sinuskurvas blogg

Snart äntligen kommer min älskade Göteborgare hit igen så att jag får pussa på honom. Okej, om en månad och en dag. Men det går fort, vi har orkat oss igenom värre. Han är så finfinfin.

Långdistansförhållanden är tärande, otroligt. Att inte kunna vara där för personen. Självfallet så finns man alltid med personen via sms osv, i tanken. Men alla de stunder som man önskar att man kunde vara där och hålla om, pussa pannan, kittlas, kolla en film tillsammans eller bara ligga bredvid tysta.

Dock - det är självklart lite mysigt att längta - och desto mysigare när man träffas. Men uppskattar närheten mer och det blir svårare att tröttna på varandra. Önskar ändock att han var... närmare. Liksom, Uppsala, E-tuna, någonstans där hans hud är närmare till min och vi inte behöver betala 800 kr för att få träffa varandra.

Men jag ska inte misströsta.
F'LÅT KÄNDE FÖR ATT SKRIVA AV MIGGGGGGG

Samt, detta att vårt förhållande varat i ett halvår när han kommer hit - fint!

Logga in för att kommentera

Kaospassageraren Kille, 30 år

Känner likadant som dig, tack så himla mycket för att du orkar. För att du orkar vänta och för att du orkar med mig.

Du är bäst, älskar dig <3

16 april 2012 kl. 22:25

sinuskurva Tjej, 30 år

Dig också <3