Skriv en dikt.

Mina ögonlock känns tunga
Min tunga känns ögonlock
Kanske dags för min sköna sömn
nu ska jag in i en dröm

Proud of her name,
She walked through the smoke
Her eyes too vain
The mind she broke
The clouds she will rip
The sun she will freeze
She'll force to worship
Breaking all the agrees
Dying in pain
Burning in their heart
Their blood shall rain
Souls dragged apart
Shouting at the bricks
Insane of the weather
Flowing in Styx
She'll give you no answer
Doom the silence
Hastily in surprise
They carry the presence
Of their velvet eyes
Doom the question
Wait until she decides
Which mirror has the reflection
Where the right one abides
But though they all adored her
She didn't give any mercy
She was our only caller
Screaming in her body
Spirits of darkness awoked
But though they won't arise
The blood shall revoke
Thundering through the night

Kan man känna en känsla ur en mardröm
utan att inse att drömmen var sann?
Jag är fast i en levande dagdröm,
och jag finns för jag vet att jag kan.

En äldre dikt fick nytt liv när jag kombinerade den med lite lösa textrader jag sparat undan för hårdare tider. Gav den lite ny formatering, och jävlar vad mycket bättre den blev. gick från medelmåtta till något jag åtminstone själv ser som kick-ass.

==============================================================================

Händerna talar sakta över tangentbordet
rycker till varje gång de påminns om den tunga pulsen
hjärtats försök att kompensera sömnbrist

dunkdunk
dunkdunk
dunkdunk
Ljuset från skärmen sprider sig över rummet
får mannen på sängen att släpa sin blick över väggarna
lukten av pastellkritor och elektricitet är dov och tung

Blicken fastnar på affischen på väggen,
och den stiliserade kvinnan stirrar tillbaka.
Pulsen är dov och tung
blodet trögt som sirap
så tjockt genom ådrorna att hela kroppen rycker till vid varje hjärtslag

Björken på utsidan är lika kal som väggarna
och snön lika tunn som självdistansen
men trots tystnad och theralen vägrar insidan nöja sig
Ljuset från skärmen dör ut i ett vänteläge av mörker
mannen väntar.

dunkdunk
dunkdunk
dunkdunk
tretusenfemtitvå
tretusenfemtitre
tretusenfemtifyra
ljudet av maskiner och elektricitet är dovt och tungt
blicken bryter sig fri från medusan och söker sig
mot den strimma av gatulampsljus som söker sig in genom fönstret
lägger sig över täcket, precis vid halsen som en kniv.
"ödets ironi"
Bokhyllan som sviktar under vikten av böcker
Sängen som sviktar under vikten av mannen
Ljuset som sviktar under vikten av världen
dovt och tungt

===================================================

hörde att jag skriver creepy stuff.

tusen gånger starkare än förr,
reser jag mig upp igen
och någonting knackar på min dörr,
när jag öppnar den blåser vinden
utanför är det tomt,
precis i mitt hjärta
men man lär sig något av varje händelse,
och den här gången lärde jag mig att
man måste resa sig för att kunna fortsätta

Citat från paraplydamen

mina texter på poeter.se ----> http://www.poeter.se/majamyra

den senaste:

stjäl mig och bär iväg mig
vi kan leva i skogen
jorden kan bli vårt golv
himlen vårt tak
från bäcken får vi vatten
från buskarna får vi bär
djuren blir våra vänner
vi kan gå barfota på marken
nakna i solen
få blommor mellan tårna
känna vindarna rycka i håret
grottor skyddar oss mot stormar
eldflugorna ger oss ljus om natten
vi kan tämja vildhästar
och rida ut på ängar
stjäl mig bort från stressen och tvivlet
bär mig in till livet

As I lick my razorblade clean from blood, I start to feel cold.
A chilly breeze whispers in my ear, I get reminded of the secret I hold:
I don't want this life.

I lay down my razorblade and pick up a knife.
Thousands of tears run down my cheek like a river, so cold.. so cold...

Desperately looking for pen and paper reminds me of what I in my right hand hold..
With the knife I start to carve my message on my naked skin.
The endless screaming of pain makes my body spin.

A message to my parents, telling them how much I love them,
telling them how sorry I am for my decisions and my mistakes.
"I can't go on when my heart aches."

A quick stab to fill out the point in the end of the sentence, and I fall to the bathroom floor.
As I hit the floor I hear a harsch knock on the door.
Crying voices, yelling: "Don't do it! Don't do it!"

My eyelids are slowly closing. I smile.
I hear myself quietly laughing for myself, satisfied of the decision I just made.
With my eyes closed and my last powers I squeeze out a few last words.
My last sentence.

"You were too late. All of you."

har fler dikter på min ec blogg

The blind one saw you
The deaf one heard you
The silent one spoke to you
The death one died for you
And the stupied one fall in love with you
And the stupid one, was me

Det var meningen att jag skulle släppa taget,
men jag hamnade i något jag inte trodde fanns.
Jag kunde aldrig vinna slaget,
ändå trodde jag att jag vann.

Könspiller.
Vi får inte röra dem.
För tänk vad som kan hända
om bara jag tar ett, men inte du.
Skulle du bli homosexuell för mig?

Du har en helt egen galax
en alldeles egen vintergata.
Och du livnär dig på stjärnorna
som lyser upp din mörka atmosfär.
Du släcker stjärnorna med dina
tårar när känslorna blir privata.
För känslorna för dina stjärnor
är bara till besvär.

Du har ett helt eget solsystem
med nio olika planeter.
När de gammla planeterna försvinner
i svarta hål skapar du bara några till.
Du börjar till och med glömma
bort vad de heter.
Du intalar dig själv att din jord fortfarande
snurrar men i ditt hjärta står allt still.

Du har två vackra ögon som
rymmer ett helt universum.
Med dem skapar du dina egna stjärnor
som ett litet tidsfördriv.
Men inte en enda stjärna har
lyckats fylla ditt tomrum.

Jag var en av många stjärnor i din atmosfär.
Men jag slocknade i dina tårar.
Jag övergick från en lysande stjärna
till en smältande glaciär.
För du råkade förstå redan som liten att
starka känslor bara sårar.
Men det är svårt att inte falla för ögon
som rymmer ett helt universum.

See the angel
See the demon
See the wicked
See between him
I am invisible behind my wrists
I am forgotten i dont exist
Im a fire in the shalow
Im the silhouette behind the shadow
Thrown aside as a puppet without strings
left behind as an angel without wings

Har tappat bort resten :c