Tjejsnack.

Min mage pallar inte riktigt alkohol alltid (har spytt 2 gånger pga arg mage, åkt ambulans 1 gång) och så tycker jag typ att det är jobbigt att vara påverkad pga minskad kontroll :(
Men det är nice!

Äsch, se till att äta ordentligt innan bara

Rödvin, och budweiser är fan dom enda rätta ok (INTE TILLSAMMANS DÅ)
älskar budweiser
har inte druckit det på jättelänge dock
:'(

Ida, fungerar ikke. Fråga damen ovanför mig!

Vodka är skiten!

Varje gång jag druckit vodka har jag fått massiva minnesluckor. Dock mer beroende av mängden alkohol inmundigat än alkoholtypen, men still nice. Kan inte klaga på vodka, min soulmate.

jag vill vara 18 nunuunununu. :(

Jag vill bli 20 så jag kan stanna utanför systemet varje dag jag slutat jobbet och bli alkoholist.

HEHEHE TIM DITT LILLA BARN

Bland det finaste jag någonsin fått skrivet till mig är "När du fyller år ska jag hälla i dig vin som jag själv har köpt på systemet :]]", haha!
(min bög fyller 20 tre månader innan jag fyller 18)

Stal nyss. En donkenskylt <333333

http://www.emocore.se/Viruset/blogg/1220270

Hej flickor. Jag behöver lite hjälp.

Den senaste tiden har jag känt mig så galet osäker på mig själv. På hur jag ser ut och allt sådant där vanligt, men också på mitt förhållande. Vi har ju ett ganska brutalt distansförhållande, och sedan han åkte hem för ett par veckor sedan har jag varit galet rädd för att sluta älska honom. Det känns inte lika pirrigt och galet och fantastiskt som i början, och då kan jag inte låta bli att fråga mig själv varför. Tänk om jag ljuger för mig själv? Tänk om jag ljuger för honom om hur jag känner?
Jag vet att jag trivs bättre med honom än med någon tidigare. Vi passar så sjukt bra ihop och fan, jag skulle kunna leva med honom utan vidare problem. Men som det ser ut nu så kan jag inte säga att jag älskar honom utan att få dåligt samvete. För att jag tvekar. Jag började nyss skolan, och är det en kille i min närhet som attraherar mig på någon plan - att jag tycker han är snygg, snäll, cool eller något däråt så klandrar jag mig själv för det också. Jag är rädd för att bli kär i någon annan.

Min pojkvän mår givetvis dåligt över min osäkerhet, och ibland vill jag bara bespara honom lidandet. Jag vet att han älskar mig och att han inte lämnar mig, och det får mig att känna dåligt samvete över att jag är så osäker. Vi har i flera dagar försökt cama om kvällarna, men det har alltid slutat med att han är ledsen. Han blir ledsen om jag så mycket som nämner en annan kille i något sammanhang, ja av flera anledningar. Det är svårt för honom att lita på mig när jag inte kan lita på mig själv. Och vi behöver vara lyckliga tillsammans, det vet jag.

Väntar mig inget svar, men det vore så sjukt uppskattat. Hur borde jag tackla detta? Någon som känner igen sig?

Det låter förjävligt. Har tyvärr inte den blekaste aning om vad ni/du kan göra. Jag är ledsen :/


On a completely different topic så kokade jag nyss pasta. Tänkte att det kanske skulle bli tråkigt med ingenting till, så kollade vad vi hade hemma. Jag hittade en skvätt matlagningsgrädde, ost, ägg och vitlök i kylen, plus salt och svartpeppar i skafferiet. Rev ost, knäckte i ägget, hällde i en slatt grädde, pressade i lite vitlök samt saltade och pepprade. Gjorde en sorts baconfri carbonara från en höft. Och det blev snorgott asdfgh fy fan.

låter nice tim!! älskar när man höftar ihop mat och det blir bra! slängde ihop en enkelt redning på mjölk samt vitlök, pressad citron samt shitloads med curry och käkade med ris häromdagen. smakade himmel

Jag är asbra på att laga mat. Allt jag gör är gott. Har aldrig ätit något jag själv lagat som inte varit en kulinarisk, gastronomisk smaksensation.

Sade han ödmjukt.

men gu, vi är typ likadana på den punkten. jag KAN inte laga äcklig mat.