Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Kär
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Är i Uppsala med mor vi sitter och äter nu.
Har så dåligt samvete dock.
Hon köper dyr mat som jag knappt kan få i mig, vi pratar om min praktik och hur glad hon är för min skull och kanske så börjar hon känna hopp för min framtid och mitt mående.
Har så dåligt samvete för det helvete hon måste ha gått och fortfarande går igenom med en dotter som mig.
Får dåligt samvete över att jag senast för några timmar sedan bestämde mig för när jag avslutar allt.
Har så mycket att se framemot praktik, jobb skola, egen lägenhet.
Men det känns så avlägset och motiverar mig inte tillräckligt mycket för att vara kvar.
Hade nästan glömt bort hur det här kändes.
Jag kan inte andas for shit och har panik.
Skojar inte, det är som att alla mina färdigheter jag fått från dbtn är som bortblåsta.
Jag vet inte vad jag ska göra, hjälp.
Anything really. En snap eller kanske ett meddelande på fb?
Uppskattar allt, det lilla.
Jag går sönder och är så fucking besviken på själv.
Självhatet har kommit tillbaka starkare än någonsin.
Vid kl 2 inatt så vaknade jag till och skrev ner vad jag drömt i detalj.
Tyckte då i mitt halvsovande stadie att den var fett spännande och intressant.
Typ "OMG jag ska dela det här i bloggen!"
Sen läste jag allt jag skrivit imorse och det var den mest lamea drömmen ever...
