Jinekologens blogg

Måste vara detta,

Fan det värsta jag vet. Inget jag avskyr mer. Men den här gången blev jag emot alla odds rätt nöjd, trots att jag i princip klippte av hela min ståtliga emo man. Tur att ens fagra flicka är duktig på att klippa. Får väl bli en bild på resultatet när jag kommit över denna självisfobin jag traskar runt it.

jag sitter på bussen på väg till skolan. Detta trots att jag bara sovit drygt en timme inatt. Så ja,

Men känner mig ändå duktig, på ett dumt sätt. Har trots allt en väldigt god ursäkt att missbruka kaffe idag. Men struntar i mående idag för om några timmar sitter jag på tåget till min fina flicka och lilla valpen. Då kommer allt vara bra igen, längtat för mycket.

Så idag fick jag av en ren slump reda på att du inte var kvar hos oss. Har främst jobbat på den andra avdelningen bredvid din, därför vi tyvärr knappt träffats det sista. Jag vill bara helt kort och enkelt tacka för tiden jag fick med dig, då jag värderade den bra mycket mer än jag vanligtvis brukar låta mig göra. Visst, det är tråkigt och skär. Ändå känns det på ett sätt bra. Du har krigat mer än någon jag tidigare stött på, utan att ens klaga en enda gång. Kan inte förstå hur du är så stark. Jag önskar att jag var det. Jag vet att det inte är över riktigt än, att du nu kommit till den sista anhalten innan du ska få träffa dina saknade igen. Men det kommer gå bra, du kommer ha det bra. Mycket bättre än du haft det hos oss. Känns tryggt att veta att du nu är hos folk med rätt kompetens för just dig. Jag önskar verkligen helhjärtat att jag fick besöka dig. Men det får jag inte, som vi båda vet. Vet ändå att jag gjort mycket för dig, intalar mig själv att det hjälp dig på din resa. Det verkade så, alla de gånger vi satt och skrattade under våra samtal om allt mellan himmel och jord. Jag kände att jag gjorde din dag bättre, samtidigt som du gjorde mitt arbete bättre. Du behöver inte kriga mer nu. Mina tankar är hos sin dig. Ska lätt klippa ut din annons ur tidningen och se så du fått den dikt du ville ha, annars jävlar det lovar jag dig. Vi ska lätt dra på molnkrysning när även jag trillat av pinnen, precis som vi lovade varandra. Vila i frid nu.


Har världens bästa och värsta jobb. Tänker inte längre spendera kvällen i nyktert tillstånd. Ursäkta min grin.

Så jobbar med en ny dude idag. Han är riktigt bra och trevlig, Nice med nytt och bra folk för en gångs skull. Däremot har han givetvis ingen delegering än så jag ska ge alla mediciner idag. Springer systematiskt runt och bockar av min lilla lista. Känns som jag inte kommer göra något annat idag än att langa knark.
Vill med ha. Men försöker vara duktig. Blä för duktighet, vill inte vara duktig det är tråkigt.

Efter fem år. FEM jävla år. Hade mitt gtx 570 kort börjat på sista versen. Random bluescreens och den lät som ett jävla kärnkraftvärk så fort något lite krävande spelades. Men dessa tider är förbi. Jävla mycket fattigare men så nöjd. Installerat och klart, gick typ felfritt. Satt helt konfunderad vid dotrn och försökte förstå varför det inte blivit något fel då jag är inkompetent när det kommer till sådan montering. Men livet är fan bra nu, bara synd att vinterjackan får bli nästa månad istället. Nu ska här spelas.

Verkar vara något som funnit det passande att försvinna ur min vardag den senaste tiden. På 3 nätter nu irad har jag väl lyckats skrapa ihop en kanske sex timmar? Något sådant. Hatar när det blir sådana svackor, allt annat går bara åt helvete i takt med att sömnen gör det. Verkligen försökt allt förutom att dricka mig till sömns men det är ingen vana jag åter vill anamma.

Försov mig idag till jobbet med. Försover mig aldrig till jobbet så något är knas. Enda jag ser framför mig nu är kaffe. Måste ha.

God eftermiddag,
Fick idag reda på något jag minst sagt inte hade kunnat förvänta mig, men samtidigt borde jag inte vara förvånad då jag sett en tydlig brist inom min kompetens för mitt yrke. Jag ska på sex utbildning. Lite häftigt att få betalt för det. Däremot är målgruppen dem jag jobbar med, patienter inom demenspsykiatrin. Sjukt intressant område, är en enda saftig etisk röra som är fylld av lilltår att trampa på. Men gillar sådana där etiska dilemman och ja egentligen etik överlag. Har också sett genom min ön så länge korta karriär hur mycket en sexuell relation kan betyda för två som är gravt psykiskt sjuka. Där emot på både gott och ont. Men kan som sagt verkligen ingenting om ämnet då det fortfarande är lite tabu. Seriöst dock finner jag det löjligt. Är två vuxna människor sugna på varandra ska de självklart skrida till akten, efter ett sammantycke då. Folk tror ofta att det är rakt av fel med sådana relationer men vi är människor och människor gillar sex generellt. Samt att relationer likt ovanstående inte faktiskt är aktuella när demenssjukdomar gått långt då personens funktioner faller bort en efter en. Så än större anledning att de ska passa på?

Sjukt exalterad är jag iaf. Ska bli mitt jobbs Cupid.

Jag har tydligen mer blockade användare än vänner här på ec.

Visuell orgasm. Får mig, nästan, att ifrågasätta min påstådda läggning. Goals i ansikte, frisyr, klädstil. Ja allt. Rolemodel. Gör så obefogat jävla ont att han är yngre än mig. Jävla Skarsgårds. Hatar dem hela bunden, men mest för att de är så mycket mer attraktivare samt mer lyckade än vad lilla jag är. En av anledningarna till ovanstående kan mycket möjligt vara att de inte hänger på ec.


Skjut mig bara.


Märk mina ord, jag ska klippa mig så här och lyckas rocka det.

Afton,
Hade naivt hoppats på en mjuk start på nattarbetet då det var ett litet tag sedan nu. Sjukt hur fort alla rutiner bara rinner ur skallen. Allt är bara kaos i natt också, vilket jag finner tämligen förargligt då jag har massa uppsatser i skolan att göra. På tal om skolan. Idag fick jag hålla lektionen och leka lärare. Då lektionen skulle handlat om social dokumentation hade läraren bett mig sen innan att bidra med lite tankar och material. Lät väl inte allt för ansträngande tänkte jag och acceptera nobelt kärringens förfrågan. S idag var hon sjuk, samt utan att ha nämnt det för mig, stod det på tavlan att jag skulle ha lektionen idag. Jätte kul. Blev ett väldigt slirigt och osammanhängande föredrag för min stackars konfunderade klass men men, lyckades väl improvisera fram något utav nytta kan jag väl hoppas. Dock hade väl någon form utav förvarning varit uppskattad.

Något väldigt knepigt gnager min hjärnbark. Är nu strax över ett år sedan jag och min bästa vän "separerade" och även sågs. Spontant har vi nu bestämt att ses till helgen. Under denna gånga tidsperiod har vi små pratat lite över facebook. Men ändå har jag noll ångest eller w/e över detta. Känns enbart bra och är faktiskt sjukt taggad. Sådana vänner är det nog ändå något speciellt med, man har allt för få av dem i sitt liv. Vet att även om det skulle ha gått tio år utan att vi setts eller direkt pratat skulle inte det påverka vår relation alls. Lyckligt lottad över vår vänskap yes.

Nu ska jag kedjeröka och dricka för mycket kaffe.