Varför gillar inte tjejer snälla killar?
ye? utveckla? vems inlägg syftar du på ens -- eller skriver du för dig själv, orelaterat? du är smått ospecifik/tvetydig
ha d fint
har inget med urval eller eller betingelser att göra. snälla killar är äckliga bara
Citat från rosmarin:
sciokulturella förutsättningar i en persons liv har väldigt mycket med väldigt mycket att göra (tänker dock nt kommentera ngt med "stat urvalsfel" då jag ej skrev d)
Vad innefattas i sociokulturella förutsättningar? Vill du utveckla lite, kanske ge ett typexempel?
var/när man växer upp, familj, vänner, miljön osvosv
galen tanke va
----
ok skriver för dig själv, orelaterat t mitt, tack
V
att ba kolla på de "ickesnälla" killar som väljs och ignorera de som väljs bort är selection bias deluxe, speciellt när utgångspunkten är att när 1 tjej hamnar med 1 snäll kille (dvs bara den som skriver kommentar in any given moment) så slutas det välja, vilket är ännu mer selection bias.
jag skriver bara för mig själv i 1 stort vakuum vi kallar universum. detta är min dagbok
statistiskt urvalsfel
jag e snäll o tjejer tycker om mig : D
Vad innebär snäll kille egentligen? Och vad är det tjejerna vill ha???
Jag gillar bara snälla killar(och tjejer) .
Kollar alltid hur mitt möjliga intresse behandlar folk runt sig. Faktiskt sjukt avtändande med någon som är respektlös och rent av elak.
Enda killen jag faktiskt fallit för är typ den snällaste människan jag träffat.
Sen finns det ju killar som är "nice guys" men som bara är det tills han förväntar sig något pris. Liksom vara bara en snäll och vettig människa.
Man måste matcha med samma energi eller vistas i en energi där man trivs. Om man själv inte är that nice blir det ju drygt att vara med någon som sätter en på en piedestal bara för att man är en nice guy. You, basically saying you are a peasent loving your king/queen.
Typ X)
^Word! Är själv inte speciellt snäll så attraheras inte av nice guys. Snällhet i all ära, men inget jag känner att jag vill underhålla eller underhållas av:D
Varför det fungerar? För att samhället är upp och ner. Manligt och kvinnligt är totalt saboterat till stor del i dag. Det finns ingen balans, utan kvinnor dras till vad de tror är "alfahanar" (till största del idioter som aldrig tar ansvar för sina handlingar, t.ex skapandet av barn) och samtidigt är de män som bryr sig om andra nedtryckta och förpassade till, i bästa fall, vänner.
Den som har någon form av intresse av samhället och av hur saker fungerar kan se att de kvinnor som går efter macho-killar blir ensamstående morsor, och undrar vad som gick fel vid 45. Därefter kommer "crazy cat-lady" fasen, där hon dras med massa barn av olika fädrar som ingen normal man vill ta hand om, och hon blir allmänt ointressant för omgivingen. Först då finner hon uppskattning för "good guys" som står vid sitt ord. Efter att hon passerat sin fas som ideal moder till barn.
Det finns många faktorer som påverkar detta, inte minst hormonmässigt då p-piller är en hormonknullande medicinering som totalt ändrar kvinnornas biologi innifrån och deras selektion av män, men främst påverkar yttre faktorer en kvinna och vad hon tror sig vilja ha. En kvinna är mer känslomässigt styrd än män och detta missbrukas av samhällets mediala och sociala makter.
Samtidigt vänds manlig sexualitet och funktion mot honom och genom media och kultur intalas desperata män att kvinnor skall vara tysta spermabanker som har 0 åsikter och 0 personlighet. Så funkar livet inte. Alla har konflikter, alla har dispyter. Vuxna individer löser dessa, men så är inte fallet i dag. Folk tror att relationer skall vara en dröm från början till slut. Dynamiken i ett förhållande mellan man och kvinna är under kraftig attack, och det krävs mycket ärlighet och självmedvetenhet från män och kvinnor som vill skapa goda relationer i dag. Denna insats vill väldigt få personer ta fram, eller så är de helt enkelt okunniga och förvirrade. De kommer ångra sig när timglasets sand börjar rinna ut.
jag är talesperson för tjejorna och jag ty cke r
Nu är jag lite av en permavirgin, men jag tycker typ att dating och kärleksrelationer är passé. Tycker det finns så mycket annat underhållande att sysselsätta sig med än att försöka wooa folk till att bli ens partner. Jag hade ett långt stråk mellan tonåren och 25 där jag hade stor ångest över att inte ha nån chans med tjejer. Men sedan började det plötsligt avta och jag började bygga identitet utan ett kärleksliv. Visst har man svackor och perioder när det känns som man går miste om något och är en stor förlorare. Men desto äldre jag blir desto kortare och färre varar svackorna. Det där med dating är ett tåg jag missade som lämnat perrongen för länge sen, du kan inte riktigt hinna ikapp och bli kompatibel med andra jämnåriga i min ålder om du inte haft kärleksrelationer tidigt i livet.
Ifall jag känner mig väldigt ensam och vill känna en sorts simulerad närhet eller närvaron av en kvinna, så kan jag plocka fram några damunderkläder, parfymer, mina VR-goggles och fleshlight. Jag har märkt att speciellt parfymer och feromoner är underskattade tillbehör man kan använda som ensam, för att ändå kunna låtsas att man är i sällskapet av en tjej.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet