Riktigt namn:
Elliot Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Te
Musikstil:
Metal
Klädstil:
Svart
Medlem sedan:
2012-08-20
Mina föräldrar firar 25 års bröllopsdag idag och mamma har köpt en present, som tar upp halva altanen, till pappa :')
De var till Stockholm under helgen där pappa överraskade mamma med champagne och en fin present och idag är det hennes tur att överraska honom. Och då han tjatat om en hängmatta:
Jag har redan invigt den.
Jag vet vart jag kommer ligga hela sommaren och läsa<3
~Så vill jag också ha det, att man aldrig slutar överraska varann oavsett hur länge man varit med varandra~
Efter 2 sammanbrott och en promenad mår jag bra igen! Himla hoppig dag detta här.
Fredagen som var så bra:
* Sällskapsspel ute i solen
* Tv-spel ~Death Jr Root Of Evil~
HD bild deluxe
* Rensa ur garderoben
* Duscha med pojken min
* Carbonara
Lördagen också:
* Lämnade 2 påsar kläder till second hand (sånt känns alltid bra)
* Shopping och fika i Eskilstuna
Så fin
* Mer Death Jr
* Middag på restaurang
* Kvällsdopp ~första för i år faktiskt~
Och idag har känslorna varit lite överallt...Kände redan imorse när jag vakande att detta skulle bli en mindre bra dag, rent känslomässigt, och jo tack. Men vi drar dagens bra:
* Läst ute i solen
* Jordgubbar
* En kramig pojkvän
* Ännu mer Death Jr
* Kvällspromenad
Skulle vela skriva om den braiga helgen jag haft och lägga upp fina bilder men just nu känner jag mest för att sluta existera...
Jag har ont i magen, jag är ledsen och jag vill bara få bli omkramad.
Jag känner mej så jävla oviktigt.
Jag ser hur mina så kallade vänner umgås och festar när de lägger ut det på sociala medier, men det är sällan någon hör av sej till mej och frågar om jag vill vara med. 1 av 10 gånger hör väl någon av sej. För det mesta får jag bara ta del av videos och bilder på instagram och snapchat. Sitta där och undra "varför frågade ingen mej?".
Skiter folk i mej? Glömmer mej? Eller är jag så oviktig att jag inte ens snuddar folks tankar.
Jag existerar liksom inte för omvärlden.
Jag är den som måste fråga om vi kan ses, annars blir det inget.
Annars blir jag sittandes med mobilen i handen i hopp om att den ska plinga till och jag ska få ett meddelande där det står "vill du ses?".
Men det meddelandet kommer aldrig.
Jag måste vara den som frågar för jag får inte själv frågan.
Magen gör fortfarande ont, tårarna rinner fortfarande och livet känns kasst.
Och ingen tröstande kram har jag fått än heller...
Skjutsade min bror och han kompis till en fest och när vi närmade oss en rondell sa brorsan "kör på fel sida".
Kollar runt om och tänker *det är inga bilar här...jag tänker fan göra det*. Svårtövertalad :')
Så jag svängde av och kör medsols istället för motsols i rondellen (vi ska rakt fram i den) och helt plötsligt kommer det en bil från ingenstans från samma håll där vi ska svänga av :)))
Panik. Borde bromsa in lite för åker ganska fort men vill komma ut ur rondellen så jag inte är i vägen för bilen som är på väg emot oss. Så kör på, rattar som en idiot. Känner hur bakdäcket åker över en kant nånstans.
Och så är vi äntligen ute ur rondellen, vid liv, och bara tokskrattar.
Det är ju förfan livsfarligt.
I alla fall nu när det helt plötsligt dök upp en bil från ingenstans...
Vi har varit tillsammans i 4,5 år inte provat detta förrän nu?? Satan vad vi har gått miste om något...
Vi provar alltid en massa grejer, vi är inte rädda för att "du, kan vi inte prova det här", utan vi är relativt öppna och vågar prata ut om grejer man är nyfiken på. Men inte förrän igår skedde detta: strypsex.
It was nice.
Men märkte att jag hellre är den som stryper än blir strypt. Jag gillar luft :)))
Att vara den som kontrollerar, styr, den som har "makt".
Visst att jag har hållit fast hans händer och så men detta va ju liksom på en helt annan nivå.
Att styra någons andning...Men har såklart koll och lyssnar och ser hur han reagerar.
Tänka sej, att ha en människa man älskar och som älskar en tillbaka som man kan vara öppen och trygg med och som är öppen tillbaka och som känner sej trygg med mej. Vilken grej.
Blev en spontanare till Stockholm igår med en kär vän. En gammal klasskamrat från vår tid på estet hade spelning på Scalateatern samt släppte en ep på spotify, det ville en inte missa.
Allt bra med igår:
* När vi möttes upp på tågstation hade han redan köpt biljett till mej, som han bjöd mej på
* Vi var på Shock där jag köpte världens bästa linne, pins och överraskning till pojken min (kan inte skriva här vad det är då han ska få den imorgon) och J köpte en skjorta till mej för 500 spänn (?!?!) som jag har spanat på i flera månader. Jag har inte ekonomin att köpa en skjorta för så mycket pengar så han ba "men jag köper den till dej, låt mej få skämma bort dej lite". Dog<3
* Vi hamnade på en mysig, liten hamburgerrestaurang som hade svingott, glutenfritt bröd!? Bidde en Oumphburgare med fårost, oliver och en jäkla massa grönsaker. Och inne på deras toalett på spegeln stod det "Du är fin!<3". How cute.
Oh, och nämnde jag att J bjöd mej på middagen?
* Mot Scalateatern där vi mötte upp Björn (klasskompisen) och det var så trevligt! Inte sett honom sen studenten. Träffade även vår gamla gitarrlärare där. Himla mysigt ställe och bra framträdande
* På tåget hem kollade vi på I just want to be cool och skrattade lite för högt i den annars så tysta vagnen. De andra resenärerna måste ha hatat oss :')
Han köpte en t-shirt med samma tryck som mitt linne, vi kommer va så jävla snygga
Det mindre bra med gårdagen:
* Det började tokregna. Vi blev dyngsura..och att försöka röra sej i blöta jeans: icke
* Strax innan 19:00, när vi ätit klart och regnet gett sej, bestämde vi oss för att besöka Blue Fox och Rockzone meeeen det visade sej att de stängde redan vid 18:00. Sucks to be us.
* Vi gick in på nån pub och min kompis traskar rätt in utan problem medan jag blir stoppad av en kille i dörren som ba "hur gammal är du?". "21, vill du se leg?". Haha whyyy? Jag och J är lika gamla. Jag blir alltid frågad hur gammal jag är och måste visa leg..The curse of the babyface
* När vi skulle köpa tågbiljetter hem stod det att det var slutsålt. Det gick att köpa till en person men inte oss båda?? *Så, vem av oss får komma hem :))* Gick in på deras app och där gick det att köpa, tack och lov.
När tåget kom sen var det i princip tomt. Slutsålt.....
Givande dag. Jag som hade planerat att ligga i sängen hela dagen och kolla på serier hamnade i Stockholm.
Spontanitet när det är som bäst.
Och det faktum att han bjöd mej på i princip allt?!? Jag får alltid så mycket ångest när folk gör så men han sa gång på gång "låt mej få skämma bort dej". Happ, okejrå. Jag betalde i alla fall för min tågbiljett hem!
Stockholm i all ära men det var skönt att komma hem till lilla, trygga Orrhammar som ingen vet vart det ligger :')
Blir så stressad av alla människor där uppe. Hur klarar folk av det?? Andas. Jag må va född där och ha bott där men jag är himla glad över att vi flyttade, faktiskt.
Spanar på E3 live, så gott det går i alla fall då min dator inte är den snabbaste, som visst började sändas redan vid 18:00 och jag började kolla för typ 40 minuter sen...Jag har ingen jävla koll på något :))
Hur som spelade de Metroid Samus Returns när jag började kolla och alltså; I must have it!?! Det såg så himla härligt ut att spela. Faktiskt aldrig ägt ett Metroid spel men provat min pojkväns samt att jag brukar vara Samus i Super Smash Bros ibland because let's face it, hon är svingrym!
Och fått sett mer från Mario+Rabbids Kingdom Battle vilket jag har lite blandade känslor inför...Jag älskar Mario och hela den världen och jag älskar alla Rabbids spel för kaninerna är så sinnessjukt klockrena MEN jag vet inte riktigt om jag gillar själva spelet i sej. Jag gillar att de slog ihop alla dessa karaktärer men sättet att spela på, att man själv och fienderna turas om att attackera och att man styr Mario och så hänger de andra på efter..Nja.
Jag är inte megaförtjust i spelet Mario and Luigi Dream Team, just för att när man möter fiender turas man om och att Luigi är som en svans på Mario. Jag tycker mest det är ett jobbigt koncept. Jag vill kunna gå all in i strid och bara kötta!
Meeen vem vet, det kanske är ett superkul spel? Jag ska absolut inte såga det än, de där kaninerna är mitt liv<3
Då var första avsnittet på säsong 5 av Orange Is the New Black avklarat och jag har en stark känsla av att jag kommer kolla igenom hela säsongen i en sittning, mer eller mindre :')
