Skriv en dikt.
det skrev jag ju dock inte, men sug min kamel ändå <3
Vad hände
lyckan vände
Då jag förlorade pengar
I ett casino fullt av sängar
Sedan när du dog
Var det jag som log
Fick då pengar från försäkringen
ras och lustgas
tändstickan skjuts iväg
med minnet av oss
jag vet inte hur många höstlöv som brunnit
till glöd som tänt vänsterhandens cancerpinne
jag drar in blundar förtränger skrattar runkar gråter
era knullakan träffas av cigarettaskan
högerhanden griper hårdare om flaskan
jag var ensam och jag var
en nattfjäril som sökte ljuset
en pundare som sökte ruset
och jag fann vad jag sökte
min älskade,
mitt heroin mitt allt
allt allt allt du allt
juli
sisters of mercy på kasettband
ditt sönderblekta hår och för röda läppstift
du skulle säga bli min bli min bli vår men det gjorde
du aldrig
din ljusa kropp dina bröst din oskuld mot studsmattans blåsvarta tyg
tungor tungor tungor - din hand innanför dina trosor
tungor mitt rus tungor mitt ljus
så släckte du lampan
"jag måste gå ut för jag står inte ut"
för ditt hjärta var inte mitt och du sa
att det inte längre slog
och det var därför du bedrog
mitt syfte min hud min mur
mot världen varför
varför varför varför
och jag undrade vad mer de hade att ge
eller om det bara var deras sätt att le
det är klart jag fortfarande saknar
att det finns nätter när jag vaknar
undrar varför ditt hår inte kittlar min hud
och ditt läppstift inte smetats ut på kudden
minns du alla de nätter då vi bråkade och du sa
att sår smärtar och värker
men att de kanske läker
- vet du, ibland så tror jag att har har läkt
men jag påstår inte att jag är glad
älskling det du ser är en fasad
men jag andas luft nu
och se på mig
vin och usla ligg har gjort mig till ett jävla ras
för att jag inte längre får andas din lustgas
din hora se på mig
se hur hårt du slog
hur hårt du bedrog
hora hora hora älskade hora
han sa att du sålde dig för två flaskor vodka
ett paket john silver och en skrynklig tjuga
ibland undrar jag om du gjorde annat än att ljuga
jag går hem till min etta smäller igen dörren spelar mina symfonier
knytnävar mot betong naglar mot hud är också melodier
kanske skriker jag men kan inte höra för jag lyssnar ju på minnen nu
och jag trycker naglarna djupare i huden
och jag trycker huvudet djupare ner i kudden
och han trycker kuken djupare i dig
i dig dig dig den kropp jag ägde först
när himlen blev grå och luften kall
hälsade han i kön på systemet och sa
att han knullade dig igår och tog på dina bröst
och om vinet verkligen var min enda tröst
löven blir till aska nu när det är höst
Uh, ibland när jag skriver mina texter utan att göra radbryt så undrar jag om jag åstadkommit något som jag ska kalla poesi eller som jag ska kalla lyrik. Kallar det varken eller. Det är mer terapi. Att spotta fram ord.
Äh, come on, alla älskar att verka bättre när de är bättre (menade inte att jag var det nu). Det får man vara. Tycker för övrigt att låttexter är poesi. Klart som fan de är!
Gillade sluten på den som nyss låg här uppe men så försvann den... det var något med rand och sand.
dimman
dimman tätnas
diffuserar dessa vrår
deformerar papperet
för vilket vi alla står
känner platsen igen mig?
kan vi förväntas förstå
när dimman slingrar
manipulerar blå till grå
hur många knivar
kan träs på en tråd
innan blodet projicerar och
pjäsen slutligen når ridå
ovillkorligt dömd
ett straff för vår tid
pulsen skuggas nu som igår
dimman tar åter vid
eskapisten
man borde inte låtsas
att hjärtat förtär,
låter tingen dö ut,
inte mer än att jag hoppas
på en mörkröd artär,
när syret tar slut.
man borde inte frossa
i rå eskapism;
pulsen stannar till sist,
den klämtar likt en kyrkoklocka
men självdör i brist
av mänsklig metabolism.
det är mitt liv,
men mitt fång når inte bortom norr
det är min fantasi,
som bestiger berg av kolsvart färg;
en respirator i min famn
ett vallmofält av tidens sand
ett andetag vid klotets kant:
jag brolägger ruinens brant.
Citat från Oskyldig
Citat från Narcissist
Fast poesi är ju lyrik? Iaf om man går efter den gamla skolan med epik, dramatik och lyrik.
mjueff... gamla skolan. inte ens läst något ämne om detta, så fattar iaf inte
Svenska B ju! Litteraturhistoria. Fast vet inte, den indelningen är nog inte helt bombsäker numera. Orkar inte precis bry mig.
Lyrik är, tillsammans med epik och dramatik, en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgenrer. Lyrik utgörs ofta av korta, koncentrerade, poetiska texter som försöker förmedla en bild eller en känsla.
Jag tog bort dikterna och la upp dem igen förutom i syfte att redigera dem något, även för att undvika att dessa inte skulle drunkna i er tämligen fruktlösa diskussion. Detta visade sig emellertid vara ett hopplöst företag...
det finns flammor i din blick ikväll
och varje löv som dansar i vinden
sjunger högre och ber oss skynda på
och för varje steg vi tar
fångas solstrålar i kupade händer
och vi ska viska till natten att vi är på väg, vi två
vi ska odla drömmar där vi springer
och lämna explosioner på himlen
och låta lyckliga själar se till vårat väl
vi vinkar en sista gång
åt de vilsna som visade vägen
ber stjärnorna att tända ljus i varje själ
var fett poetisk när jag var 15 <3<3<3
har läst den här i P3 motherfuckers HAHA
En låttext jag skrivit, men fungerar rätt bra som dikt med. Inte direkt vacker, kan erkännas.
Nail of Christ Hath Struck Thee Blind
Blood, the rattle of the chains and fears,
shackles of a venous tree;
a capillarian knife for me.
Gushing, slashing iron atmosphere,
a clash beneath the neurological paradox;
a manifest of self-erasement.
Messiah, the skeleton of divinity,
plunger of narcolepsy
The fallen is burning again,
a morphinfectant to our brain.
Blood, life,
death knife;
God is dead.
Mud, wine,
flesh divine;
Devil cankers in your veins.
''Min kärlek till dig går inte
att beskriva med tre enkla ord''
Är väl snarare låttexter men hoppas det räknas som legit
En sista chans
det är så mycket ni inte förstår
ni kan inte se på vilken väg jag går
och ingen kan väl ana hur jag egentligen mår
det kanske inte är så mycket som återstår
de säger att alla sår läker om man låter tiden gå
men om det är tiden som är såret, ja va händer då
för om man ser hur någon egentligen är
är det lätt att va humanitär, men ingen förstår här
nej denna situationen är helt ohållbar
förtvivlan, den enda vännen som är kvar
men än är det inte över, för mer att säga jag har
men håll då min hand, för i mitt sinne är jag så naken och bar
till att passa in bland folk å fä ägnar jag ingen jäkt
nej att sticka ut har blivit lite av mitt projekt
att på beställning vara nån annan är inget som tilltalar mig direkt
jag blundar för min ensamhet och umgås bara med mitt intellekt
Vid djävulens port
en meningslös romans utan relevans
en livstid utan substans
en ring av elakheter, djävulen i vår dans
runt våra huvuden en vissen törekrans
för vart jag än går möts jag av samma sorg
aldrig tycks dimman lätta från gator och torg
jag letar efter en tro, ett ljus eller hopp
utan kontroll i min destruktiva galopp
så gråtfärdig och sliten står jag vid slutet på vår färd
följt djävulen till sin port jag gjort, av detta livet alltför tärd
vänder mig om, men som vanligt är jag helt själv lämnad
tänker på min tid, för det här livet var jag inte ämnad
dörren öppnas och nu stiger jag ned
för det var nog aldrig någon som förstod hur jag led
där ovanför hör jag dem sjunga om sin saknad så mjuk och lent
men varför sjöng dem inte för mig innan det var för sent?
men jag vet att det bara är falskhet, de ljuger en sista gång
det här är min ensamhetssång
men jag vet att det bara är falskhet, de ljuger en sista gång
det här är min ensamhetssång
I dont know what my life is
my fight is to weak
My tears cant anything
do exept from loving you
Citat från Elmoni
I dont know what my life is
my fight is to weak
My tears cant anything
do exept from loving you
Korrektur:
I don't know what my life is
My fight is too weak
My tears can't do anything
Except from loving you
mitt interplanetära gammasvärd
från svart till vit
har det fått mig att lära
att drömmar kan förvandla sprit
till extraordinära
ting att ära
förbi en massiv vägg av varandets grålek
det är ingen gammal värld
jag målar med mitt gammasvärd
i min sagosfär
från dag till natt
har det hjälpt mig att bära
en börda tyngre än bly
interplanetära
lättare än fjädrar
förbi en taggtrådshägg
vi passerar min stolthet
det är ingen gammal värld
jag målar med mitt gammasvärd
i min sagosfär
hjärtslag
jag fann och återvann
hjärtats lag
med svärdet i min hand
dräpte jag
en passivitet och ditt brösts
kortslutande djävulsromans
men trots att jag är fri från synd;
vi kommer hitta till varann igen
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet