodsband till några av dem var det uppenbart att jag innehar rollen som det svarta fåret. Jag vill inte skriva uttryckligen allt som hänt, men resultatet är att jag flydde fältet till ett annat tidigare så kallat hem och nu ligger i en säng som inte är min med ångest över den sämsta julaftonen någonsin. Jag vill bort, härifrån, "hem", till den lägenhet där jag endast bott i tre veckor men där jag redan känner mig mer "hemma" än någon annanstans. Och det är knappt ens möjligt. Det kan knappt hinna bli hemma på den korta tiden, vilket bara bevisar hur trasig jag är. Jag är så obenägen att känna den riktiga känslan av att något är "hemma" att det räcker med bara ett par dagar för att jag ska nå upp i den maximala mängden av hemkänsla jag kan ha. Det blir aldrig djupt, det är aldrig några riktiga rötter som bildas, jag har inga rötter för det slits alltid upp innan det ens hunnit bli något. Så jävla trasig, och inget jag skriver nu makear ens sense men det var skönt att få skriva av sig. Ångesten lättade en smula. Jag hoppas på att få lite sömn inom kort så att jag kan fly även detta fält så fort jag orkar imorgon, jag vill inte vara här mer, ångesten äter upp mig.

Sämsta jävla julafton någonsin. Vill avgå, vill försvinna, det hade troligtvis inte gjort någon skillnad för det är seriöst som att jag inte finns just nu. Tårarna trycker sedan länge men jag tänker inte gråta, tänker inte visa mig svag, tänker inte visa hur förstörd jag blivit under den här jävla dagen. Allt kan bara dra åt helvete, helt allvarligt, jag hatar det här. Fuck fucking allt.

På fyllan har du..
( ) däckat.
( ) spytt.
( ) vaknat hos en främling
(x) tappat bort mobilen - I en kvart ungefär innan den kom till rätta
(x) haft minnesluckor
(x) tagit emot alkohol från en främling
( ) tagit droger
(x) dansat på ett bord
( ) strippat
( ) bråkat med polisen
(x) kissat utomhus
(x) tappat skorna
( ) åkt ambulans
( ) varit i slagsmål
( ) haft sex med en person med samma kön
(x) varit inne på krogen
( ) varit inne på krogen och varit under 18
( ) åkt in i fyllecell.
( ) blivit tagen av polisen
(x) hickat
(/) kört tequilarace - Race vet jag väl inte..
( ) somnat utomhus
( ) tappat bort trosorna/kalsongerna.
(x) ljugit för dina föräldrar
(x) sagt en hemlis. - egna alltså
(x) festat utomlands
( ) vaknat upp på annan ort.
(x) blivit målad i ansiktet
(x) målat nån i ansiktet
(x) festat fram till morgonen
(x) sovit i tält
(x) gjort sönder någonting.
(x) busringt
( ) spytt i en bar
( ) tappat alla dina pengar
(x) åkt taxi
(x) sett ett slagsmål
( ) förstört en fest
(x) druckit med en familjemedlem
(x) rökt.
(x) snusat.
(x) rökt cigarr
( ) hoppat från en balkong
(x) velat dö
(x) tagit medicin tillsammans med alkohol
(x) slängt en glasflaska i marken
(x) blivit ovän med någon.
(x) ramlat i vatten
( ) varit på en festival
(x) sluddrat
( ) somnat i ett badkar
(x) raggat
(x) blivit uppraggad
(x) sjungit högt
( ) rakat bort allt hår
(x) haft sex
( ) kört bil
( ) sniffat något
(x) snubblat
( ) dragit ner byxorna för att visa rumpan.
( ) visat brösten
(x) träffat roliga människor
(x) beställt mat.
( ) sovit på en parkbänk
(x) festat själv
( ) snattat alkohol
( ) sovit i en trappuppgång
( ) varit med om en bilolycka.
( ) sett någon dö.
(x) gråtit.
(x) skrattat

Har panikkänslor i kroppen. Det var ganska länge sedan och som vanligt glömmer jag snabbt hur obehagligt det är, hjärnan tränger bort det värsta på en gång trots att jag levt med det i 15 år. Idag på jobbet höll jag också på att bryta ihop lite smått och ville fly, men jag lyckades skärpa till mig trots allt och orkade med resten av dagen. Kvällsrep blev det också så jag kom hem först för en halvtimme sedan och paniken anlände i princip direkt efter att jag hade kommit innanför dörren. Jag hoppas för allt jag är värd att det går över snart och inte spårar ur totalt, för då vet jag inte vad jag tar mig till.

Har varit borta från jobbet i två dagar nu, idag och igår. Känns sämst verkligen, kan inte undgå att vara arg på mig själv, även om jag vet att jag måste lyssna på kroppen. Det började i måndags kväll med världens ångestattack som till slut utvecklades till panik. När jag sedan vaknade igår kände jag mig febrig och helt skakig, jag gick upp först och försökte ta mig iväg till jobbet men jag kunde verkligen inte ta mig utanför dörren. Så jag blev hemma. Idag hade jag eventuellt kunnat jobba dock men min sjukanmälan gällde ändå tills idag och jag kände mig inte helt hundra, så jag tog en extra dag. Imorgon däremot måste jag verkligen komma iväg känner jag, har missat en massa säljtid de här två dagarna. Just nu mår jag skit dock, känner mig skakig och kallsvettig igen och jag fattar verkligen inte vart det kommer ifrån. Var visserligen utan ena medicinen 24 h för länge i helgen, men jag har tagit den rätt sedan dess och att det fortfarande skulle spöka känns lite osannolikt.. om det nu faktiskt är det som är problemet så vill jag inte veta hur jag skulle må om jag någon dag skulle trappa ut medicinen. Usch, men det är ett framtida problem. Ikväll ska jag försöka vila upp mig så mycket jag bara kan, måste måste måste orka imorgon. Känns verkligen inte bra att vara sjuk redan andra veckan på jobbet så jag hoppas för guds skull att kroppen skärper till sig tills imorgon. Den måste. #hejjagpressarinteallsmigsjälv

Det var länge sedan men nu är den här. Lika oförklarlig som alltid. Fan också, släpp mig

Känner mig så utnyttjad. Jag ställer upp, skippar andra viktiga saker för att hjälpa till, åker tvärs över halva stan sent på kvällarna efter långa arbetsdagar, men ändå verkar det inte räcka. Aldrig tillräckligt. Det verkar inte accepteras att jag har ett liv, för så fort det kommer emellan så ska jag få dåligt samvete. Snälla jävla någon, jag kan inte ställa upp på vad som helst när som helst hur ofta som helst, jag är en människa som egentligen inte har någon skyldighet att ställa upp så mycket som jag redan gör, jag gör redan mer än jag egentligen behöver och det känns så förbannat tråkigt att det inte verkar räcka. Jag orkar inte få dåligt samvete för jag borde inte ha det egentligen, efter allt jag har gjort. Men jag får det, och det gör ont.

Jag kan fortfarande inte fatta det. Jag jobbar heltid nu, 9-17, varje dag. Working nine to five. Började på nya jobbet i måndags och har levererat som fan, snabbt klarat alla prov som utbildningen inneburit hittills, allt har gått svinbra helt enkelt. Utöver heltidsjobbet har jag också kvällsjobbat igår och även idag och kommit/kommer hem efter klockan åtta två dagar i rad. Det är bara så jäkla sjukt, fantastiskt och overkligt att detta händer, utan att jag bryter ihop i utmattning. Efter all sjukskrivning som mina senaste år har inneburit känns detta bara helt surrealistiskt. Jag trodde nog aldrig att jag skulle komma såhär långt. Nu längtar jag som fan tills utbildningen är klar på jobbet och jag får börja jobba "på riktigt". Är så taggad på att komma igång, att tävla med mig själv och andra och bidra till företagets tillväxt. I korta stunder på dagarna kan jag till och med nästan känna mig hög på livet, på att det går så pass bra för mig just nu. Att ha kommit ifrån min hemort känns så jäkla bra, att ha kommit ifrån de kassa villkor jag hade där borta, bort från stället där jag inte längre trivdes och kände mig hemma för att bo med den jag älskar mest på denna jord. Nu jobbar jag i stan, mitt i smeten och bor på ett betydligt bättre avstånd, jag har börjat om. Det känns verkligen så. Jag har nollställt och börjat om. Jag känner mig fri. Det här är mitt nya liv, och det är jag som bestämmer och sätter gränserna. Nu kör vi, nu jävlar.

Genrep avklarat, totalt 13 timmar spenderade jag på teatern idag. Imorgon blir det ännu längre, två föreställningar kör vi. För tillfället ligger jag ensam i pojkvännens säng medan han är ute och härjar. Min klocka ringer 07:30 imorgon, så jag bör sova. Är dock fortfarande lite uppe i varv efter dagen och känner mig fruktansvärt ensam. Det här var inte så jag hade föreställt mig natten, men det är som det är. Måste verkligen somna snart, lång dag imorgon. Och på söndag, och måndag, och tisdag, och hela jävla veckan. Föreställningar, jobb jobb jobb och flytt. Är ett enda kaos i mitt huvud men i helgen nu ska jag bara njuta av att stå på scen. Om det nu ens går ordentligt, medicinerna bedövar mig verkligen, på gott och ont. Jag slipper den sjuka nervositet jag annars kan känna, men kan heller aldrig få de där riktiga kickarna av att stå på scenen som man annars kan få när man faktiskt känner känslor. Nej nu vet jag knappt vad jag pratar om, och tårarna rinner för att jag är så trött, bör verkligen lägga ifrån mig mobilen. Godnatt världen.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Efter att ha spenderat hela mitt liv i skolbänken har jag nu testat att heltidsjobba den här terminen, väldigt nytt med andra ord. Well.. har väl i övrigt testat på diverse nya grejer som nog ej bör nämnas vid namn, dock enbart på den nivån.

2. Höll du några av dina nyårslöften? Kommer du ha några nya för nästa år?
Minns inte om jag hade några faktiskt. Troligtvis att pressa mig själv mindre och lyssna mer på kroppen och själen när den inte orkar mer, och det har jag gjort. Har överlag hanterat livet väldigt bra i år, så plus i kanten på det. Har ännu inte funderat ut några eventuella löften till nästa år dock.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja faktiskt, första gången jag kan svara ja på den frågan haha!

4. Dog någon som stod dig nära?
Som väl är inte.

5. Vilka länder besökte du?
Turkiet, and it was awesome.

6. Är det något du saknat i år som du vill ha nästa år?
Ett jobb med vettigt betalt och att flytta hemifrån, och detta sker redan nästa vecka och håller förhoppningsvis i sig.

7. Vilket datum från i år kommer du alltid minnas, och varför?
8 januari, första gången jag träffade R. 1 augusti, R:s födelsedag, den var fantastisk och hade världens bästa presenter samt höll ett oerhört uppskattat tal. 10 oktober, min sista premiär av det sista nollespexet jag någonsin kommer att vara med och sätta upp.

8. Vad var din största framgång?
No clue.. kanske att många olika jobb har "velat ha mig", att jag gjort ett professionellt och starkt intryck på de intervjuer jag haft och till och med behövt välja mellan flera jobberbjudanden. Egoboost, oh yes.

9. Största misstaget?
Jag vet faktiskt inte.. kanske att jag ibland tagit på mig lite för mycket, as every year med andra ord.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
O ja. Hade en ordentlig dipp rent psykiskt i våras vilket till slut slutade med ett dygn på PAVA, men sedan dess har jag hållt mig relativt stabil. Kan ju till och med heltidsjobba, det trodde jag aldrig när jag var sjukskriven. Sedan har mina handleder, axlar, nacke och fötter krånglat en hel del under året dessvärre, vet inte vad som är fel riktigt.

11. Bästa köpet?
Måste nog vara resan till Turkiet, wow. Och kanske vinterjackan jag köpte förra helgen, I love it!

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Gissningsvis mat, kläder och böcker hahaha.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mitt förhållande med R, allt spexande jag fått vara med om, och vänner såklart.

14. Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om detta år?
Definitivt Don't Worry med Madcon, som den har spelats efter att jag koreograferade den som årets nolledans.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Har nog både varit gladare än någonsin och deppigare än någonsin, tror jag.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Spelat teater kanske, blivit mer sång och dans i år.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Skjutit upp saker, förgiftat min kropp, pendlat.

18. Hur tillbringar du jul?
Flänger väl runt mellan olika firanden i vanlig ordning.

19. Hur många one night stands?
No clue.. årsskiftet är lite av en dimma.

20. Favoritprogram på TV?
Jordskott, Bron, Modus och Ängelby.

21. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Tror inte det.

22. Bästa boken du läste i år?
Fruktansvärt svårt att välja... läste om Victoria Bergman-trilogin och den var even better andra gången, men har läst oerhört mycket bra böcker i år.

23. Största musikaliska upptäckten?
Lyssnat alldeles för lite på musik i år, fy.. men jag skulle säga Den Svenska Björnstammen

24. Något du önskade dig och fick?
Jag minns knappt

25. Något du önskade dig men inte fick?
Ingenting tror jag

26. Årets bästa film?
Requiem for a dream kanske

27. Vad gjorde du på din födelsedag ?
Var ute på Tyresö med mina MD-hoomies som fixade ett överraskningskalas för mig!

28. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ekonomisk stabilitet hade varit oerhört skönt.

29. Hur skulle du beskriva din stil i år?
Mycket svart, grått och vitt. Men mest svart, har gått tillbaka till det typ haha

30. Vad fick dig att må bra?
Kärleken, teatern, dansen och sången

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen vad jag vet haha

32. Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Ingen pinsamt nog, har engagerat mig alldeles för lite, varken intresse eller ork har funnits

33. Vem saknade du?
Mina gamla gymnasievänner

34. De bästa nya människorna du träffade?
R, utan tvekan

35. En värdefull läxa du lärt dig i år?
Ingen tror jag.. min största läxa fick jag innan årsskiftet

36. Citera en sångtext som summerar ditt år.
"Finns så mycket jag vill säga, vill så gärna ge dig evig lycka"
"We can own the night, don't worry 'bout a thing"
Nej jag vet inte, supersvårt!