Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Inte valt
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Hahaha det här kanske är helt fel ställe att vända sig till men men.
Är det någon som vet vad det är?
Är det kul?
Känner jag någon som ska dit?
Är det värt att åka dit?
Alla andra ska tydligen åka så jag funderade på att åka. För vet inte om jag har lust att vara i huset själv.
Och jag behöver nog gå emot känslan och göra det fast jag inte vill.
Idag har jag inte gjort ett piss.
Jag somnade vid 4 imorse. Hade hoppats på att sömnmedicinen skulle knocka mig och göra mig redigt trött.
Hallicunerar inte ens längre.
Vilket jag trodde skulle ske när vi höjde dosen.
Men när jag väl somnar så vaknar jag inte på morgonen.
Blir så "bakis" att jag inte ens kommer ihåg vad som händer när jag blir väckt eller att jag ens blir väckt.
Men pratande med personalen igår om att jag måste få sova ut och det fick jag göra.
Så vakande runt 14 och sedan dess så jag jag suttit och spelat Binding of Isaac och typ legat i sängen.
Så idag var det min matdag. Jag frågade runt igår om folket ville ha thaimat och de verkade vara skit pepp på att äntligen få lite annorlunda mat.
Så jag och en från personalen åkte iväg till Uppsala för att köpa ingredienser och annat.
När vi kommer hem så börjar jag göra mat och det går jätte bra.
Det var någon som undrade om hon fick hjälpa till och då säger jag ifrån. Eftersom att jag bara blir stressad om det är fler i köket.
Så jag står där i lite mer än 60 min och då börjar alla tankar komma.
"Tänk om det är äckligt?"
"Tänk om de tycker det ser jätte vidrigt ut?"
"Tänk om köttätarna inte tycker det är gott och inte blir mätta?"
och då börjar min ångest stiga. Men jag tar det lugnt.
Sen börjar jag höra hur de andra ungdomarna börjar tjata och gnälla.
Sen stormar alla in i köket.
Jag vill ha mitt space och vara i min egna lilla bubbla och invaderar någon den som inte har tillåtelse att vara där byggs min ångest upp.
Vad gör jag då?
Jo jag ber dem att lämna köket eftersom jag börjar må dåligt.
Responsen:
JAG BOR OCKSÅ HÄR; JAG FÅR VARA I KÖKET OM JAG VILL.
Dem flesta börjar skrika det i kör och börjar smälla med skåpsdörrar osvosv.
Jag har hållit mig på avstånd för att jag inte vill råka trigga någon av misstag.
För att jag vill visa respekt för de andras mående.
Det skulle vara trevligt om dem andra kunde göra samma sak tillbaka.
För jag blev skit förbannad, upprörd och ledsen.
Jag stormade in på mitt rum och då hör jag hur det tar husihelvete utanför.
De började försvara sig själva och varandra. De hade inte alls gjort något fel nejnej.
De börjar prata om att de inte får någon ömsesidig respekt.
Blablabla.
Slutade lyssna för satte på min musik på högsta möjliga nivå och börjar spela Binding of Isaac.
Men jag ville nästa börja skratta åt hur barnsligt dem beter sig.
Jag fick otroligt mycket ångest över hur dem beter sig och de fortsätter med sina bortförklaringar.
För att ingen visar någon respekt för andras problem. De är omogna och verkar inte kunna tänka särskilt långt.
förstår inte att om man gör eller säger en grej så har det konsekvenser för andra runt omkring. Personalen är helt okej dock.
Men ungdomarna är så självupptagna.
Men skillnaden mellan mig och de andra är att jag har förståelse till VARFÖR de beter sig som dem gör.
Jag lämnade Stockholm för att komma bort från all drama och bullshit. Bara för att komma till ett nytt ställe med ännu mer drama, bullshit och intriger.
Med ungdomar som har en lika hög mognadsnivå som en 10 åring. Otacksamma, respektlösa snorungar.
Det kanske låter fånigt nu i efterhand.
Men yeah. Här är ett roligt videoklipp
HAHAHA NEJ JAG ÄR SÄMST
Jag hittade inget roligt vide0klipp
Har upptäckt att all form av relation till andra människor inte är min grej. Är alldeles för socialtretarderad för att ens försöka. How do you even vänskap?
*Insert a slightly relatable gif*
En av dem få som faktiskt har hört av sig och undrat hur jag mår osv osv är Elin och den bruttan känner jag knappt.
Blev glad i alla fall.
Vi bestämde att vi skulle supa tillsammans nästa gång jag är i Stockholm.
Så helt socialthandikappad är jag kanske inte?
Det är inte lätt när det är svårt.
Sen är det också ganska skönt att jag inte blir spammad av alla. Men det skulle vara fint om någon kunde höra av sig. För jag är som jag är och vill inte jaga och vara för på. Det slutar oftast med att alla mina relationer dör eftersom jag är för feg för att ta kontakt.
Jag borde sluta tänka så himla mycket och bara göra.
Vill komma ut härifrån för jag funkar VERKLIGEN INTE med andra ungdomar som mår dåligt och som inte vet hur man hanterar sina känslor och kan reglera sina utbrott.
Den lyckan.
Startade igång mitt steam igen. Alltså den glädjen när jag faktiskt kunde logga in igen.
Började hoppa omkring i mitt rum sen sprang jag ut och slog i min svullna fot i dörren.
Började hoppa omkring i allrummet.
All personal bah tittade på mig och blev glada av att se mig så sprallig.
Vet dock inte vad dem tänkte om mig eftersom att jag 10 minuter innan hade sprungit in på mitt rum för att vi började prata om mina föräldrar och började fälla några tårar.
Hade varit skönt om jag kunde släppa spärren. För slutade gråta efter några sekunder.
Heh.
Sen kom jag på att anledningen till att farsan aldrig svarade när personalen ringde i torsdags.
Han var ju tydligen på Sweden Rock den jäveln. ):
Han sa till mig att han inte hade råd och så åker han ändå utan att bjuda med mig.
Haha varför gnäller jag ens vi har ju inte snackat på evigheter.
Åt långfil idag. Barndomsminnen. Haha herregud har inte ätit långfil på 10 år.
Hahaha hatar fortfarande Lappland och norrland.
BINDING OF ISAAC, BORDERLANDS 2. DET SPELAR INGEN ROLL BARA JAG KAN FÅ SPELA HELVETES JÄVLA PISS. JAG ÄR ARG LÅT MIG. #aggressionsproblem
Är så arg och rastlös att jag bara vill spy och slå någon.
~~
Vi skulle tydligen till fyrishov igår. Varför vet jag inte, men vi skulle ut i alla fall för att göra någon aktivitet. Inte för att det har något med saken att göra. Vi skulle bada. Var inte alls pepp.
Köpte en snygg baddräkt men ville fortfarande inte bada. Så satt utanför i 1 timme utan att göra ett jävla piss.
Har aldrig känt mig så utstirrad som jag gjorde igår.
Fortfarande, det här har inget med saken att göra.
Anyways, jag var ju i Uppsala på Valborg.
Åkte förbi alla områden som jag varit på med bussen och jag började tänka på allt som hände på Valborg. Kunde inte sluta fnissa och skämmas.
Hahaha herre.
På tal om ingeting min mage börjar ta form. Börjar gilla den mer och mer nu.
*Insert awkward bild på mage*
2 månader och 10 dagar kvar nu tills jag fyller 18. Känner peppen och pressen på samma gång.
Har varit avstängd känslomässigt ett bra tag innan allt spårade. Har börjat kunna gråta igen men just nu så vill jag stänga av igen.
Ibland blir jag så trött på hur min hjärna fungerar. För så fort jag börjar tänka på något så börjar tänka på något annat osvosv. Det går så fort att jag inte ens hinner stoppa mig själv.
DET TAR ALDRIG SLUT.
Det är väl därför det gick som det gick. Att jag fortfarande är "uncomfortable in my own skin" så att säga. Att jag fortfarande har svårt för allt som har att vara social med någon irl.
Blev lite arg och besviken på min morsa som sa att hon var för sjuk för att följa med mig hit i torsdags. Eftersom hon senast igår var ute på krogen.
Så I call bullshit.
Varför kan hon bara inte vara ärlig?
Även om jag känner att jag inte behöver mina föräldrar hela tiden. Så hade det varit fint om dem faktiskt kunde stötta mig och vara en förälder ibland.
"Jag kan inte ta hand om dig!"
Om man inte känner att man ens kan ta hand om sina barn så borde man väl inte skaffa barn överhuvudtaget?
Jag är fortfarande ett barn, jag är fortfarande er dotter och jag har fortfarande inte fyllt 18 än.
"Varför har du aldrig känt att jag varit din mamma? Varför har du känt att jag aldrig tagit hand om dig?"
Jo kanske för att du misshandlade mig och var tillsammans med en idiot? För att ni båda var alkisar? Kanske för att jag gick omkring och var rädd hela tiden som liten?
Pappa var jag bara rädd för.
Jävla pajas. Ibland vill jag aldrig ha kramar, men just nu vill jag bara ha en.
Har världens sämsta nätverk här så kan inte söka själv... Trust me, fick världens bästa idéer inatt när jag försökte sova som jag inte kunde ta tag i av diverse olika anledningar.
Som typ att min mobil och dator fuckar. (Apple dra åt helvete)
Dessutom så hade jag tagit min propavan och var skit nojjig över att jag skulle börja hallicunera. Vilket jag började göra, men sen blundade jag och det var fine igen.
Anyways någon som har lust att hjälpa mig?
Vill fortsätta plugga Textil Design och kommer bli utskriven från Stockholms Tillskärarakademi för att jag.... Nej vänta varför blir jag utskriven?? ;-;
Jag är förvirrad.
Hur ser det ut med sån utbildning/gymnasium i Uppsala? Finns det ens? Eller är det Stockholm som gäller?
Eftersom det är fredag så åkte vi tydligen på en "godisresa" (???)
Kändes konstigt eftersom jag inte äter godis längre.
Ohwell köpte kaffe, tuggummi och en powerking.
Längtar tills alla rutiner ska komma in.
Min allergi har fuckat upp mitt ansikte totalt. Mina ögonlock är jätte svullna, röda och irriterade. Tog på mig mina linser förut och sminkade mig lite.
Det var dumt för nu känner jag hur mitt högra öga twitchar. Gråt med mig.
Har bara varit här i några timmar och jag känner redan att jag inte hör hemma här och att någon annan kanske skulle ha bättre nytta utav min plats här.
Det är någon som flippar totalt för att personalen glömt hennes medicin??
Läste av de andra ungdomarna ganska bra. En av dem (precis som jag) blev jätte uppstressad, obekväm och började må dåligt av hur dem andra betedde sig.
Sen har jag full förståelse för varför hon betedde sig som hon gjorde. Men det är bara så jävla onödigt och barnsligt eftersom det förstör för så många andra.
Sen att hon och någon annan satt och triggade upp varandra gjorde ju inte saken bättre.
Hur fan ska det här gå??
Visste heller inte vilka som faktiskt VILL prata och umgås när jag ska bo här.
Så skrev bara upp Kakans och Sams nummer... Eftersom mor min vet vilka båda dem två är så kommer hon ge ett "ok" men vet inte heller när jag ens kommer kunna prata med dem.
