Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Kär
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Sitter på upptåget påväg till Uppsala och sen Kvarntorp nu.
Vill inte.
Lär få jävligt mycket skit när jag kommer tillbaka, men det var det värt. Så jävla värt.
Undrar bara när vi kommer ses igen.
Förhoppningsvis behöver jag inte avvika nästa gång.
Btw det pirrar fortfarande i magen.
Ni vet fjärilar typ.
Dafuq is dis?
I'm not used to this.
Halp.
Jävla skiiiit
Nu ska jag lyssna på Artic Monkeys, sminka mig (bcus why not) och försöka att inte pissa på mig :---------)
Nä men jkjk. Den ända toaletten som verkar finnas är en personaltoalett???
Justja
Jag och min kp skulle äta middag i stan efter dbtn också.
Vid tc.
Träffade på Vic på plattan.
Han satt ner och höll på med mobilen.
Så när jag sa hej och han kollade upp på mig så blev han helt chockad av att se mig.
Sen hoppade han upp och kramade mig.
Länge.
Han sa att han hade saknat mig jätte mycket och grejer.
;-; <3
Trodde inte ens någon från Stockholm saknade mig eller ens har lagt en tanke på att jag har flyttat.
Det kändes bra iaf att någon saknar mig och vill träffas.
Var på dbtn i Stockholm idag, igen.
Den började klockan 15. Kom dit 15:35 typ.
Åkte för långt med bussen.
Blev fett förvirrad när vi åkte förbi Hornstull.
Har tappat mitt lokalsinne helt när det kommer till Stockholm.
Så ja bah: Vänta är Hornstull före eller efter zinken.
Gick av vid högalidsbron för då kom jag på att jag åkt för långt.
Min kp mötte upp mig efteråt.
Kan säga så här jag/vi är fortfarande kvar i Stockholm.
Pendeln fuckar så vi väntar nu på att sj tåget ska åka.
För övrigt så är nästan alla toaletter antingen upptagna eller ur funktion.
Rip Amandas blåsa.
Snubben innan mig satt och meckade.
Det var därför det tog sån jävla tid.
Den här dagen kan bara bli bättre.
AFGHSJJSJDKD sug min röv.
Taxiresan från Krukmakargatan till Kvarntorp i Knivsta kostade 1138 kr.
Så nu vet ni.
Det är det här vad skattepengarna ni betalar går till. The logic of behandlingshem.
Sitter nu i en taxi.
Från Krukmakargatan i Stockholm till Kvarntorp i Knivsta.
Det här kommer bli dyrt, jäääävligt dyrt för Kvarntorp. Btw tack till alla ni som betalar skatt. <3
Hahahah åh the logic of Kvarntorp. Skulle lika gärna kunnat åka kommunalt som jag gjorde när jag skulle åka hit.
Hade liksom inte kostat lika mycket.
Har varit på DBT om någon nu skulle undra.
Ska tillbaka imorgon.
Ugh vill inte.
Vill inte kolla på bilderna av Vuollerim heller när jag kommer hem.
Fick ångest bara jag såg den där jävla bron över Luleälven. Jeffla skiiiiit då.
Var ju inte ens där det hände.
Har kommit fram till att jag saknar att ha en bror. För han är inte det längre.
Hatar honom samtidigt som jag vill älska honom. Kan inte förmå mig till att göra det Blabla.
Kort sagt så är jag avis på er som har en bra relation med era syskon.
Jag vet inte in jag ska skratta eller gråta över att vi ska åla iväg senare för att se Magic Mike.
Men åandra sidan så för jag kolla på magrutor så ska väl kanske inte klaga.
Undrar hur många av biobesökarna som kommer lämna snigelspår i salongen.
Det är väldigt oklart ifall vi kommer åka till Uppsala eller Stockholm.
Jag beställde f.ö en räksallad utan räkor igår. Det var en upplevelse både för mig och för han i kassan.
Det såg ut som han hamnade i ett chocktillstånd eller något.
Men liksom komigen ni hade inga vegetariska sallader och jag avskyr pizzor mer än pesten, vad skulle jag göra?
Avslutar detta inlägg med att Knivsta suger röv och att jag fortfarande har träningsvärk i låren från i tisdags.
Jag har alltid haft udda bilder och scenarion uppmålade i mitt huvud. Ibland (läs väldigt ofta) har de tankarna triggat igång skeva impulser.
Tex när jag var i Thailand förra året med mamma. Då började jag tänka på hur jag drar tag i hennes hår för att sedan drämma till hennes skalle mot närmaste bordskant, sänggavel etc. så hårt så att hennes skalle spräcktes så blod och hjärnsubstansen rinner.
Jag fattar inte ens varför.
Jag skulle aldrig göra det, men ibland så kommer det bara.
Jag gillar blod och tycker det är fascinerande och nästintill vackert att kolla på.
Hursomhelst så fixade jag mina naglar igår, dem är långa och spetsiga.
(Se bild)
Sorry för stor bild.
Ända sedan den stund som jag var färdig med att fila tipparna så har jag haft en urge att antingen peta eller klösa ur någons ögon.
Eller tryckt in mina naglar i någons hals.
Alternativt velat ha aggressivt och våldsamt strypsex där jag klöser upp djupa sår på den andra partens rygg.
Ähhh
Påtal om inget så får jag besök av morsan på söndag. Hon kommer med cigg, nytt smink och en ny telefon eftersom min är helt förstörd.
Jag har på sin höjd gråtit ungefär 2 gånger under tiden jag bott här och då menar jag ordentligt, utan några spärrar.
Första gången var min första dag på Kvarntorp, når jag pratade i telefon med mamma och hon sa att hon inte kan ta hand om mig och hon hade på morgonen dissat mig och min flytt. Då skrek jag, jag grät och Gud vet vad. Men jag skrek på henne att om man inte kan ta hand om sina barns ska man inte skaffa barn överhuvudtaget innan jag la på och slängde luren så hårt jag kunde i väggen.
Sen dess har jag inte kunnat gråta även fast jag velat. Jag har försökt utan någon framgång.
Andra gången var varande några dagar sedan. Låg och tänkte på O. Jag saknade honom. Tänkte på alla minnen vi skapade tillsammans.
Efter 3 h av tvekan så gick jag in på hans profil. Haha jag kommer låta så löjlig nu.
Men såg att han gått vidare, han har skaffat en ny.
Efter ytterligare 30 minuter så pratade jag med Jossan. Då började jag gråta och jag kunde inte sluta.
Men vet ni?
Hur mycket jag än grät och hur ont det fortfarande gör, så är jag så jävla glad för hans skull. Hen är förmodligen en mycket bättre partner än bad jag någonsin kunnat vara. Hoppas han blir lycklig.
