Skriva av sig-tråden

jag hoppas jesus är barmhärtig mot mig tack gud amen

köpte sojamjölk till kaffet
ångrar mig starkt
borde köpt havredryck istället

Kan hon vakna i år ellerrrrr, ska ringa henne igen vid 2 kmr säkert sluta med att jag får gå själv på spelningen ikv

Hur jäkla svårt ska det vara att hitta en fjuttig studentkår? Är inte alls på väg att kasta datorn i väggen...

Människor som är otrogna emot sin partner bör överhuvudtaget ej vara i ett förhållande. Just sayin.

^ <3

Min hjärna och min kropp säger ifrån nu. Dom senaste månaderna har nästan tagit kål på mig. Jag måste börja bry mig om mig själv mer, detta funkar inte.

Raderat allt på oss. 372 foton och 32 videos. 4 anteckningar och hans nummer.
Vinglar mellan gråtattacker och helt sjuk lättnad?
Nu vet jag vad som gäller, det gör så jävla ont men nu slipper jag den här äckliga pressen.
Att inte veta. Nu vet jag, det blir ingenting och trots det så blev detta den bästa dagen på länge,
min motivation är äntligen tillbaka.

varit rökfri 3 timmar nu jag kämpar på

Jag har sagt upp denna pisslägenheten idag
Och flyttar äntligen snart typish (om tre månader) till en större, billigare och bättre lägenhet ugh :))

Idag var vi på bio efter jag jobbar klart. Nästan ensamma i salongen och åt kakor från subway. Guldstolar dessutom.
Bra biobesök.

Hittade någon typ liquid/ambient reggae låt och kan inte sluta lyssna på den haha?? Så jävla skönt gung.

Varför vill jag ha så mycket uppmärksamhet hela tiden?
Är det kanske bara så att jag behöver lika mycket som innan, men jag får den inte längre pga jag har högre standards på män?
...antagligen är det så ja

Hade du bott i samma stad hade jag gått hem till dig nu och våldgästa din soffa. Har du ena en soffa? Hmmmm...

På fredag är det två år sedan som syrran hängde sig och jag kan inte sluta tänka på det. Jag drömmer om henne på nätterna, att hon lever och allting är bra igen. Sedan vaknar jag, nykterr, och pulsen slår som en hammare mot ett städ.

Jag kan inte sova, vara vaken, äta, allt jag vill är att slå huvudet i väggen till dess att alla förbannade tankar sluta mala i huvudet. Jag hatar att ingenting gör någon skillnad, vad jag än gör så kommer hon att vara död när jag vaknar imorgon.

Hon kommer att vara död dagen efter det och dagen efter det till evighetens jävla slut. Och allt jag kan göra är att acceptera det som har hänt, men hur fan gör man det?

Förlåt för en lång och arg text. Måste göra av mina känslor på något vis som inte innefattar droger.