Rapp om Johan palm
Vi jobbar på beatet nu men behöver inspo aid me. Det ska nog inte va en jättesnäll sådan så elakheter är vad jag behöver.
Önskar djupt att jag va lika tuff som palmish J.
Kille, 32 år. Bor i Göteborg, Västra Götalands län. Är offline och var senast aktiv: 30 oktober kl. 17:37
Vi jobbar på beatet nu men behöver inspo aid me. Det ska nog inte va en jättesnäll sådan så elakheter är vad jag behöver.
Önskar djupt att jag va lika tuff som palmish J.
Jag och min brush väktar wiesel. Häckenplanen är våra jaktmarker. Någon viting kom ocj trodde han och hans backslick hade något och göra här så nu har jag hans tänder runt min hals. De passar tungt till mina adidasränder.
D 420 idag och blazar fet, jag vet. Men jag får hålla mig till vin fan va pin. Men knappt så jag längre absar de är lugnt för alla pengar jag sparar på att inte punda är mkt mer tungt.
Nä men vem "firar" ens 420 längre slutade dd inte va tufft när man va 16 år vad gör ni folk seriöst sluta.
Det finns "spåra" och det finns "Haidar"
Varför älskar jag den dumma lilla sötungen?
Är hos far nu ikväll och imorn. Far och hans fru är de enda jag talat med oö mitt f.d missbruk förutom min flickvän. Farsans fru har sedan jag påbörjade knarkstoppet varit obeskriveligt skeptisk, då hon arbetat med missbrukare. Lite som att hon gått och bara väntar på att jag skall falla tillbaka till gamla vanor och bruk. Men nu efter nästan ett halvår tror hon mig. Främst för att jag gått upp massa i vikt sen jag började träna. Så nu tror alla mig äntligen. Alla som vet iaf. Fan vad skönt det känns.
Jag kommer ihåg när jag var si sådär 14. Skärtorsdagen. "Haha det är alla emos högtid" "Är som deras julafton" och så vidare. Jag och mitt dåvarande umgänge tyckte vi var völdigt fyndiga och roliga. Nu med några fler år på nacken när jag tänker på det då det är skärtorsdag så skäms jag och blir så arg. Undra hur kul unga jag hade tyckt det var när jag själv började med varierande typer utav självskadebeteende en kort tid efteråt. Obehagligt. Men var ung, icke förstående och rätt dum i huvudet. Tycker det är bra att vi är påväg mot ett sämhälle som öppnare kan tala om psykisk ohälsa, så jubel idioter likt yngre mig förstår verkligheten lite bättre.
Väldigt taskig kombination har jag börjat inse. Jag blir arg när jag dör. Dricker mer. Spelar sämre. Dör mer. Det är en ond cirkel som krossar mitt självförtroende.
Slutade jobbet väldigt sent igår och somnade ännu senare, men kom trots allt upp i god tid för skolan. Duschade och fixade mig järnet innan jag traskade ner till bussen. Väl där får jag ett mail att jag inte har någon lektion idag. Orkar inte.
Försov mig med nästan sju timmar. Skönt när jag får sova och missade bara lite föreläsning i skolan. Vaknade precis innan mitt arbetspass så hann perfekt. Hade tydligen en bredvidgång idag med en ny tjej som ska börja jobba hos oss. Har gått jättebra trotts att jag var förvirrad och nyvaken. Hoppas bara inte jag missar något viktigt men har en bra lathund att jobba efter så det är skönt. Imorgon är jag ledig det är fan lyx ska spela ihjäl mig. Kanske dricka öl också men vill få till tvättbrädan innan sommaren så får väl nöja mig med någon annan alkohol. Nä idag är faktiskt en genuint bra dag. Älskar att vara utvilad.
Hej.
Är orolig för min lilla farfar. Han har med hans egna ord "flippat ur" och när jag och min fina flicka anlände till edsliga edet i fredags var det en slagen hjälte som mötte oss. Bokstavligt talat faktiskt då han hade en blåtira och sår lite här och där i ansiktet. Är orolig för honom speciellt då jag inte är hemma så mycket. Gubben är lite svag för flaskan. Men annars var helgen jätte bra och haft det super mysigt med nin flickvän och vår lilla hund.
Nu är dock åter vardagen kommen och har någrs timmar kvar på mitt pass. Något som går bra för mig är att träningen håller mig borta från att dricka hela tiden. Samt får mig att känna mig lite mindre värdelös. Kommit iväg 4 dagar i veckan sedan jag började så om jag håller det kanske jag kan få se lite resultat om några månader.
Jag söker boende som en idiot. Mest i Kungälv, Partille och Stenungssund. Vill gärna bo i göteborg men är nog inte redo för det än. Rör mig emot ett halvår utan knark. Det hade jag fan aldrig trott när jag påbörjade avhållsamheten. Men känns bra på lika många sätt som det känns dåligt. Jag växlar irriterande nog mellan att sova bra och sova i princip ingenging periodvis. Börjar inse att jag inte kan fortsätta såhär hur länge som helst. Inte så sunt att jobba och studera heltid när man knappt sover. Skulle försökt få någon form av sömntablett men litar inte på att jag kommer börja missbruka den än. Är alldeles för svag fortfarande men tiden kanske kommer.
Nu ska jag sova lite på min rast och se fram emot gymmet efter jobbet, den plats där jag för stunden inte känner mig så värdelös i min grå vuxna vardag.
Godnatt.
På bevakade grejer eftwr några få dagar utan ec, alldeles för mycket så lästmarkerade allt. Ber om ursäkt om jag missade något viktigt hör av er isf!