Hejsan kära medmänniskor. Nu har 2011 runnit ur mina händer, ännu ett år har snurrat förbi och gjort ett litet avtryck i mitt liv som Andrea. Boring.
Jag vill röka, jag vill flumma, jag vill sluka böcker som jag gjorde förrut. Jag har försummat min bokhunger, jag behöver något att läsa. Jag har precis avslutat en tonårsroman som jag fick i julklapp, det var första delen i en trilogi och nu är jag uttråkad igen.
Plus att jag inte har en enda cigg och natthumorn har ännu inte slagit till så jag sitter hemma istället och tittar på Pippi på rymmen!!! Haha!
Lovely lovely, jag hade glömt bort hur prepubertal Annika var i början av filmen. Förresten så äger introt när Pippi rider på Lilla Gubben i solnedgången, so it goes.
Ooooch jag köpte den här spetsblusen idag. Haha, lite töntig gif men tröjan var söt iallafall:
Och idag har jag gått upp alldeles för tidigt efter en hemsk natt.
Jag slapp vara hemma och åkte runt i både vällingby, barkarby och innerstan. Usch, solen sken nästan och fåglarna kvittrade lite också. Det kändes som att jag skulle spy för att jag var så trött och så ledsen.
Men det var trevligt, för jag glittrade och jeansjackegänget gjorde stan osäker!
Klart som fan att jag såg en hel drös med snygga killar och en tjej med kentväska. Hon stod på tuben och jag skulle rusha förbi flickan och så märkte jag hennes dödsmärke på tygpåsen och jag var någon mikrosekund ifrån att nypa i väskan och ropa "KEEEEEEEENT HAHAHA". Sen så tänkte jag efter och ba "Njae, inte så djävla smart att skämma ut mig mer än vad jag redan gör".
Åh, jag gör alltid bort mig.
Jag trampar på pensionärers jack russiell terriers, går in i någons skulderblad och gosar lite, snubblar på resväskor och klassikern: går bakom någon främling och tar den i handen i tron om att det är mitt sällskap och så vänder sig personen om och ba "I see where this is going".
Jag är inte vidare omtyckt heller in the family, alla är trötta på mig och jag vet inte vad jag tycker.
Jag vet egentligen inte hur jag mår, ledsen tror jag. Fast mest trött trött trött.
Haha jag såg förresten Passion of the christ nyss på tv:n och Mel Gibson flashade sina manliga muskler och hånglade med en död brud plus att han slickade i sig någons främlings blod. Temat i filmen verkade vara någon slags sexorgie.
Det kändes haram, särskilt när farsan satt bakom mig och kollade.
Så jag bytte kanal till någon ostig film med Zac Efron. Jag trodde han var död vid det här laget, hmm.
Hade världens mest helvetiska kväll och en sämst natt. Så mina ögon är svullna och röda och jag ser äcklig ut med resterna från gårdagens smink på mig.
Plus att jag sitter hos pappa nu, och han tror att han förstår mig men han gör det faktiskt inte.
Och jag har små sår också på mig själv, jag ser ut som Patrik från Svampbob.
Arg för jag kan inte se min panna, haha!
Inget självömkande at my place, oh no!
Vill dra någonstans, doesn't matter om det så blir mot Barkarby. Så länge jag kommer ifrån Brunna ett tag, känner mig som ett får intryckt i en cylinder. Svullet får, myyysigt.
Och farsans två jobbarkompisar är här, Jocke och han med lockigt hår. Minns inte namnet, jo förresten Roffe tror jag.
Eller Roger? Nåt åt det där hållet var det iallafall, och de är rätt roande.
Kan inte riktigt skratta men jag fnissar lite för mig själv åt deras ordvitsar.
Anyhow, jag är rädd, trött, illamående och väldigt ledsen. Så jag hoppas bara på att kunna komma ifrån Kungsängen och alla problem idag, bara för ett tag liksom. Jag känner mig instängd här och det har hänt så mycket det här dygnet att jag behöver skratta lite och åka lite tåg, haha!
Tåg-åka är bra för magen, har jag hört.
Drömde knasiga drömmar inatt, djävligt knasiga drömmar. Whatever, drömmar överträffar ändå inte verkligheten. Verkligheten är så djävla konstig den med, och det kan nog alla hålla med om.
Och jag stannar hemma på nyår, what a surprise. Fast ärligt talat - I don't give a damn.
Det är ändå bara en nyårsafton, och ingenting som jag tycker är värt att fira egentligen. Nytt år, som varje år.
It's just another workday.
Mr Scrooge är bra, han gör inte heller så stor grej av julafton, nyår eller andra helgdagar. Känns gött att nån är på min sida, åtminstone.
Varken får eller vill bo kvar hos morsan längre.
Har så hes röst efter allt skrik och tjafs och bråk, jag låter som häxan Mara.
Och så är jag född ful också, suck och flämt.
Inte för att utseendet spelar nån roll men jag hatar att vara oönskad i mitt eget djävla hus.
Lol livet stinker.
Alla ni stinker.
Säger den livserfarna, groteskt självömkande femtonåringen.
Vill inte tycka synd om mig själv but I really want to insult someone. Och det är bara jag i mitt rum för tillfället så nu nedvärderar jag mig själv, bara för att det är så rätt.
I hate myself and I really want to fucking make the shit stop.
Avskyr att vara fast i dessa knappa femton år, fast vilken tonåring gillar sitt liv? Seriously?
Ingen kan knappast göra det. Och jag är fast i Brunna så jag kommer inte så djävla långt heller.
Det enda lilla tröstande finns i Nirvanas version av Jesus don't want me for a sunbeam.
Smell you later, whatever neveeeeeeeeermind
Om någon har sett Gentlemen Broncos så skriv med mig, tack gärna.
Den filmen var lite life changing. Jag skrattar för mig själv när jag tänker på karaktärerna.
Och det var liksom inte en särskild scen som var galen, hela filmen var så knasig och fylld med svart satir att jag inte kunde låta bli att garva och sen ba
"Va?! Hände det där nyss?!"
Oj, det var någon alldeles nu på tumblr som rebloggade en bild på Jay Smith som jag har postat och skrev "I love you baby"....... What in the earth?
Jag är så uttråkad att jag skrattade åt det.
Om jag skulle helt spontant välja ut någon slumpmässig svensk kille som jag tycker är fascinerande, manlig och snygg så är det nog fan i mig Jay.
Fast det finns det många som är. De männen brukar oftast gömma sig inne på Elgiganten bakom akneprickig hy och konkava glasögon samt stammanden.
De som alla kallar nördar, de utstötta, det är riktiga män. Nervösa, svettiga grabbar som kan bekämpa varulvar med vanliga one level swords är bra grabbar.
Särskilt om de är väldigt intellektuella och pålästa om intressanta ämnen.
Haha! Åh just det, jag såg en kopia av Gyllenroy Lockman i Knarkarby imorse!!!!!!one
Han skröt om sin bil, sitt abonnemang hos Telia och när jag väntade på morsan vid parkeringen så hörde jag hur han berättade om en resa han hade gjort till Australien eller Nya Zeeland.
Han hade tydligen "brottats" med farliga krokodiler och gjort massa andra macho "heroiska" saker som lät så falska att jag som inte ens kände honom blev irriterad.
Och ja, han hade också blonda glansfyllda lockar och ett översittarflin.
Ville slå han in the face, slå ut hans blekta Hollywood-tänder och trä på dem på ett band och ge bort det som present i form av ett halsband till Melli på hennes sextonårsdag.
Oj nu låter jag ju väldigt hatisk, men det är väl mest att jag är så tom så jag riktar ett tillgjort hat emot människor som låtsas att dem är så underbara.
Som Regina George som bor i ett radhus inte långt ifrån mig.
Alla älskar henne. Hon är blond. Och har ett blekt Hollywood leende. And a boyfriend, of course. Lots of cute friends. Cause everybody fucking loves her.
I aint hating, men på internet så förskönar nästan alla sin vardag. Hon verkar alltid så high school girl perfekt att jag vill spy.
Äsch hon är gullig och jag är gullig och Gyllenroy är så gullig han med.
Nej hejdå, look how excited I am, I can't wait to meet you there and I'm not scared
eller något.
Nu har jag äckligt tråkigt.
Vem som helst får gärna skriva med mig, om någonting INTRESSANT och VÄRDEFULLT. Och hälften av meddelanden ska helst inte vara fyllda med skumma smileys.
Oh man oh god oh lord.
Jag förstår verkligen inte de här smileysarna, de är så groteska och jag måste verkligen anstränga mig för att förstå att det är inte grekiska adjektiv, nej nej detta är emotional smileys som ska vara gulliga:
OwO
<(=^_^=)> Kawaiiiiiiiiiii
:::::)
;_;
T.T
Still bored. Fan måste dansa en gång till, haha. Bara en gång till, det är så exotiskt. Jag brukar ju inte dansa discodans så ofta. Kom på nu att Ellie gör det. Nån gång ska jag visa henne mina discomoves och se om jag gör rätt.
Hon kommer nog bli imponerad av mina dolda talanger.
Fast nej.
Let me just tell you one thing: du har inte levt förrän du har sett den filmen. Det är samma regissör som Napoleon Dynamite, och alla vet ju hur grym den filmen var.
Jag ska göra min egen Vote for Pedro-tischa och lära mig the groovy Napoleon dance.
Sen så ska jag nån gång uppträda inför en publik och dansa som Napoleon gjorde.
Åh, perfekt. Så djävla perfekt.
Det här är Duster, Benjamins skyddsängel från kyrkan. Benjamin är huvudkaraktären och skriver asgrymma science-fiction romaner, fastän han bara är en tonåring.
Och hans mamma, som gör skulpturer av popcorn och har en egen intergalaktiskinspirerad klädkollektion för överviktiga.
Den här scenen.... Jag dog och återuppstod sedan:
Sitter i min ensamhet och dricker cider och bara njuter av att slappna av. Kom hem för en knapp timme sedan till ljuva Brunna, mina fötter brann av tröttsamhet och sukt efter avslappning.
Åh, alla är så tråkiga.
Jag vill fan i mig titta på Ronja Rövardotter men alla andra är dj:s och upptagna med sina äckliga samplers och de där äckliga mixerborden.
Det här har min kropp längtat efter: en mjuk stol och någonting att dricka.
Jag vill aldrig mer sätta min fot i en skola och aldrig skriva ett enda djävla mattetal till.
Och det är jätteskumt att morsan och jag inte har sett part 1 och part 2 av Deathly Hallows än, vi som är Harry Potter-nördarna i huset.
Flashback från sommaren: satt och läste ut Halvblodsprinsen och preeecis vid sista meningen så grät jag lite för att jag visste att this is it. Nästa bok blir Dödsrelikerna och sedan är det slut för alltid och jag kan aldrig uppleva böckerna igen på samma sätt etc.
När jag slog igen boken gick jag till bokhyllan och plockade ut Dödsrelikerna och dök ner i den.
Och så minns jag när jag gick i fyran och Ante i min klass (som är dubbelt så lång som jag, such an embarrassment) skulle läsa halvblodsprinsen men han sa att han redan visste hur allting skulle sluta.
Vi stod utanför matsalen i Brunnaskolan och hängde upp våra jackor på krokarna, weird att jag minns det.
Och han ljög om att Harry skulle mördas av Voldemort men att Voldemort skulle dö också, eller något sånt.
Haha!
Det pinsammaste var fan att jag blev chockad chockad chockad och vägrade först att tro på honom.
Sen åt jag och trodde verkligen att han skulle förlora mot Voldemort i flera år efteråt.
Varför minns jag så konstiga saker. Helt onödigt, egentligen.
Jag tror inte ens Ante minns det själv, men jag gör det och shame on him för att han ljög och diktade upp en skräckhistoria i mitt huvud.
Oj, nu dog mina ben.
Och igår kväll var jag helt borta när jag kom hem så jag gick direkt till sängen och släckte ned, och försökte sova.
Men det var redan skumt.
Min säng gungade långsamt, som en gungstol.
Så jag gungade sängen fram och tillbaka och försökte få upp farten, men den gungade inte snabbare.
Efter en stund så blev jag orolig och undrade vad fan som hände med sängen, och jag skulle resa mig upp ifrån den.
Min hand var helt slapp. Vänsterhanden. It was so strange, I aint shittin' you.
Jag hade inga ben i min vänsterhand. Jag kunde inte ta emot sängdynan och resa mig upp med handen, den var som en trasdocka.
Minns att jag tänkte att jag skulle skriva upp det här nånstans när jag vaknade, fast det har hänt förut.
Mitt huvud är som sockervadd, så trött är jag. Vet inte vad som händer riktigt, jag är luddig och trött och har väldigt mycket ångest.
Lite orolig, någonting kommer hända men jag vet inte riktigt. Vill stanna upp allting och få chansen att sova bort allt som känns knasigt så att jag kan vakna upp och inte vara orolig över löften som jag har gett.
Eller nevermind, hejdå
I made my family disappear!
Matadoren på Ferdinand är så mesig!
Haha, hans grimaser fick mig att garva hårt och länge. Fast det var bara jag som skrattade då, satan vilka torrbollar alla andra var. Matadoren var ju jätterolig och charmig.
Gosig kille, om man ens ser något på den här bilden:
