Skriva av sig-tråden

det här var en dum idé

För typ 10 år sedan, trodde jag livet skulle vara slut vid 30. speciellt med alla diagnoser, har säkert alla. Mentalsjukdomar, personlighetsstörningar, autoimmuna sjukdomar, kemiska obalanser, taskigt immunförsvar, energilöshet - Det är vad som definierar min person, men har ändå lyckats skaffa en otroligt bra karriär, jag har gjort allt jag alltid velat göra.

Men sjukdomarna försvinner inte, dom gör mig både glad och ledsen, mer än vad många andra någonsin kommer få uppleva.
Dem ger mig också ett driv som dom flesta aldrig kommer förstå och en intelligens och kreativitet som enbart är reserverat för galna.

Nu är 30 bara tre månader bort.
Börjar kännas livsfarligt - Men börjat komma till insikten att jag är samma person jag alltid varit. Ålder är _kanske_ bara en siffra trots allt.

Börjar plugga till sjuksköterska till hösten och jag är så sjukt taggad!!

vill att ngn ska ha mig

saknar ygeman- året

Good vibes

Känslan när man försöker vara social och vara trevlig med någon och får inget svar tillbaka :-/

Känner mig så sårad

2 veckor av semester kvar lets goooooo

Nu är semestern slut... ):

Har en salamander i min tass

Känner mig så svag

vill kramas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hemma igen efter Närcon. Vad gör man nu då?

Citat från winchester: