busbarns blogg

Nu ska jag be er om hjälp fina läsare, som ni kanske vet så älskar jag skor och har snart i ett år letat de perfekta skorna, som jag inte tycks hitta. (JÄVLA FITT-SKODESIGNERS :@:@:@:@:@)
Men jag har ändå hittat två stycken fina, på ebay eftersom de modeller som köps in till Sverige är ännu längre ifrån hur jag vill att de ska se ut och dyrare. Skojar bara, hittade ett par på svensk marknad, och de är finast, men tror ni inte att de är obekväma att gå i?

Som ni kanske vet är jag ett stort fan av vackra underkläder, och visst string i all ära, men underkläder med hög midja, det är min melodi. Jag kan verkligen sitta i timmar och titta på sådant, höfthållare, gördlar, high waist trosor, åh. För stunden känner jag att jag har lite för tanig ekonomi för att spendera pengar på sådant, men lita på mig att jag kommer att göra det i framtiden. Skulle nästan kunna döda för att äga alla dessa underkläder.

Jag ligger och andas ångest. Den är inte överdrivet stark, långt ifrån obefintlig och överallt. I varje andetag. Jag glömde att ta min medicin men är ändå trött. Bara inte nog trött för att somna utan kaos.
Fitthelvete.
Det finns så mycket och det finns ingenting på samma gång. Jag upprepar tankemönster som jag vet är fel men som är omöjliga att släppa för då de väl en gång rört min hjärnbalk så släpper de inte taget.
Nu ska jag sluta svamla.
Väntar på att Tor ska komma tillbaka på skype. Vill äta någonting, ska inte äta någonting. Jag behöver det inte, det finns ingen anledning.
Fitthelvete.
Nu skiter jag i detta. Jag lägger in några bilder från tumblr istället för att bryta av.

Ibland blir jag så himla ledsen att jag alltid ska vara så jävla klok och vettig, liksom, varför passade jag inte på att vara ung och dum när jag kunde?
Nu är jag som för gammal, jag menar, jag fyller ju snart arton för tusan.
Fan. Jag önskar att jag hade blivit poppare, slutat äta, börjat röka och skurit mig en massa i armarna samtidigt som jag drack rödvin och kände mig svart och svår.
Eller hade blivit punkare och rakat av mig allt hår, skrikit slagit sönder väggar och liksom went all vegan och kunde känna mig speciell och hård.
Det eller någonting annat. Då hade jag liksom i alla fall inte varit så jävla ensam. Jag hade i alla fall haft någon att dela mina svarta svåra stunder med, hade kunnat vara med i en gemenskap. Liksom jag var bara svart och svår, med blont hår som senare blev svart och med en pojkvän som gjorde mig illa.
Nu kan jag inte börja skära mig en massa, röka och börja klä mig konstigare än jag gör. Jag är liksom för gammal för sådant.
Fan, fan, faaaaan för att citera Thåström, men det ger ingenting att gråta över spilld mjölk gissar jag.
Ska fan peppa mina barn till sådant, så kan de gråta med sina naiva indiehjärtan som de säkerligen kommer att ärva av mig tillsammans med andra barn. Så de slipper vara så ensamma mitt i all ledsenhet.

Nu har jag gått och blivit sådär ohälsosamt besatt av en film igen. Denna gång The Perks of being a Wallflower (SOM INTE KOMMER GÅ PÅ BIO I SVERIGE JÄVLA FITT SF OCH FILMDISTRIBUTÖRER) men den kommer ut som dvd i slutet av denna månad och om den av någon anledning nu inte gör det så ska jag beställa den från USA.
Jag vet som inte riktigt vad jag ska säga om den. En fantastisk feelgood-film som rörde mig in i det djupaste av min själ. Får man säga att man känner igen sig i karaktärer? Att man önskar att man fick leva deras liv? Att man skulle vilja byta ut allting man har bara för att få leva som de gör, en enda gång?
Dessutom har jag blivit otroligt besatt av Ezra Miller, en fantastisk man, är det enda jag kan säga. Sitter och kammar youtube efter intervjuer med honom. Som någon sa:
"He's so attractive it hurts."
Jag vet inte, jag ska inte ge er lång review av filmen och berätta om allt som är fantastiskt och hur den sista akten threw me of the chair och grejer och hur bra jag mådde och mår varje gång jag sett den trots att den tar upp så jävla tunga grejer och så vidare och se den bara se den.
Lova mig att ni ser den.
Tack för mig. Nu ska ni få några bilder av denna väldigt vackra man.

Jag ligger ensam i min säng. Min man har åkt hem, och det känns ganska skönt att vara ensam ett tag. Det är liksom en sak när vi är i lägenheten, och det är en sak att bokstavligen vara runt varandra dygnet runt, enda gången man är ensam och inte inom en radar på en och en halv meter från varandra är då man går på toaletten.
Vilket som, igår så testade jag någonting väldigt spännande - Jag hällde kokande vatten över hela min hand. Det kan jag meddela att ni inte borde testa, så snälla läsare, följ inte mitt exempel, det var mycket dumt gjort av mig och resulterade i att jag somnade halv fyra inatt med handen i en kylbag, gråtandes inombords, eftersom det fortfarande kändes som att jag hällde kokande vatten över den. Varenda cell grät i min hand.
Ikväll tror jag att jag ska börja skriva. Någonting cheesy lär det väl bli eftersom det är mig det handlar om, och för att jag är i det närmsta besatt av vampyrer och liknande så lär det väl bli någon halvfantasy. Problemet är bara att jag har en känsla om vad det ska handla om, men ingentnig konkret. Har ni några idéer så snälla, snälla, snälla dela med er av det. Jag har haft skrivkramp i flera år nu men längtar så förtvivlat med varje cell efter att börja skriva igen.

Vem försöker jag lura.

Nu sitter jag hos min man, vi har hängt upp klockan i köket, och lyssnar på min, Fredrik och Emma-Lisas spellista som innehåller en fantastisk blandning av Kent, The Beatles, The Kinks, Regina Spektor, Lars Winnerbäck, Mado Diao och så vidare med ett par till artister. Så fort jag druckit upp lite till av mitt te ska jag ta på mig en tjock stickad kofta och sedan ska vi gå ner till stan och köpa min bh som de äntligen (!) fått in i rätt storlek. Den är hur fin som helst. Sen planerar jag att köpa ett par billiga strumpebandshållare och klippa av själva "hålla-fast-strumpa"-delen och sy fast på min gördel.
Jag älskar underkläder, framförallt pastelliga historier. Och prickiga. Och randiga. Och de i spets så klart.
Sen har jag funderat ut vad jag ska ha för klänning på balen i trean också. Det blir en till bakelse, fast i riktigt ljust blått/turkost/mintgrönt som jag ska springa omkring i. Fasen vad fint alltså.

Som ni kanske misstänkte så är jag hemma från Umeå nu. Jag ska delge mig lite senare av en liten inblick i ord som jag skrev när jag satt vaken sista kvällen utan internet. Om jag haft internet hade ni fått läsa det direkt.
Någonting mer nytt?
Ja, jag kapade av mig fem/sex centimeter på mitt hår för någon timme sedan. Jag ångrar det lite, men det var klokt. För ni som inte vet så har jag haft ungefär en tredjedel av mitt hår bortrakat (Hela nacken och så en ordentlig sidecut på båda sidorna) men nu ska jag låta dem växa ut. I nacken hade snaggen blivit så lång att det liksom var hår, men ändå betydligt kortare än allt mitt andra hår, så, jag klippte av mitt hår, så att det blev ungefär lika långt som min snagg. Jag tänkte att nu ska det få växa i takt. Det är bara någon månad innan det är lika långt som tidigare.
Sen var jag ute och fotade min syster tidigare idag (Jag är avundsjuk på hur fotogenisk hon är) därför jag var jättesugen på att fota helt plötsligt en morgon, så sagt och gjort.
Här är tre av resultaten efter en vända i brigde och fotoshop.

Nu är jag hemkommen efter ett stenhårt LOTR maraton igår. Jag sov visserligen bort en tredjedel av det, var inte riktigt överdrivet pepp på att vara vaken bara för att, men det var fortfarande väldigt trevligt.
Det är nästan klart att det var trevligt först var bästaste Tor där, sen var ju Erik med och så världens bästa Claes-kalas, och Anton och Emilie men de sa som inte så mycket men det är ju trevligt att de är där ändå.
Min man, vilket som, stannade hemma och vilade upp sig efter sitt hardcorefestande dagen innan. (Eller hur det nu var med den saken)

Tinar kycklingen, ska snart korka upp vinflaskan vi insåg att vi inte kunde ha med på nyårs och fixa det sista med potatisgratängen sen är det dax för en efterlängtad middag och så ska vi mysa ner oss i soffan innan jag ska knarka ner mig på sömnmedicin så att jag får mig en låång natts sömn. Efterlängtad och härlig.
Imorgon drar vi oss till Umeå och träffar upp Johannes och världens vackraste Nicole. Det känns, bra, och mitt huvud snurrar för att jag är så trött.
Hoppas att ni får en fantastisk nyårs flickor, pojkar och könslösa om jag har någon sådan som läser min blogg.