Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Kär
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Till förra sommaren när jag och Chris (s/o nej_tack) var ute på äventyr i Knivsta och när hon tog massvis med artsy bilder på mig.
Saknar den tiden fast ändå inte?
Vet iallafall att jag saknar henne skit mycket even though vi umgicks i måndags.
Also hade inget smink på mig den dagen vi tog bilderna. Och på den första bilden som jag länkade måste nog vara den första bilden på mig där jag tycker att jag ser bRA ut utan allt spackel.
Vi ska tydligen till Kokpunkten imorgon.
Är inte pepp någonstans.
Är inte alls bekväm med offentliga badhus.
Dessutom så är mina badkläder för små.
Om jag ens har några?
Kommer nog sluta med att jag sitter utanför i några timmar. Får väl läsa eller något.
Förhoppningsvis är det inte mycket folk iom att det är påsklov, så lär vara fine.
Eller så är det JÄTTE mycket folk av samma anledning.
Första lediga dagen från praktiken och jag sover till klockan 17:00 och därmed missar att ta min medicin som jag ska ta vid klockan 14:00.
Med andra ord så vaknade jag nyss med världens ångest och nu vill jag bara kräkas.
Såg att min farmor ringt också, jag klickade tror henne så hon lämnade ett röstmeddelande.
Vilket jag får EXTREMT dåligt samvete över även fast jag sagt till henne flera gånger att jag inte kan prata i telefon.
Sist vi skulle ses så kände jag mig extremt förminskad cuz hon verkligen pressade mig till att ringa via sms.
Hon vet också om att jag inte mår bra av att prata i telefon och att jag får panik bara telefonen vibrerar.
När jag satt på pendeln påväg hem från praktiken och ungefär fem minuter innan jag klev av så kollade jag igenom mina inlägg jag skrivit.
För oftast när jag skriver så är jag antigen stressad, tankspridd, trött/utmattad etc.
Alternativt allt det samtidigt.
Det jag ville komma till var att så fort jag ser ett stavfel jag gjort så får jag och nu överdriver jag inte seriöst panik och ibland extrema ångestpåslag.
När jag satt där på pendeln så ville jag dunka huvudet mot sätet mittemot mig eller i fönstret bredvid mig.
Men nu gjorde jag inte det eftersom min impulskontroll börjat bli lite bättre den senaste tiden, med vissa (ganska många) undantag.
Försöker alltid rätta. ALLTID.
Vet att jag rättat stavfel i inlägg som är tre månader gamla x antal gånger förut...
Men faktum kvarstår.
Vill alltid dö lite på insidan varje gång det händer...
Är förmodligen inte ensam om det, men har aldrig märkt det på någon annan så idk.
Also är ledig i fyra dagar. Vet inte riktigt vad jag ska göra och det känns som att jag kommer glömma allt jag lärt mig tills jag ska tillbaka till praktiken igen.
Vill typ sortera alla filmer vi har bara för att hålla igång.
Sitter på pendeln tillbaka till Knivsta nu.
Nu åkte vi precis från Sollentuna och jag vill sjunka 50000 meter ner under jorden.
Ja mi vet ju vilka stationer som kommer efter ((((:
Hoppas att jag ej bryter ihop bara.
Fuck vad jag hatar stockholm.
Vet att jag sagt det alldeles för många gånger nu, men menar det verkligen.
Vill bara göra mig osynlig och hoppas att ingen jag känner eller så är på pendelen eller ifall någon skulle känna igen mig.
Var samma sak igår när vi väntade utanför fryshuset och någon skrek "THAIHORA".
Svara bara med ett stelt "Tja" och sen återgick jag till att devour mitt äpple och min cigg.
+ att jag står i en timme med huvudet mot kaklet samtidigt som jag funderar på varför jag står i duschen i över 1h utan att göra något.
