Fem steg bakåt, två steg fram.

det verkar så enkelt vännen,
ändå är det så obeskrivligt svårt.
I en värld byggd av män
för männen,
Där ingenting har något värde utom minnet
av allt som var vårt.


Jag har ingen aning om vad fan jag ska göra längre.
Det ända jag med säkerhet vet är att min ångest sitter här brevid.
Som en trogen vän.

Ja.
Det är nog så
Att jag är en av dem man ska se på för att känna sig själv bättre,
Samhället behöver ju uppenbarligen några sådana.