Skriva av sig-tråden
Förstår inte hur jag kan vara så lyckligt lottad?
Sitter uppe och kollar på hans gamla saker han lagt ut på internet. Typ bdb och sådär. Önskar vi kunde vara vänner på Facebook så jag kan se hans gamla inlägg och skratta åt dom, haha...
Slåss av två olika känslor som bråkar över att ta mest plats. Först känner jag mig så jävla trygg med honom, och saker känns ändå helt okej nu, sedan börjar jag gråta för att jag vet att för mitt eget bästa måste jag släppa honom och jag kan inte sluta älska honom...
Vet inte om jag är mer eller mindre förvirrad nu när jag har fått lite saker förklarat för mig.
Grejen är ju den att det är DU som måste prata med mig, inte våra vänner.
Fan...är det inte tillräckligt jobbigt? I'll let you have your space, I'm fine with it, but running away and not talking 2 me won't help neither of us.
Det känns som om jag har förstört precis allt. Jag hatar allt som är jag och jag saknar någon jag hatar.
Citat från setsail:
Jag saknar dig & den tiden, det var fint. Du var inte så som du är nu.
Tomciterar
Duktigt med ångest idag. Av ingen orsak alls som vanligt.
Skoldagen har inte ens börjat än och jag har redan brutit ihop. Hur fan ska jag orka den där dagen??
Ska fotas för bilden till luciaröstningen idag och jag kommer bli jätteful på bilden och jag vill inte
Hade en asbra kväll igår. Önskar att man haft mer tid och mer pengar bara, och såklart inge jobb idag, då hade det varit perfa
Kommer aldrig må riktigt bra förens den dagen jag är helt smal
Är så jävla klantig och slarvig
Jag vill ha honom.
Sömn blev en bristvara den här natten, men jag ska försöka kämpa mig igenom tentaplugg, jobbmöte och en fika med gymnasieklasskompis ändå! När jag ändå är inne i Borås tänkte jag passa på och kika på nya skor med, hade inte varit fel.
Åka tåg är ju nice?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet