I hate myself and want to die:

Hade världens mest helvetiska kväll och en sämst natt. Så mina ögon är svullna och röda och jag ser äcklig ut med resterna från gårdagens smink på mig.
Plus att jag sitter hos pappa nu, och han tror att han förstår mig men han gör det faktiskt inte.
Och jag har små sår också på mig själv, jag ser ut som Patrik från Svampbob.
Arg för jag kan inte se min panna, haha!

Inget självömkande at my place, oh no!
Vill dra någonstans, doesn't matter om det så blir mot Barkarby. Så länge jag kommer ifrån Brunna ett tag, känner mig som ett får intryckt i en cylinder. Svullet får, myyysigt.

Och farsans två jobbarkompisar är här, Jocke och han med lockigt hår. Minns inte namnet, jo förresten Roffe tror jag.
Eller Roger? Nåt åt det där hållet var det iallafall, och de är rätt roande.
Kan inte riktigt skratta men jag fnissar lite för mig själv åt deras ordvitsar.

Anyhow, jag är rädd, trött, illamående och väldigt ledsen. Så jag hoppas bara på att kunna komma ifrån Kungsängen och alla problem idag, bara för ett tag liksom. Jag känner mig instängd här och det har hänt så mycket det här dygnet att jag behöver skratta lite och åka lite tåg, haha!
Tåg-åka är bra för magen, har jag hört.

Drömde knasiga drömmar inatt, djävligt knasiga drömmar. Whatever, drömmar överträffar ändå inte verkligheten. Verkligheten är så djävla konstig den med, och det kan nog alla hålla med om.
Och jag stannar hemma på nyår, what a surprise. Fast ärligt talat - I don't give a damn.
Det är ändå bara en nyårsafton, och ingenting som jag tycker är värt att fira egentligen. Nytt år, som varje år.
It's just another workday.
Mr Scrooge är bra, han gör inte heller så stor grej av julafton, nyår eller andra helgdagar. Känns gött att nån är på min sida, åtminstone.