Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Kär
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Alltså har lyckats hitta en youtuber som jag kollar på för att döda tid. Alldeles nyss så satt jag på golvet hemma hos mamma och fulgrät medan mamma kollade på och skrek tyst.
Så himla mkt skit har went down de senaste veckorna som jag redan nämnt men allt blev värre idag och mina trustissues är tillbaka igen starkare än någonsin och kommer nog aldrig kunna komma över det tbh, men nog om det.
Scrollade på yt och ba "åh just det missade ju att kolla på en här videon!!" Det lättade ganska mkt ett tag och jag skrattade så mkt.
Ett tips är att sätta på den autogenererade undertexten, det är helt fantastiskt.
Also är det bara jag som tycker att hon påminner lite om kentpoppare utseendemässigt?
Som ett gammalt plattanbarn så smärtar det mig mer än vad jag vill erkänna att förlora så många vänner jag en gång hade. Det är så många dödsfall nu att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen, eller vad jag ska göra, hur jag ska känna.
Jag vet inte hur en döljer inlägg så folk inte blir triggade så skriver en lång rad om ingenting. Hut mycket behöver jag skriva ens? I have no clue at all ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯ ¯\_(?)_/¯
Okej så minns ni förra året? När jag två veckor efter jag flyttade från hvb-hemmet till min alldeles egna lägenhet, blev våldtagen av en främmande man som drog in mig i en bil, när jag för första gången anmälde en våldtäkt. När jag åkte till SöS för undersökningar för att bli exposed för fråmande människor som skulle fota alla blåmärken, bli undersökt i underlivet.
Lägga undan alla mina kläder jag hade på mig i papperspåsar. När jag mitt i natten åkte till polisen för att anmäla och lämna ett förhör. För att sedan åka omkring med två främmande poliser och mamma mitt i natten i flera timmar för att backtracea allt som hänt och för att leta efter platsen det hände utan lycka för det var så jävla mörkt.
Alla förhör där jag fick panikångest och fick flashbacks med min advokat och poliser som sa att de trodde på mig.
När de la ner förundersökningen för att det stod ord mot ord. När han fortfarande går fri och det enda straffet handikapp var att stå i misstankeregistret i något år.
När jag inte orkade med all ångest, alla flashbacks och tillsut valde att ta livet av mig. För att sedan vänta på en ambulans som aldrig kom, för att sedan ligga på en bår och blev nerhållen av fyra personer.
Och sen två dagar efter förväntades att börja skolan igen.
Alla papper och underlag som skickades till försäkringskassan för att jag skulle få tillbaka något. Även om det bara skulle vara försäkringspengar.
Vad hände med det?
Fick precis veta att jag blev nekad. Min mamma har vetat i flera månader, men hon vågade inte berätta för mig eller min fostermamma för att hon var livrädd för min reaktion.
Ska till skogskyrkogården för att fortsätta mina utredningar osv. Blev färdig med WAIS-IV igår (adhd) och idag ska vi göra ett personlighets test, ni vet det där testet med inkblots?Kommer inte ihåg namnet på testet, men är oavsett ganska pepp. Dels för att jag är super nyfiken och dels för att det är ett test som inte får mig att känna mig korkad för att jag nått min gräns.
HURSOM
Blev medbjuden på Zara Larsson ikväll. Enda anledningen till att jag tackade ja, var pga moshpiten hahahah. Kommer bli redigt besviken om det inte blir någon mosh.
istg, vill inte plåga mina öron med Lush Life i onödan
Ni vet när en sitter på mobilen för att leta efter någon att höra av sig till för att ångesten är för stor? När en sitter och scrollar upp och ner i kontaktlistan i ett tappert försök till att hitta någon tills en ger upp
