Du är inte dig själv längre.

Ibland undrar jag vart jag står. Från alla håll & kanter får jag se i mina
så kallade vänners ögon att jag inte räcker till. Att de vill se en förändring.
Men om man inte kan berätta för mig vad det är jag ska ändra på, kan jag
înte göra några framsteg. Jag har alltid annars känt mig säger i deras händer.
Men inte längre.
Ibland kan jag känna att jag inte känner de längre. Varför ska man vara en äkta,
& en vän man kan lita på om man försöker ändra på ens andra halva?

Jag ger mig inte utan kamp & jag ger mig inte utan att få veta vad felet är.
jag får höra att jag förändrats, men på vilket sätt vågar ingen berätta.
Jag känner mig själv som person, & jag tänker aldrig ändra min personlighet,
för en personlighet ser jag som personens bästa sida. Man väljer själv vilken
personlighet man ska ha & inte slumpen.
Jag må ha förändrats på andra håll & kanter, men inte på just detta håll, dvs personligheten.

Ge mig fakta, istället för ett par simpla ord - du är inte dig själv längre.
Ge mig ord, iställer för eran glittrande ögon - du är inte dig själv längre.
Sluta säga ord, som ni själv vet kan såra. Jag ger mig inte utan kamp.

''When I'm far Too Tired To Fall Asleep
To Ten Million Fireflies
I'm Weird Cause I Hate Goodbyes
I Got Misty Eyes As They Said Farewell''